Hoppa till innehåll

Hur personer som står utanför arbetskraften kan nås för kommunala integrationstjänster

Varför bör personer som står utanför arbetskraften nås för tjänster? 

I detta nätmaterial sammanställs tillvägagångssätt med vilka man i större omfattning än för närvarande kan nå invandrare som står utanför arbetskraften för integrationsfrämjande tjänster efter totalreformen av integrationslagen. Den reviderade integrationslagen (lagen om främjande av integration 681/2023) träder i kraft 1.1.2025. Den nya integrationslagen utvidgar kommunens skyldighet att nå invandrare som står utanför arbetskraften för integrationstjänster. 

Även invandrare som inte direkt strävar efter att komma in på arbetsmarknaden behöver stöd för sin integration under de första åren efter invandringen. Myndigheterna ska stödja integrationsvägen i synnerhet för föräldrar som sköter barn i hemmet. Föräldrarnas integration påverkar avsevärt såväl jämställdheten som barnens integration och framtid. Att vägleda invandrare som står utanför arbetskraften till arbetslivet är en av prioriteringarna i statens integrationspolitik. 

Det kan vara svårt att nå invandrare som står utanför arbetskraften för integrationsfrämjande tjänster. Ju mer fjärmade från arbetslivet invandrarna är, desto svårare är det att nå dem för de tjänster som myndigheterna tillhandahåller. Det finns inga enkla sätt att lyckas med att nå dem. Det går att nå dem i synnerhet genom att skapa ökat förtroende på lång sikt och samarbeta med sammanslutningar och individer. 

Många aktörer, framför allt organisationer och föreningar, har gedigen erfarenhet av arbete på gräsrotsnivå och av att nå olika språkgrupper. Informationen har kompletterats med tips och perspektiv baserade på olika aktörers erfarenheter, som kan vara till nytta för yrkespersoner som arbetar med att främja integrationen i kommunerna. Materialet kan också användas som introduktionsmaterial för nya anställda.

Kommunerna är mycket olika såväl till storleken och läget som med tanke på antalet invandrare och deras särdrag. Anpassa tipsen till situationen i just din kommun. 

Säkerställ lättläst och flerspråkig kommunikation samt flerkanalskommunikation 

I samband med registreringen av uppehållstillstånd, uppehållskort eller uppehållsrätt får alla invandrare guiden eller broschyren Välkommen till Finland, som finns på flera olika språk. Utöver guiden behöver en person som flyttat till en kommun närmare information om vardagen i kommunen och om kommunala tjänster såsom väglednings- och rådgivningstjänster eller integrationsfrämjande tjänster och andra tjänster som stöder integrationen. 

Kommunen kan i sin kommunikation använda text-, bild- och videomaterial, webbplatser och kanaler i sociala medier på olika språk. Det är viktigt att kommunikationen är tydlig och tillgänglig och att den sprids i flera kommunikationskanaler. Kommunen kan med fördel använda lättläst finska och/eller svenska samt flerspråkigt material i kommunikationen. För anställda som arbetar med integration lönar det sig att samarbeta med kommunens kommunikationsteam och kommunens olika sektorer samt göra sig förtrogen med flerspråkigt och lättläst material som producerats av andra myndigheter och organisationer. 

Med tanke på möjligheterna att nå föräldrar som sköter barn i hemmet samt personer med funktionsnedsättning eller hälsoproblem är det viktigt att informera visuellt och personligen om kommunens integrationstjänster där familjer, personer med funktionsnedsättning och kroniskt sjuka personer rör sig: t.ex. vid välfärdsområdets serviceställen såsom rådgivningsbyråer, verksamhetscentraler, daghem och skolor. 

Ta hänsyn till mångfalden i kommunala tjänster

Kommunen ska tillhandahålla tjänster som tar hänsyn till mångfalden bland kunderna och främjar likabehandling. 

