Enligt förvaltningslagen ska myndigheten ordna tolkning eller översättning, om invandraren (eller annan part) inte behärskar det språk, finska eller svenska, som används hos myndigheten eller om han eller hon på grund av handikapp eller sjukdom inte kan bli förstådd i ett ärende som kan inledas på myndighetens initiativ. Myndigheten ska i mån av möjlighet ordna tolkning och översättning även i andra ärenden som gäller invandrarens skyldigheter.
Staten ersätter tolkningskostnader
När tolkningstjänster används i integrationssyfte ersätter staten kostnader för tolkning till deras fulla belopp under flera års tid, i samband med mottagande av personer som fått internationellt skydd.
Kommunen ersätts för tolkningstjänster som gäller
- social- och hälsovårdstjänster,
- utarbetande av en integrationsplan,
- anlitande av integrationsfrämjande tjänster i det inledande skedet av ankomsten till landet,
- introduktion till kommunen samt
- samarbete mellan hem och skola och/eller daghem.
Dessutom ersätts översättningskostnader med anknytning till de ovan nämnda situationerna från fall till fall, om de har varit nödvändiga för främjandet av invandrarens integration och utredningen av ärendet.
Det finns ingen lagstadgad tidsfrist för ersättning av kostnaderna för tolkning. Behovet av tolkning är dock som störst under de inledande åren av integrationen. Behovet av tolkning minskar i takt med att språkfärdigheterna ökar och den övriga integrationen framskrider. Från och med det datum personen blir finsk medborgare, ersätts inte längre kostnader.
Tolkning och flyktingar
Det är bäst att använda tolk när personer som har fått internationellt skydd har att göra med de kommunala myndigheterna. Högkvalitativ tolkning förmedlar nödvändig information på ett heltäckande och korrekt sätt.
Om kommuninvånarna är kvotflyktingar känner man oftast till deras språk på förhand och kan förbereda sig på situationen genom att skaffa tolkar som behärskar språket ifråga. För de som på eget initiativ flyttar från förläggningarna är situationen en annan: det tar förmodligen tid att reda ut vilket språk det är bäst att kommunicera på och när tolkar är tillgängliga.
Distanstolkning har ökat
Tolken behöver inte nödvändigtvis befinna sig på samma plats som parterna, utan distanstolkning kan användas beroende på situation. Moderna kommunikationsmetoder såsom användning av telefoner eller video- och nätverksanslutning gör distanstolkning till ett användbart alternativ i många situationer.
Användning av distanstolkning är också lämpligt i situationer där det finns behov av att säkerställa tillgången på en tolk samt undvika resekostnader och restid. Det finns ganska få personer som tolkar ovanliga språk i Finland. Ibland kan det vara svårt att få dem på plats. Det är bra att beakta att tolkningssituationen i vissa fall kan kräva att tolken är närvarande fysiskt.
Distanstolkning omfattar en del särdrag, eftersom parterna inte befinner sig i samma lokal, och kundens och tolkens ansiktsuttryck och kroppsspråk inte förmedlas på samma sätt som vid fysisk närvaro. Vid distanstolkning bör man säkerställa att alla parter kan använda utrustningen. Man bör också tänka på röstvolym, tydlighet och pauser. Om situationen inkluderar flera personer, måste anförandena delas in tydligt.
Kamrathandledare som stöd i vardagliga saker
Om det sedan tidigare finns personer på orten som talar samma språk kan de agera som kamrathandledare. En kamrathandledare kan inte användas som tolk. En granne eller vän kan vara kamrathandledare bara när man sköter vardagliga och enkla saker, som att gå till affären eller som stöd vid fritidsaktiviteter. När man uträttar ärenden hos myndigheter eller går till hälsovårdscentralen använder man alltid tolk. Tolkning utförs av utbildade proffs.
Ytterligare information:
Behöver du en tolk?
Statens ersättningar till kommunerna