På denna sida har samlats information för integrationsaktörer om
- olika grunder för uppehållstillstånd för personer som anländer från Ukraina
- beredskapen i kommunerna inför situationen i Ukraina
- rätten till tjänster för personer som vistas visumfritt utan uppehållstillstånd i Finland
- rättigheter och tjänster för personer som får tillfälligt skydd
- arbete, säsongsarbete och studier i Finland.
OBS! Vi ber er beakta att situationen i synnerhet för dem som får tillfälligt skydd fortfarande är förknippad med vissa öppna frågor som gäller lagstiftningen. Frågorna och svaren uppdateras kontinuerligt när tolkningen preciseras.
Till följd av Rysslands invasion av Ukraina bereder sig Finland på att ta emot ukrainare. Från Ukraina anländer människor som har uppehållstillstånd eller som kan få uppehållstillstånd på olika grunder.
För närvarande kan personer som anländer från Ukraina
- vistas i Finland 90 dagar visumfritt utan uppehållstillstånd, om de har ett biometriskt pass.
- få uppehållstillstånd på grund av tillfälligt skydd. Personer kan på grund av tillfälligt skydd beviljas tillfälligt uppehållstillstånd enligt 112 § i utlänningslagen för ett år.
- få uppehållstillstånd till exempel på grund av familjeband, arbete eller studier.
Personer som kommer från Ukraina har också rätt att söka asyl. Om en person har fått uppehållstillstånd på grund av tillfälligt skydd och vill söka asyl, tas asylansökan emot, men den behandlas inte under den tid då personen får tillfälligt skydd.
På grund av den pågående konflikten återsänds personer inte från Finland till Ukraina.
Ytterligare information om inresa, vistelse och ansökan om asyl:
Ulkomaalaislakiin on tehty 19.1.2023–4.3.2025 voimassa oleva väliaikainen muutos, jolla varmistetaan, että tilapäisen suojelun perusteella Suomessa myönnetty oleskelulupa on voimassa koko sen ajan, kun tilapäinen suojelu EU:ssa jatkuu. Maahanmuuttovirasto jatkaa kaikkia tilapäisen suojelun oleskelulupia 4.3.2024 asti. Tilapäisen suojelun perusteella oleskeluluvan saaneen ei tarvitse itse hakea oleskeluluvalle jatkoa. Myös kaikki uudet tilapäisen suojelun luvat myönnetään 4.3.2024 asti.
Oleskeluluvan osoittavan oleskelulupakortin voimassaolo jatkuu koko sen ajan, kun oleskelulupa on voimassa. Tarvittaessa henkilö voi hakea Maahanmuuttovirastolta voimassaolotiedoilla päivitettyä oleskelulupakorttia esimerkiksi matkustamista varten.
Lisätietoa:
Sisäministeriön tiedote oleskelulupien jatkamisesta
Maahanmuuttoviraston asiakastiedote oleskelulupien jatkamisesta
Det kan vara svårt att förutse antalet personer som anländer från Ukraina och behovet av service, och alla som behöver hjälp identifieras inte nödvändigtvis genast. Ukrainarna kan vistas i Finland med ett biometriskt pass i 90 dagar, så en del av människorna vänder sig till myndigheterna först senare. Det är viktigt att särskilt ensamkommande barn hänvisas till Migrationsverkets och förläggningens tjänster så fort som möjligt, även om de vistas hos bekanta.
Kommunerna kan förbereda sig på situationen redan på förhand till exempel inom väglednings- och rådgivningstjänsterna. Personer som anländer från Ukraina och kommuninvånare som berörs av krisen i Ukraina kan behöva krishjälp eller annat stöd för att hantera situationen. Också flyktingar som tidigare kommit till Finland från olika länder kan vara i behov av diskussionshjälp eller annat stöd på grund av situationen i Ukraina.
Inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen, som ordnas av kommunen, är det bra att ha beredskap för att personer som är i läropliktsålder och yngre kan anlända från Ukraina. Ytterligare information ges av undervisnings- och kulturministeriet.