Bl.a. Institutet för hälsa och välfärd THL har producerat öppna webbutbildningar om jämställdhet och likabehandling. Du kan dessutom söka utbildningar inom ämnesområdet i eOppiva. Kontakter och samarbete med föreningar och organisationer som arbetar med invandrare hjälper dig att ta hänsyn till mångfalden. Samarbete med olika befolkningsgruppen behövs bl.a. vid planeringen av kommunens integrationsfrämjande tjänster och främjandet av goda relationer mellan befolkningsgrupperna samt vid likabehandlingsplaneringen. Mer information hittar du t.ex. på justitieministeriets webbplats. I arbetet med att bygga upp och stärka förtroendet är det en fördel om kommunen har anställda med olika språk och bakgrund.

Kartlägg kommunens mötesplatser

Möten med andra människor är det första och viktigaste steget när det gäller att bygga upp en känsla av delaktighet, språkkunskaper, välbefinnande och sociala relationer. Det är viktigt att kommunen ordnar mötesplatser där invandrare kan träffa andra kommuninvånare i samma livssituation och andra invandrare, dela med sig av sina erfarenheter och få kamratstöd. Dessa mötesplatser kan erbjuda olika aktiviteter, såsom diskussionsgrupper, utbildningar och möjligheter till hobbyverksamhet. 

Mötesplatser kan vara t.ex.

  • mötesplatser vid familjecenter,
  • olika onlinemiljöer i sociala medier, 
  • bibliotek och deras verksamhet samt
  • ungdomslokaler och hobbymiljöer. 

Att en mötesplats ordnas är dock ingen garanti för möten mellan människor, utan verksamhet på mötesplatserna är ett måste för att människor med olika bakgrund ska komma i kontakt med varandra. 

Kommuninvånarna kan också mötas online. I onlinemiljöer är det viktigt att beakta språkkunskapernas betydelse för interaktionen samt att förebygga hatretorik genom att moderera diskussionen, om kommunen har egna plattformar eller konton i sociala medier som möjliggör diskussion.

Skapa kontakter med lokala frivilligorganisationer

Det lönar sig för en kommun att samarbeta med föreningar och organisationer som arbetar med invandrare. Med sin erfarenhet och sina färdigheter kan frivilligorganisationerna hjälpa till att nå invandrare som står utanför arbetslivet och ge dem det stöd de behöver. När kommunen samarbetar med organisationer är det viktigt att beakta organisationernas resursfrågor.

Organisationernas arbete är ofta beroende av offentliga understöd. Organisationerna kan också producera lagstadgade tjänster för kommunerna i form av köpta tjänster. Du kan söka organisationers verksamhet och tjänster som kan vara till nytta för personer som står utanför arbetskraften t.ex. i webbtjänsten stödförintegration.fi.

Samarbeta över sektorsgränserna

Tjänster för invandrare produceras inom ramen för arbetskraftstjänsterna och välfärdsområdenas tjänster, i utbildningssystemet och kommunerna. Kommunerna måste samarbeta både internt med sina egna sektorer och externt med alla andra myndigheter som producerar integrationsfrämjande tjänster. Ett fungerande samarbete i vardagen särskilt mellan en kommun och ett välfärdsområde ger bättre möjligheter att nå invandrare som står utanför arbetskraften för kommunala tjänster.

Hur kan en kommun i praktiken nå invandrare?

Nästan alla kommuner i Finland har ett eget befolkningsregister, som regelbundet uppdateras via ändringsdatatjänsten från Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (MDB). Många kommuner har en IKT-leverantör som tillhandahåller förvaltningstjänster för kommunens register. Aktuell information om invandrare fås alltså som information ur ändringsdatatjänsten, från kommunens egen IKT-leverantör. I informationen ingår alla basuppgifter om en person som flyttar till kommunen, även personens modersmål och nationalitet. För den som sköter kommunens integrationsfrågor lönar det sig att kontakta administratören för kommunens informationsförvaltning för att få information om de inflyttade. 

