2020
Finland – mitt hemm: Utredning om synsätt gällande integrationstjänster
I utvärderingen har man kartlagt synpunkter från deltagare, som befinner sig i slutskedet av integrationsutbildningen, om de tjänster och den integration som de fick här.
Finland – mitt hem: Utredning om rekryteringen av invandrare (på finska)
I utredningen intervjuades 1 009 rekryteringsansvariga personer vid olika företag i februari–mars 2020. På basis av intervjuerna utreddes det hur arbetsgivare med verksamhet i olika delar av landet ser och upplever kompetensglappet bland arbetskraften och i synnerhet sysselsättningen av invandrare som en lösning på problemet.
Utbildnings-och sysselsättningsvägar för nyanlända i Sverige: En kartläggning av tre åtgärder (på finska)
Rapporten Utbildnings- och sysselsättningsvägar för nyanlända i Sverige behandlar tre åtgärder som syftar till att förbättra utbildnings – och sysselsättningstjänster riktade till nyanlända. Data samlades in som en del av projektet Maahanmuuttajien koulutus ja työllistymispolut (MAKO) och den kommer att publiceras som en separat delrapport. Syftet med datainsamlingen från Sverige var att ta fram material för att svara på forskningsfrågor som behandlade:
1. flaskhalsar i utbildnings- och sysselsättningsvägar;
2. organisering av samarbete mellan olika aktörer;
3. samordning av integrationsutbildningar och andra sysselsättningstjänster; och
4. utvecklings-och systematiseringsbehov av servicevägar.
Programmen i fråga är Etableringsprogrammet, som i rapporten översätts till ’asettautumisohjelma’, Snabbspår, samt med den pågående reformen Etableringsjobb där staten stödjer individers sysselsättning genom lönesubventioner som betalas direkt till arbetstagaren.
Utbildningsvägar för invandrare, en utvärdering av utbildning i grundläggande litteracitet inom det fria bildningsarbetet, grundläggande utbildning för vuxna och ökad flexibilitet i språkkunskapskraven inom yrkesinriktad utbildning (på finska)
Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) genomförde 2019–2020 en utvärdering, i vilken man granskade effekterna av reformer som siktar till att påskynda utbildningsvägarna för invandrare inom utbildning i grundläggande litteracitet inom fritt bildningsarbete, grundläggande utbildning för vuxna och yrkesinriktad utbildning.
Dialog och påverkan – Utvärdering av effekterna av delegationen för etniska relationer mandatperiod 2016–2020 (på finska)
I utvärderingen av mandatperioden 2016–2010 för delegationen för etniska relationer (ETNO) granskas ETNO:s mål och uppgifter, arbetsformer, medlemmarnas och deras bakgrundsorganisationers roll, framgångar och utmaningar under mandatperioden samt framtidsförväntningarna.
ETNO:s framgångar gäller i synnerhet dess roll som en samarbetsarena och att det har bidragit till att öka samarbetet. De största utmaningarna för ETNO gäller verksamhetens omfattning och de olika uppfattningarna om hur ETNO:s uppgifter borde prioriteras.
2019
Välfärdsundersökningen för personer födda utomlands (FinMonik)
Välfärdsundersökningen för personer födda utomlands (FinMonik) är en undersökning genomförd av Institutet för hälsa och välfärd (THL). I FinMonik utreddes den utländska befolkningens hälsa, välfärd och erfarenheter av social- och hälsovårdstjänster. Dessutom samlade man in information om sysselsättning och eventuella hinder för att hitta ett jobb samt eventuella upplevelser av diskriminering. Till undersökningen valdes genom slumpmässigt urval 13 650 personer i åldern 18–64 år, som har invandrarbakgrund och som fötts utomlands.
Undersökningen finansierades av arbets- och näringsministeriets Kompetenscentret för integration av invandrare, kommuner och EU:s integrationsfond (AMIF). Informationen behövs i främjandet av hälsa och välfärd, i förbättringen av tjänsterna och i uppföljningen av integrationen. Undersökningen genomfördes under åren 2018–2019.