Många kommuner har också berett sig på att vid behov ordna brådskande, tillfällig inkvartering för personer som kommer från Ukraina och vistas i landet utan uppehållstillstånd. I kommunen är det bra att beakta att inkvarteringen för personer som fått uppehållstillstånd på grund av tillfälligt skydd ordnas via mottagningstjänsterna.
Situationen i Ukraina har också ökat spänningarna mellan befolkningsgrupperna och bland annat hatretoriken mot ryskspråkiga. Stöd i främjandet av goda relationer mellan befolkningsgrupper och information om arbetet för att bekämpa hatbrott har samlats till exempel på webbplatserna hyvatvaestosuhteet.fi och likabehandling.fi.
Material på det egna språket om det finländska samhället stöder personer som just kommit till landet. Om du överväger att översätta material, kan du först bekanta dig med det material som redan översatts och finns tillgängligt samt med anvisningarna för produktion av flerspråkigt material.
Det är bra att kommunerna följer med myndigheternas kommunikation, eftersom i synnerhet informationen om rättigheterna till tjänster för personer som får tillfälligt skydd kommer att preciseras.
Ytterligare information:
Vilka tjänster har de som flytt från Ukraina och vistas i Finland utan uppehållstillstånd rätt till?
Ukrainare kan vistas i Finland med ett biometriskt pass 90 dagar visumfritt utan uppehållstillstånd. Personer som kommit från Ukraina uppmanas att ansöka om tillfälligt skydd eller annat uppehållstillstånd. Om personen vistas i Finland utan uppehållstillstånd, måste personen i regel själv stå för kostnaderna för vistelsen.
Personer som vistas utan uppehållstillstånd har rätt till brådskande hälsovård inom den offentliga hälso- och sjukvården. Behovet av brådskande vård bedöms av den behandlande läkaren inom den offentliga hälso- och sjukvården. Kostnaderna för vården ska betalas själv.
Alla som vistas i en kommun har rätt att i brådskande fall få socialservice som baserar sig på personens individuella behov, så att personens rätt till nödvändig omsorg och försörjning inte äventyras. Kommunen kan vid behov ordna till exempel tillfällig inkvartering (nödinkvartering) och annan brådskande hjälp inom socialvården i enlighet med socialvårdslagen. Behovet av brådskande hjälp bedöms alltid utifrån personens individuella situation.
Personer som vistas i Finland visumfritt utan uppehållstillstånd kan i vissa situationer ha rätt till en nödvändig andel av det grundläggande utkomststödet. Med en nödvändig andel avses livsmedel och nödvändiga receptbelagda läkemedel. Den som behöver stöd ska dock först utreda om han eller hon kan trygga sin försörjning genom sina besparingar eller genom möjligheter till penningöverföring.
Meddelande om rätten till social trygghet för dem som på grund av kriget i Ukraina anländer till Finland (på finska)
Information om hur kriget i Ukraina påverkar förmånerna från FPA
Utan uppehållstillstånd kan man endast arbeta i noggrant avgränsade yrken, som definieras i 79 § i utlänningslagen. Ett säsongsarbetsintyg som berättigar till arbete under tre månader kan också sökas i Finland.
Närmare information om skyldigheten att ordna grundläggande utbildning och småbarnspedagogik ges av undervisnings- och kulturministeriet.
Information till integrationsaktörer om tillfälligt skydd
EU har aktiverat direktivet om tillfälligt skydd, som trädde i kraft den 4 mars 2022. Uppehållstillstånd på grund av tillfälligt skydd beviljas av Migrationsverket. De som beviljas tillfälligt skydd omfattas av mottagningslagstiftningen. Nedan svarar vi på några vanliga frågor om tillfälligt skydd ur integrationsaktörernas perspektiv.
