Arbetskraftsmyndigheten bedömer kompetensen och behovet av integrationstjänster för invandrare som registrerats som arbetslösa arbetssökande.
Kommunen gör en bedömning för
- en person som avses i 2 § 3 eller 4 mom. i integrationslagen, till exempel en person som får internationellt skydd eller dennes familjemedlemmar
- en person som annat än tillfälligt får utkomststöd
- en person som får hemvårdsstöd
- en minderårig som kommit till landet utan vårdnadshavare
- offer för människohandel
- en person som annars behöver en bedömning.
Bedömningen kan göras för en invandrare vars första uppehållstillstånd eller uppehållskort har utfärdats eller vars uppehållsrätt har registrerats för högst tre år sedan. Med avvikelse från detta kan en bedömning göras för ett offer för människohandel efter tre år, om personen fås att omfattas av integrationsfrämjande tjänster när tidsfristen har gått ut.
Välfärdsområdet deltar i utarbetandet av bedömningen om invandrarens behov av tjänster förutsätter samordning av kommunens/arbetskraftsmyndighetens och välfärdsområdets tjänster. Det kan vara särskilt nödvändigt att samarbeta i utarbetandet av bedömningen när det är fråga om en person som tagits emot i Finland som kvotflykting, ett offer för människohandel eller ett minderårigt barn eller en ung person som kommit till landet utan vårdnadshavare.
Invandraren kan också själv begära en bedömning eller så kan kontakt ha tagits enligt 9 § i integrationslagen för bedömning av behovet av tjänster. Den myndighet som fått begäran bedömer om invandraren har behov av en bedömning.
Utgångspunkten för integrationslagen är att nå och hänvisa invandrare till integrationsfrämjande tjänster och åtgärder. Exempelvis får inte grunden för beviljande av uppehållstillstånd eller uppehållstillståndets längd begränsa möjligheten till bedömning.
Det är också viktigt att bedöma behovet av bedömning till exempel i fråga om följande invandrare:
- personer som kommit till landet som studerande eller arbetstagare
- personer som kommit till Finland som makar och som inte är kunder inom arbetskraftsservicen
- unga som kommit till landet i grundskoleåldern
- äldre personer som kommit till landet.
Utifrån bedömningen kan invandrare hänvisas till lämpliga tjänster (t.ex. kommunal basservice, arbetskraftsservice, andra myndigheters tjänster, verksamhet som ordnas av tredje sektorn i bostadsområdet). På så sätt kan man främja kundens integration, även om man anser att ingen individuell integrationsplan behövs.
Man kan dock avstå från att göra en bedömning om det anses vara uppenbart onödigt. Så är fallet till exempel om invandraren på egen hand har sökt sig till integrationsfrämjande verksamhet eller under den tid han eller hon har bott i Finland har uppnått tillräckliga språkkunskaper och de färdigheter som behövs i samhället. Man kan låta bli att göra en bedömning för ett minderårigt barn eller en minderårig ung person som kommit till landet utan vårdnadshavare, om barnets behov av tjänster kan tillgodoses med en annan kundplan.
Ytterligare information:
Statsrådets förordning om bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster
Lagen om ordnande av arbetskraftsservice
Lagen om utkomststöd
