När flyktingarna har fått upphållstillstånd och flyttat till en kommun är de kommuninvånare och berättigade till samma tjänster som andra kommuninvånare. Kommunen ska se till att de tjänster som den tillhandahåller även passar för flyktingar.
Flyktingarna har varit tvungna att fly undan förföljelse och konflikter. Utöver andra tjänster som stöder integrationen behöver många av dem även stöd för att exempelvis bearbeta trauman. Flyktingarna är emellertid en blandad grupp: de anländer till Finland från varierande förhållanden och deras behov av stöd och deras kunnande varierar.
Samarbete gör det lättare att styra flyktingarna till tjänster
I kommunen ska det individuella servicebehovet utredas för varje person som kommer till kommunen som flykting. För den som möter flyktingar i sitt arbete är det viktigt att känna till de processer och bak-grundfaktorer som är kopplade till migrationen och flyktingskapet, så att flyktingarna kan styras till de tjänster och den verksamhet som passar deras situation. Kommunerna ska se till att deras personal har det kunnande som krävs i anknytning till flyktingskap och integration.
Myndighetssamarbete inom ramen för flyktingmottagningen minskar överlappande arbete och tydliggör de olika aktörernas uppgifter. Med hjälp av sektorsövergripande team eller verksamhetsmodeller är det möjligt att granska klientens situation ur ett helhetsperspektiv. Informationsöverföringar som görs med klientens tillstånd möjliggör en smidig informationsgång mellan olika ansvarsområden och när personal byts ut.
I kommunerna är det ofta socialväsendet som i den inledande fasen sköter mottagningen av kvotflyktingar och andra personer som får internationellt skydd. Viktiga samarbetspartner är hälso- och sjukvården, socialservicen, skolorna, dagvården, ungdomsväsendet, idrottsväsendet och arbetsförvaltningen. Vidare är tolkar, kamratstödjare och aktörer inom den tredje sektorn som tillhandahåller mångsidig verksamhet med låg tröskel viktiga samarbetspartner. Det är viktigt att kommunen känner till den verksamhet som bedrivs av organisationerna i området.
Det lönar sig också att genomföra planeringen och uppföljningen av mottagningen genom sektorsövergripande samarbete, exempelvis inom ramen för kommunens program för integrationsfrämjande.
Flyktingarna behöver stöd särskilt när de nyss har anlänt till kommunen
Personer som får internationellt skydd kan i enlighet med vad NTM-centralen och en kommun har kom-mit överens om komma till kommunen som kvotflyktingar eller från förläggningarna via asylförfarandet. En asylsökande som fått uppehållstillstånd kan också på eget initiativ flytta från förläggningen till en kommun.
Den som via asylförfarandet flyttar till en kommun från en förläggning har redan i viss mån erfarenhet av att leva i Finland, men behöver ofta vägledning och råd.
Kvotflyktingar kommer alltid till en kommun i enlighet med ett avtal. Kommunen ska ordna en bostad åt kvotflyktingarna och de personer som kommer till kommunplatserna och som har fått uppehållstillstånd genom asylförfarandet. Det kan ta flera månader för en grupp kvotflyktingar att anlända till en ort, vilket oftast beror på formaliteter i anknytning till att de lämnar utgångslandet. Arrangemangen bör därför vara så flexibla som möjligt.
Den verksamhet som olika organisationer bedriver, såsom verksamhet med frivilliga faddrar eller annan verksamhet med låg tröskel, är ett viktigt stöd vid mottagningen genast när en person anländer till en kommun.
Tjänsterna i den inledande fasen är en hälsokontroll, inledande kartläggning och integrationsplan
När flyktingarna har anlänt till en kommun undersöks deras hälsotillstånd i samband med en inledande hälsokontroll. För vuxna kvotflyktingar och dem som kommit från förläggningarna görs det en inledande kartläggning antingen i kommunen eller vid TE-centralen. Eftersom de flesta av dem som får internationellt skydd inte behärskar finska eller svenska och de sällan har en möjlighet att direkt få arbete, görs det efter den inledande kartläggningen upp en personlig integrationsplan för dem.
När personer som får internationellt skydd ska vara i kontakt med de kommunala myndigheterna krävs det i allmänhet i början en tolk. När de nya kommuninvånarna är kvotflyktingar känner man oftast i förväg till vilket språk de använder och kan bereda sig på tolkning. När det gäller personer som på eget initiativ flyttar från förläggningarna tar det troligen tid att utreda vilket språk som är lämpligast för kommu-nikationen och när tolkar blir tillgängliga.
Staten ersätter kommunerna för kostnaderna för flyktingmottagningen
Staten ersätter kostnader för tolknings- och översättningstjänster i anknytning till flyktingmottagningen och exempelvis kostnader för ordnandet av inledande kartläggningar och för utkomststöd som betalas till de personer som omfattas av ersättningarna.
Från nykomling till fast bosatt kommuninvånare
Integrationen av en ny kommuninvånare förutsätter förutom högkvalitativa tjänster även en öppen och välkomnande atmosfär. Därför är det viktigt att stödja kommuninvånarnas möten och att utföra arbete som främjar jämlikhet och ett öppet attitydklimat i kommunen.
För att personer som får internationellt skydd varaktigt ska slå sig ner i kommunen behövs det
- högkvalitativa integrationstjänster,
- möjlighet till studier eller arbetsliv och
- en äkta upplevelse av att tillhöra olika gemenskaper i kommunen.
Det lönar sig också för kommunerna att införa sådana verksamhetsmodeller som stöder en person att varaktigt slå sig ner i kommunen som har konstaterats vara bra i andra kommuner. Många kommuner samarbetar i fråga om flyktingmottagningen och sprider god praxis för den.
Ytterligare information:
Statens ersättningar till kommunerna