Mer information om tillfälligt skydd
Inrikesministeriets pressmeddelande om målgruppen för tillfälligt skydd
Migrationsverket: Tillfälligt skydd för personer som flytt från Ukraina
De som får tillfälligt skydd får i regel inte en hemkommun enligt lagen om hemkommun. De som får tillfälligt skydd kan dock få en hemkommun om de har någon familjemedlem som har en hemkommun i Finland. Med familjemedlem avses en make/partner, vårdnadshavare eller ett barn. Den som får tillfälligt skydd kan få hemkommun också om hen får kontinuerligt eller permanent uppehållstillstånd på någon annan grund.
Förutsättningarna för att få hemkommun för dem som får tillfälligt skydd kan uppfyllas på våren eller sommaren 2023, när giltighetstiden för de tillfälliga uppehållstillstånd som beviljats dem har förlängts och de har bott i Finland utan avbrott i minst ett år. För att få hemkommun krävs också att personen med beaktande av omständigheterna har för avsikt att bosätta sig stadigvarande i Finland. Hemkommun söks hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.
De personer som får uppehållstillstånd på grund av tillfälligt skydd anvisas inte till en kommunplats. De som får tillfälligt skydd ska i fråga om sina rättigheter i huvudsak betraktas som asylsökande. Personerna registreras i förläggningarna för asylsökande. Under den tid de får tillfälligt skydd omfattas de av mottagningstjänsterna.
De som fått uppehållstillstånd på grund av tillfälligt skydd omfattas av mottagningslagen och ska få samma mottagningstjänster som asylsökande. De kan inkvarteras i förläggningarna eller hos privatpersoner.
De som får tillfälligt skydd och som bor i privat inkvartering, inklusive minderåriga barn som kommit till Finland utan vårdnadshavare, registreras som kund vid en förläggning. Vid privat inkvartering beviljas inga ekonomiska stöd för boendet.
För de minderåriga som får tillfälligt skydd och som kommit till Finland utan vårdnadshavare ordnas inkvartering och omsorg i ett grupphem. Förläggningen ansöker om förordnande av en företrädare för barnet.
Sin nödvändiga utkomst får de personer som får tillfälligt skydd genom den mottagnings- och brukspenning som betalas enligt mottagningslagstiftningen. De har i princip inte rätt att få utkomststöd eller bosättningsbaserade förmåner. Beviljandet av bosättningsbaserade socialskyddsförmåner grundar sig på Folkpensionsanstaltens helhetsbedömning.
Personer som sökt tillfälligt skydd har rätt att arbeta genast när ansökan lämnats in, men de har inte rätt till arbetsmarknadsstöd. De som får tillfälligt skydd kan registrera sig som arbetsssökande hos arbets- och näringsbyrån.
Inkvarteringen för de människor som får tillfälligt skydd är en tjänst som omfattas av mottagningslagen, och de som får tillfälligt skydd har möjlighet att bo i förläggningarna för asylsökande. Minderåriga barn som vistas i Finland utan vårdnadshavare inkvarteras i ett grupphem eller stödboende. Migrationsverket ansvarar för att ordna inkvartering enligt mottagningslagstiftningen.
De som får tillfälligt skydd kan om de vill ordna sin inkvartering själva och bo hos en privatperson, men också de under tillfälligt skydd som är inkvarterade hos privatpersoner är registrerade som kunder hos en förläggning.
För privat inkvartering beviljas inte ekonomiskt stöd.
Ifall en person inte längre har möjlighet att inkvarteras hos en privatperson, är det viktigt att personen kontaktar den förläggning där personen är registrerad.
För de personer under tillfälligt skydd som är registrerade som kunder hos en förläggning ska social- och hälsovårdstjänsterna ordnas enligt mottagningslagstiftningen. Enligt 26 § i mottagningslagen har de personer som får tillfälligt skydd rätt att få hälso- och sjukvårdstjänster på samma grunder som de personer som har hemkommun i Finland. De som får tillfälligt skydd har rätt till nödvändiga socialvårdstjänster.
Ansvaret för att ordna social- och hälsovårdstjänsterna ligger hos den förläggning där personen är registrerad. För kostnaderna för tjänster som köps av den offentliga hälso- och sjukvården faktureras den förläggning som köpt tjänsten.