Studiegångar och integrering av invandrare: Smärtpunkter och åtgärdsförslag II
På grund av den snabba ökningen av antalet asylsökande tillsatte undervisnings- och kulturministeriet den 5 november 2015 en styrgrupp med uppgiften att bereda och samordna ministeriets och förvaltningsområdets åtgärder på både kort och lång sikt till följd av asylläget och den ökande invandringen.
Styrgruppens mellanrapport Studiegångar och integrering av invandrare – smärtpunkter och åtgärdsförslag publicerades i mars 2016 (Undervisnings- och kulturministeriets publikationer 2016:1), och slutrapporten Utbildningsvägar och integrering av invandrare. Smärtpunkter och åtgärdsförslag II publicerades i februari 2017 (Undervisnings- och kulturministeriets publikationer 2017:5).
Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen utsåg den 9 april 2018 en fortsatt arbetsgrupp med uppgiften att följa upp hur reformerna av utbildningen och integreringen av invandrare framskridit inom förvaltningsområdet och att lägga fram förslag till nya åtgärder. Denna publikation är den fortsatta arbetsgruppens slutrapport, och den innehåller en lägesrapport om de åtgärder som föreslagits i de tidigare rapporterna samt 40 nya förslag.
Rapporten strävar efter att komplettera det arbete som redan gjorts och efter att presentera vissa nya ämnesområden som inte behandlats i de tidigare rapporterna eller i fråga om vilka åtgärdsförslagen av olika orsaker ännu inte har förverkligats. Dessa omfattar bland annat frågor om tillgången till lärare och om lärarnas kompetens och behörighet, deltagandet i småbarnspedagogik, läget i fråga om den förberedande undervisningen före den grundläggande utbildningen och utmaningar när det gäller kunskaperna/undervisningen i finska. Arbetsgruppen vill även utreda orsakerna till invandrares svagare inlärningsresultat och följa upp hur åtgärderna inom reformen av yrkesutbildningen har påverkat möjligheten för studerande med invandrarbakgrund att bli antagna till utbildningar samt deras handledning och stärkandet av deras språkkunskaper. Man föreslår nya åtgärder för att göra invandrares väg till utbildning och sysselsättning smidigare och hoppas på flexibilitet i uppehållstillståndsförfarandena när högskolestuderande övergår till arbetslivet. Inom kulturbranschen identifieras ett behov av att etablera tillvägagångssätt, och inom ungdomsarbetet betonas lokala åtgärder.
Finland – mitt hem: Möjligheter, hopp och tillförlit – kostnadsbesparande lösningar för sysselsättning av invandrare (på finska)
I rapporten föreslås rekommendationer för vad som bör tas i beaktande i stöd gällande integration och
sysselsättning samt ordnande av tjänster till i synnerhet långtidsarbetslösa invandrare. De mest centrala observationerna är fördelarna och kostnadseffektiviteten med ett tillräckligt långvarigt, tillförlitligt och personligt
handledningsförhållande. I rapporten lyfts även utmaningarna med arbete i projektform
och förslag på lösningar på dessa.
Finland – mitt hem: Rekommendationer för ordnande av tjänster för övergången efter integrationsutbildningen (på finska)
I sammanställningen har man samlat resultaten av modelleringsprocessen efter övergången från integrationsutbildningen för invandrare, som genomfördes inom ramen för projektet Kotona Suomessa (Mitt hem – Finland), samt rekommendationer med anknytning till ordnande av tjänsterna.
2018
OECD: Working Together: Skills and Labour Market Integration of Immigrants and their Children in Finland
While Finland’s foreign-born population remains small by international standards, growth has been amongst the fastest in the OECD. Finland’s foreign-born population have lower employment rates than native-born Finns, and women, in particular, are struggling to integrate and face incentives to stay in the home. The employment gap among those arriving from outside the European Union is among the largest in the OECD. This risks long-term implications for the integration of their children, many of whom are struggling to thrive in the Finnish school system. Large inflows of asylum seekers in 2015 put integration squarely on the agenda, and Finland developed a number of innovative integration policies in response. Yet, numbers have since fallen dramatically, raising questions of how to respond to the needs of a large cohort without scaling up the integration system on a permanent basis. This review, the second in a series on the skills and labour market integration of immigrants and their children, provides an assessment of these and other challenges. It includes a holistic assessment of Finland’s integration services – such as the new modular integration training, and the Social Impact Bond – as well as challenges related to settlement, early labour market contact and workplace segregation.