På basis av informationen ur ändringsdatatjänsten kan kommunen kontakta alla utländska medborgare som flyttar till kommunen per brev, e-post eller textmeddelande och ge anvisningar för hur och var de hittar information (t.ex. en webbplats). I brevet kan man informera om kommunala tjänster, t.ex. flerspråkiga väglednings- och rådgivningstjänster, på lättläst språk eller flera olika språk. Olika evenemang, t.ex. välkomstträffar eller informationsmöten, kan ordnas för nya kommuninvånare.

Genom att kontakta de inflyttade per brev kan man förstärka känslan av att de välkomnas med i kommuninvånarnas gemenskap. Med brevet kan man förmedla information till utländska medborgare som flyttat till kommunen om vem de kan kontakta i kommunen när de behöver stöd för integrationen eller väglednings- och rådgivningstjänster. Det hjälper de inflyttade att själva kontakta kommunens myndigheter. 

Utmaningar med kontakt baserad på registeruppgifter

Även om invandrare kontaktas per brev eller telefon når man inte nödvändigtvis alltid önskat resultat med kontakten. Problem kan uppstå på grund av bl.a. följande:

  • En del av adresserna eller telefonnumren kan vara felaktiga eller föråldrade. 
  • Mottagarens läskunnighet kan vara svag eller brevet kan vara skrivet på ett språk som hen inte förstår. 
  • Mottagaren läser inte brevet av någon annan orsak eller samtalet blir obesvarat.

Mottagarens upplevda förtroende för myndigheterna, det finländska samhället i allmänhet och/eller webbkommunikation påverkar viljan att ta emot meddelanden och reagera på dem. Mottagaren förstår inte myndighetsmeddelandenas innehåll eller karaktär, eller litar inte på meddelandena. Erfarenheten av myndigheter i ursprungslandet kan till en del vara negativ och kontakten med myndigheter upplevs inte som nyttig eller önskvärd, om den inte är obligatorisk. Förtroendet för myndigheterna är särskilt svagt bland de invandrare som tillhör grupper som allmänt utsätts för rasism eller diskriminering. 

Det lönar sig dock att försöka nå dessa personer per brev, telefon eller e-post. Ofta är det svårast att nå de personer som behöver mest integrationsfrämjande stöd. I dessa fall krävs ytterligare åtgärder för att nå målgruppen. Om en kommun har anställda som talar målgruppens språk kan man fråga om de har möjlighet att hjälpa, ifall det inte går att få kontakt på annat sätt. Det är dock viktigt att ta hänsyn till maktstrukturerna i olika grupper och beakta att flerspråkiga anställda ofta har begränsade möjligheter att hjälpa vid sidan av sitt eget arbete.

Arbete på gräsrotsnivå stärker förtroendet

Personliga möten är det viktigaste sättet att nå målgrupper och skapa förtroende. Organisationer har erfarenhet av att framgångsrikt nå och interagera med grupper som är svåra att nå. Kommunerna har inte nödvändigtvis resurser för ett lika intensivt arbete på gräsrotsnivå som organisationernas projekt, men kommunerna kan tillämpa organisationernas och projektens goda praxis i den mån det är möjligt och samarbeta när organisationernas resurser tillåter det. 

I sin egen naturliga miljö är människor mer mottagliga även för meddelanden från myndigheter. Där är det lättare att bygga upp förtroende och förmedla välvilja från myndighetens sida än i en kontorsmiljö, per telefon eller skriftligt. 

Föräldrar som sköter barn i hemmet kan nås genom arbete på gräsrotsnivå i miljöer såsom familjecenter, daghem, lekparker, shoppingcenter, rådgivningsbyråer, hobbyverksamhet eller skolor, där föräldrarna rör sig med sina barn. Invandrare med dålig hälsa eller funktionsnedsättning kan nås på hälsostationer och verksamhetscentraler. De kan också nås i samarbete med yrkespersoner vid välfärdsområdet. 

Informera också kommunala serviceleverantörer om integrationstjänsterna, även om deras verksamhet inte är fokuserad på just dessa tjänster. Då kan de hänvisa sådana kunder som kan ha nytta av integrationstjänsterna till rätt aktör.  

