Enligt integrationslagen har kommunerna rätt till ersättningar för att de ordnar integrationstjänster. Ersättningarna delas in i kalkylerade ersättningar samt ersättningar som betalas ut på basis av verkliga kostnader. Ersättningen är avsedd för handledning av och rådgivning för flyktingar och för annan verksamhet som behövs för deras integration.
Förutsättningen för ersättningarna som betalas ut av staten är att kommunen har ett integrationsprogram som utarbetats i enlighet med integrationslagen samt ett avtal med NTM-centralen om anvisande till kommunen och integrationsfrämjande.
Ersättningarna delas in i kalkylerade ersättningar och ersättningar som betalas ut enligt de faktiska kostnaderna. Närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter (UF-center) har hand om betalningstrafiken för mottagandet och integrationen.
Kostnader som ersätts är
- kalkylmässig ersättning för ordnande av vägledning och rådgivning av flyktingar samt annan integrationsfrämjande verksamhet
- arrangemang för inledande kartläggning
- specialkostnader för social- och hälsovård
- utkomststöd som betalas av kommunen
- tolknings- och översättningstjänster
- stöd för barn och unga personer som bor i landet utan vårdnadshavare
- stöd för återinvandring
- ersättning för kostnader för personer som kommer från det forna Sovjetunionens territorium
- ersättning för kostnader för personer som deltagit som frivilliga i krigen
- ersättning för kostnader för service och stödåtgärder för offer för människohandel
Personer för vilka ersättning kan beviljas
Kostnader ersätts för
- personer som beviljats internationellt skydd (87 §, 88 §, 89 §, 90 § och 93 § i utlänningslagen),
- offer för människohandel (52 a § i utlänningslagen),
- personer som beviljats uppehållstillstånd av individuella mänskliga orsaker eller på grund av att de är förhindrade att lämna landet (51 §, 52 § i utlän-ningslagen) samt
- familjemedlemmar eller andra anhöriga till ovan nämnda personer, om de har haft ett familjeband innan de anlände till Finland.
Undantag när det gäller vilka som omfattas av ersättningar är ersättningar som beviljas på basis av statsandelssystemet samt ersättningar för inledande kart-läggningar, vilka ersätts för alla invandrares del.
Dessutom beviljas vissa ersättningar för kostnader för personer som kommer från det forna Sovjetunionens territorium och personer som deltagit som frivilliga i Finlands krig.
UF-centret betalar ersättningen till kommunerna
Ersättning betalas från det att personens första hemkommun har registrerats i befolkningsdatasystemet. För personer som inte har uppehållstillstånd när de kommer till landet eller som efter att uppehållstillstånd beviljats inte kan få en hemkommun enligt lagen om hemkommun, betalas ersättning från det att personen har beviljats uppehållstillstånd.
Statens ersättningar till kommunerna betalas via närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter. Kommunen ska ansöka om ersättningar senast inom två år från det att den verksamhet för vilken ersättning söks har ägt rum. Kommunen kan ansöka om ersättning för de kostnader som anges i lagen och i anvisningarna för det innevarande året och för de två föregående kalenderåren.
Utvecklings- och förvaltningscentret kan bestämma att kommunen helt eller delvis ska betala tillbaka den ersättning som staten betalat, om felaktiga eller vilseledande uppgifter har getts för betalningen av ersättning, eller om det i övrigt framgår att ersättningen har betalats utan grund.
Ytterligare information:
Arbets- och näringsministeriets anvisning om ersättning till kommunerna och välfärdsområden för kostnader som uppstår vid tillämpning av lagen om främjande av integration