Hälsa och välbefinnande hos asylsökande (Institutet för hälsa och välfärd)
Enligt kreditinstitutslagen är bankerna skyldiga att tillhandahålla alla som är lagligen bosatta i en EES-stat grundläggande banktjänster (ett betalkonto med grundläggande funktioner, tillhörande betaltjänster och tjänster för elektronisk autentisering). Vistelse med uppehållstillstånd är enligt utlänningslagen laglig vistelse.
Bankerna kan således erbjuda grundläggande banktjänster för tredjelandsmedborgare. Bankerna ska dock följa till exempel bestämmelserna om förebyggande av penningtvätt och finansiering av terrorism, såsom skyldigheten att identifiera kunden. För att en kund ska kunna öppna till exempel ett bankkonto, kräver bankerna i regel att kunden visar upp ett giltigt pass. Uppehållsrätten kan påvisas med ett uppehållstillståndskort.
En person som får tillfälligt skydd registreras i befolkningsdatasystemet när personen får ett uppehållstillstånd. Samtidigt får hen en personbeteckning som också finns angiven på uppehållstillståndskortet. Om personens uppgifter har registreras fel i samband med ansökan om tillfälligt skydd, kan det ha dröjt länge innan personen fått en personbeteckning. Arbetet med att lösa problemet har redan inletts.
Om en person inte får en personbeteckning när hen får ett positivt uppehållstillstånd, ska hen kontakta Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata så fort som möjligt.
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata: Anvisningar till dig som kommer till Finland från Ukraina
Kommunen är skyldig att ordna vissa tjänster även för de personer som omfattas av mottagningslagen och som inte har en hemkommun.
Kommunen skall ge dem som får tillfälligt skydd möjlighet att söka sig till förskoleundervisning och grundläggande utbildning samt undervisning på andra stadiet. Kommunen ska ordna småbarnspedagogik för varje barn som på grund av sina vårdnadshavares arbete, studier, sjukdom eller av motsvarande skäl är bosatt i kommunen, även om barnet inte har någon hemkommun. Även i brådskande fall eller då omständigheterna annars förutsätter det ska kommunen se till att småbarnspedagogik ordnas även för andra barn som vistas i kommunen än kommunens invånare.
Undervisnings- och kulturministeriets anvisningar har starkt rekommenderat att barn från Ukraina erbjuds småbarnspedagogik. Närmare information om skyldigheten att ordna grundläggande utbildning och småbarnspedagogik ges av undervisnings- och kulturministeriet.
Om ett minderårigt barn under tillfälligt skydd har behov av barnskyddstjänster, ska kommunen även ordna detta. Migrationsverket betalar kommunens kostnader för barnskyddstjänsterna.
Lagen om främjande av integration tillämpas på personer som har ett giltigt uppehållstillstånd i Finland. Enligt den lagen ska kommunen, arbets- och näringsbyrån och andra myndigheter ge invandrare lämplig vägledning och rådgivning om integrationsfrämjande åtgärder och tjänster och om arbetslivet. Därför är det bra att inom handlednings- och rådgivningstjänsterna förbereda sig på det ökade behovet av rådgivning som läget i Ukraina orsakat.
De som får tillfälligt skydd har rätt till arbets- och näringsbyråernas arbetsförmedlingstjänster och övriga tjänster som stöder sysselsättningen och att få en inledande kartläggning samt integrationsplan som arbets- och näringsbyrån ska göra i enlighet med integrationslagen. De kan också delta i integrationsutbildningen.
Eftersom de som får tillfälligt skydd omfattas av mottagningslagen, ska situationen för de som inte har ett jobb i första hand kartläggas vid förläggningen. Kommunen är inte enligt integrationslagen skyldig att göra en inledande kartläggning eller en integrationsplan för de personer som får tillfälligt skydd. Om kommunen gör en inledande kartläggning för en person under tillfälligt skydd som på grund av sin ålder eller något annat skäl inte kan anmäla sig som arbetssökande hos arbets- och näringsbyrån, kan kommunen få ersättning för kostnaderna för den inledande kartläggningen i enlighet med lagen om främjande av integration.