Vägen från att nå en person till att uppmuntra: respektera, fråga och lyssna

Att få kontakt med en invandrare som står utanför arbetskraften garanterar inte att hen kan hänvisas till integrationsfrämjande tjänster. Deltagandet i kommunens integrationsfrämjande tjänster kan främjas genom att klä situationen och behoven i ord tillsammans med kunden. Det lönar sig att informera kunden om vilken nytta hen kan förvänta sig av deltagandet i tjänsterna för egen del och för hela familjen. Det är viktigt att använda tolk om kundens finska eller svenska är svag.  

Föräldrar som sköter barn i hemmet under en längre tid straffas inte för att de inte deltar i integrationsfrämjande åtgärder medan de får hemvårdsstöd. Kommunens yrkesutbildade anställda kan uppleva detta som ett problem när det gäller att motivera föräldrar som hör till gruppen att delta i integrationsfrämjande verksamhet eller utbildning. En vardagstrött förälder har inte nödvändigtvis den energi som krävs t.ex. för en förändring som innebär att delta i en utbildning utanför hemmet och lämna barnen att delta i småbarnspedagogiken. Det är viktigt att diskutera med kunden om den långvariga nyttan av att delta i integrationstjänsterna och småbarnspedagogiken för både individen själv, barnen och hela familjen, samt att skapa en känsla av att personen och hens familj blir hörd och får stöd. Familjens välbefinnande och barnens framtid är den allra starkaste sporren för många invandrare och är ofta orsaken till att familjen över huvud taget har flyttat till Finland. 

Föräldrarna kan ha bristfälliga kunskaper om vad det innebär med tanke på förmånerna att en person deltar i utbildning eller börjar söka jobb, eller hur småbarnspedagogiken fungerar. Man måste lyssna på invandrarnas åsikter om vilka behov de har i situationen och vilket stöd de behöver samt skräddarsy integrationstjänsterna i den mån det är möjligt. Det är viktigt att beakta också de övriga vuxna i familjen, så att den förälder som sköter barnen får stöd i vardagen för sitt beslut att delta i integrationsfrämjande tjänster eller söka sig till arbetsmarknaden. En kund som är kroniskt sjuk eller har en funktionsnedsättning ska uppmuntras genom att skapa tilltro till att även partiellt arbetsföra personer har möjligheter att förbättra sin livskvalitet med hjälp av social- och hälsovårdstjänster, utbildning och arbetsmarknaden.  

Hur nås personer som står utanför arbetskraften för kommunala integrationstjänster?

Checklista för kommunen

Kontrollera om din kommun

  • erbjuder flerspråkig information och kommunikation för invandrare via olika kanaler
  • kommunicerar om tjänster visuellt och på lättläst/tydligt språk 
  • använder de riksomfattande flerspråkiga och lättlästa material som producerats av myndigheter och organisationer
  • informerar om kommunala tjänster där invandrare som står utanför arbetskraften rör sig 
  • ordnar personalutbildning med anknytning till mångfald 
  • utnyttjar de riksomfattande webbutbildningar som producerats kring temat
  • har planerat tjänsterna i samarbete med invandrare eller 
  • samlat in respons på tjänsterna från invandrare 
  • har mötesplatser där invandrarna och majoritetsbefolkningen kan mötas
  • har plattformar med diskussionsforum för kommuninvånarna som är tillgängliga och säkra för personer som försöker lära sig finska/svenska 
  • har samarbete och nätverk mellan kommunen och föreningar som arbetar med invandrare
  • har fungerande samarbetsstrukturer för samarbete på kontaktytan mellan kommunerna, läroanstalterna och välfärdsområdena.

Ytterligare information:

Information om den nya integrationslagen (681/2023)
Guiden Välkommen till Finland på olika språk
Webbutbildning om antirasism för yrkespersoner (THL)
Material om likabehandling av eOppiva (på finska)
Information om goda relationer mellan befolkningsgrupper på yhdenvertaisuus.fi
kotoutumisentukena.fi