Finland – mitt hem: Utredning av modeller för integrationsutbildning i Åbo och i huvudstadsregionen (på finska)
I utredningen granskas implementeringen av modellerna för integrationsutbildning, som förnyades åren 2016 och 2017, i Åbo och huvudstadsregionen. Implementeringen har i de olika områdena påverkats av NTM-centralernas anvisningar, gällande ramavtal samt särdrag och styrkor i utbildarnas verksamhet.
Samarbetsstrukturerna i tjänster för långtidsarbetslös, långtidssjuk och immigranter (på finska)
Övergripande mål för den pågående landskaps- och vårdsreformen är bland annat att förbättra tillgången till tjänster och öka tjänsternas kvalitet, att höja kostnadseffektivitet, främja digitaliseringen samt skapa nya, innovativa tjänstelösningar i landskapet. Denna rapport behandlar samarbetsstrukturer inom tjänster för de långtidsarbetslösa, långtidssjuka och migranter. Rapporten fokuserar speciellt på gränsytorna mellan olika aktörerna och både redogör tjänsternas nuvarande tillstånd samt reflekterar gränsytornas möjliga framtid i den landskapliga modellen.
Okänd framtid: utredning över hur lagstiftningen gällande hjälp för offer för människohandel fungera (på finska)
Utredningen som diskrimineringsombudsmannen och Europeiska institutet för kriminalpolitik (HEUNI) i samarbete har tagit fram utvärderar hur lagstiftningen gällande hjälp för offer för människohandel (den s.k. mottagningslagen) fungerar. Utredningen baserar sig på ett omfattande material av dokument och intervjuer. Materialet omfattar bland annat 66 klientanteckningar i anslutning till arbetet med att hjälpa offer för människohandel. I utredningen har dessutom intervjuats sammanlagt 83 experter på olika håll i Finland som arbetar med att motarbeta människohandel.
Utredningen visar att kommunernas social- och hälsovårdsväsen inte känner till mottagningslagen om hjälp för offer för människohandel. Den särskilda ställning som människohandelsoffer har som mottagare av tjänster förverkligas inte i kommunerna. Offer för människohandel får inte alltid de tjänster som de enligt lagen har rätt till. Utredningen visar också att det i Finland finns personer som trots sitt behov av hjälp i anslutning till människohandel inte får tillräcklig hjälp inom systemet för hjälp av offer för människohandel eller som inte hänvisas eller kommer till myndighetshjälpen.
Enligt utredningen är den viktigaste orsaken till detta den starka anknytning som till följd av lagstiftningen eller dess tillämpning har uppstått mellan hjälpen för offer av människohandel och processen för att ställa de som gjort sig skyldiga till människohandel till ansvar (straffprocess). De viktigaste rekommendationerna utgående från utredningen är: stiftande av en särskild lag gällande hjälp för offer för människohandel, anvisning till kommunerna om tillämpningen av lagstiftningen gällande hjälp för offer för människohandel och förbättring av medborgarorganisationernas verksamhetsförutsättningar.
Arbeta i Finland – Regeringens migrationspolitiska program för att stärka arbetsrelaterad invandring (på finska)
Det migrationspolitiska programmet för att stärka arbetsrelaterad invandring kompletterar för sin del de fastställda programmen och riktlinjerna för statsminister Sipiläs regering. Regeringen avtalade om ett migrationspolitiskt program i samband med förhandlingarna om den offentliga ekonomin 2018–2021. Syftet med programmet är att synliggöra och främja regeringens migrationspolitiska linje som stöder migration som stärker sysselsättningen och den offentliga ekonomin, förbättrar försörjningskvoten och främjar internationaliseringen av ekonomin. I programmet fastställs Finlands migrationspolitiska riktlinjer som i synnerhet främjar arbetsrelaterad invandring samt integration som stöder den och goda relationer mellan olika befolkningsgrupper. Ministerarbetsgruppen för migration följer upp genomförandet av programmet.