Tjänsterna för personer som får tillfälligt skydd ska dock i regel ordnas och ersättas i enlighet med mottagningslagen. En person som får tillfälligt skydd, som inte är kund hos arbets- och näringstjänsterna, kan vid in-dividuellt behov få kompletterande mottagningspenning till exempel för kostnaderna för avgiftsbe-lagd språkutbildning.
Tjänsterna för personer som får tillfälligt skydd ordnas och kostnaderna ersätts i regel enligt mottagningslagstiftningen. Migrationsverket betalar tjänsteproducenten ersättning för kostnaderna för mottagningstjänsterna inom ramen för statsbudgeten.
De som får tillfälligt skydd omfattas inte av tillämpningsområdet för integrationslagens bestämmelser om anvisande till kommuner eller om ersättning av kostnader. Kommunen får inte ersättning enligt integrationslagen för mottagande av flyktingar, men kommunen kan få ersättning för en inledande kartläggning som också kan göras för en person som får tillfälligt skydd och som inte har någon hemkommun ifall hen på grund av sin ålder eller något annat skäl inte kan registrera sig som arbetssökande vid arbets- och näringsbyrån.
En person som flytt kriget i Ukraina och som sökt tillfälligt skydd har rätt att arbeta utan restriktioner genast när hens ansökan om tillfälligt skydd är registrerat. Polisen eller gränsmyndigheten ger sökanden ett intyg över registreringen. Sökanden får börja arbeta med stöd av intyget och behöver inte vänta på ett uppehållstillståndskort.
Ukrainarna kan registrera sig som arbetssökande vid arbets- och näringsbyrån och få sysselsättningsfrämjande tjänster. Om de inte har någon hemkommun kan de inte delta i kommunförsöken med sysselsättning, men de har rätt till arbets- och näringsbyråns tjänster.
Arbets- och näringsministeriets pressmeddelande om rätten att arbeta
Arbets- och näringsministeriets anvisning för personer som flyr från Ukraina
Video: Du får arbeta när du söker tillfälligt skydd
De har rätt till en inledande kartläggning och en integrationsplan som görs upp av arbets- och näringsbyrån. De kan delta i integrationsutbildningen.
De har också rätt till tjänster enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012), till exempel
- arbetsförmedling
- information och rådgivning
- kartläggningar av kompetens och yrkesskicklighet
- bedömning av arbetsförmåga
- bedömning av företagarfärdigheter
- arbetskraftsutbildning
- vägledning för yrkesval och karriär, arbetsprövning och lönesubvention
Personer som får tillfälligt skydd har inte rätt till arbetsmarknadsstöd.
Kun tilapäistä suojelua saavat ukrainalaiset saavat kotikunnan, he siirtyvät kuntakokeiluun osallistuvissa kunnissa TE-toimistosta kuntien työllisyyspalveluiden asiakkaiksi.
En person som inte har ett skattekort kan börja arbeta eftersom skattekortet inte är ett bevis på per-sonens rätt att arbeta. Personen får börja arbeta när hen har ansökt om tillfälligt skydd. Ett skatte-kort behövs först vid löneutbetalningen.
Om arbetsgivaren inte fått personens skattekort, ska arbetsgivaren ta ut en förskottsinnehållning på 60 procent på lönen. Av en begränsat skattskyldig person tas ut en källskatt på 35 procent, men detta gäller bara dem som vistas högst sex månader i landet.
För att få ett skattekort behöver personen en finsk personbeteckning. Om personen inte fått en per-sonbeteckning i samband med beslutet om tillfälligt skydd, kan skattebyrån registrera personens uppgifter i befolkningsregistret och ge en personbeteckning. Då ska personen ha ett intyg över an-sökan om tillfälligt skydd och besöka skattebyrån fysiskt för att identiteten ska kunna bekräftas.
Skatteförvaltningens anvisning till personer som får tillfälligt skydd
Rätten till arbete och därtill hörande eventuella restriktioner bestäms beroende på enligt vilken grund personen vistas i landet. Vistelsen kan grunda sig på till exempel tillfälligt skydd, intyg för säsongsarbete, visumfrihet, ansökan om asyl eller uppehållstillstånd för arbetstagare.
Arbetsgivaren måste utreda att den person hen tänker anställa har rätt att arbeta i Finland.
Om personen har fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd, har hen obegränsad rätt att arbeta.
Arbets- och näringstjänsternas anvisningar till arbetsgivare för att anställa utländska arbetstagare
Ja, det får de. Medlemsländerna ska ge personer som får tillfälligt skydd tillstånd att arbeta som anställda eller som egenföretagare och att delta i vuxenutbildning, yrkesutbildning och praktisk yrkesorientering.
De har rätt att studera i Finland. Studerande som får tillfälligt skydd har inte rätt att få studiestöd eller stöd för skolresor.
Ukrainare har varit den största gruppen säsongsarbetare inom jord- och skogsbruket. I fjol beviljades ukrainarna omkring 13 000 intyg för säsongsarbete som ger rätt att arbeta i tre månaders tid (96 procent av alla intyg för säsongsarbete). Antalet uppehållstillstånd på grund av säsongsarbete uppgick till cirka 1 800 år 2021 (93 procent av alla tillstånd för säsongsarbete).
Även i år behövs det uppskattningsvis 16 000 säsongsarbetare. Arbets- och näringsministeriet samarbetar med andra ministerier och myndigheter för att kunna säkerställa ett tillräckligt antal säsongsanställda.
Om en person har sökt tillfälligt skydd, har hen rätt att börja arbeta genast efter att ansökan är registrerad. Polisen eller gränsmyndigheten ger ett intyg över registreringen. Då behöver sökanden inget separat upphållstillståndskort eller säsongsarbetstillstånd –intyg.
Ukrainska medborgare kan få säsongsanställning i Finland om de har antingen ett intyg för säsongsarbete eller ett uppehållstillstånd. Intyget för säsongsarbete ger rätt att arbeta i tre månader. Det kan fås elektroniskt utan ett besök vid Finlands beskickning. Intyget kan också sökas när personen redan är i Finland. Om någon vill ha en längre anställning än tre månader, rekommenderas att de som flytt från Ukraina ansöker om uppehållstillstånd med tillfälligt skydd.
Information om en arbetstagares rätt till social-, hälsovårds- och sjukvårdstjänster finns att få i social- och hälsovårdsministeriets kommuninfo: Social- och hälsovårdsministeriets kommuninfo 1/2022.
Att förebygga arbetskraftsexploatering är ett av regeringens central mål för att ingen ska behöva gå med på olagliga arbetsvillkor eller uppleva annat oetiskt bemötande i arbetslivet. Arbetskollektivavtalen innehåller bestämmelser om minimiarbetsvillkor som gäller för alla, även för utländska medborgare. Att till exempel ta ut så kallade tröskelpengar för att få arbete i Finland är olagligt.
Mer information om att förebygga arbetskraftsexploatering:
- Information på olika språk om spelreglerna på den finländska arbetsmarknaden och om att arbeta i Finland samt om rättsmedel vid problem (på finska)
- Råd om anställningsförhållanden och -villkor ges på arbetarskyddsmyndighetens servicenummer (finska, svenska, engelska)
- Brottsofferjouren RIKU
- I akuta och grova fall är det bäst att kontakta polisen direkt på numret 112 (https://poliisi.fi/ihmiskauppa).
Om en person tvingas till exempel att arbeta med dåliga arbetsvillkor, sälja sex, tigga eller begå brott, kan det handla om människohandel. Offren för människohandel kan vända sig till myndigheten som kan hjälpa dem bland annat med att ordna en trygg inkvartering, skydd, hälso- och sjukvårdstjänster, rådgivning eller legitimering av vistelsen. Mer information på ukrainska: ihmiskauppa.fi/ukr , på ryska: ihmiskauppa.fi/rus och på engelska: humantrafficking.fi. I nödfall ska man dock alltid ringa det allmänna nödnumret 112.
