Främjandet av integrationen styrs av lagstiftningen. Till detta hör bland annat statens och kommunernas program för integrationsfrämjande, integrationsfrämjande som sektorsövergripande samarbete samt partnerskap mellan olika aktörer. Det viktigaste med främjandet av integrationen är att den är dubbelriktad och främjar likabehandling, icke-diskriminering och goda befolkningsrelationer.

Integrationen har ökat och samhället blivit mångformigare

Antalet invandrare har ökat markant i Finland särskilt under 2000-talet. Vid utgången av 2023 bodde ungefär 373 000 utländska medborgare och ungefär 570 000 personer med utländsk bakgrund i Finland. 

Även antalet personer med utländsk bakgrund har ökat snabbt: år 1990 uppgick utlänningarnas andel av befolkningen till endast en halv procent, men andelen hade stigit till över tio procent år 2023.

Invandringen av utländska medborgare har varit kraftig på 2020-talet. Det finns många orsaker att flytta till Finland. I synnerhet arbetskraftsinvandringen från länder utanför Europa har ökat. Dock har familjen varit en större orsak till invandring. Efter dessa följer studier och internationellt skydd. På 2010-talet ungefär varje tredje utländsk flyttare kom från ett annat EU-land. 

De som flyttat till Finland samlas och bor i tillväxtcentrumen. År 2023 bodde över hälften av dem som var födda utomlands i Nyland och över två tredjedelar i landskapen Nyland, Egentliga Finland och Birkaland.

Invandringen ska beaktas när service planeras

Den ökade invandringen förutsätter att invandrarbefolkningens behov beaktas vid ordnandet av offentlig service. Dessutom behövs särskilda integrationsfrämjande åtgärder och tjänster.

I och med den ökande invandringen blir flerspråkighet samt mångformiga värderingar och seder en allt centralare del av det finländska samhället. Integrationen är en fortlöpande och individuell process, som förutsätter engagemang från såväl invandrarna själva som det mottagande samhället.

Tyngdpunkter inom integrationspolitiken

Integrationspolitiken är kraftigt sektorsövergripande och förutsätter nära samarbete i synnerhet inom planeringen och genomförandet av arbetskrafts-, utbildnings-, boende-, social- och hälsotjänsterna samt ungdoms-, idrotts-, motions- och kulturtjänsterna.

En viktig grund för integrationspolitiken är att även det civila samhället och organisationerna, också de egna organisationerna för dem som invandrat, inkluderas i det integrationsfrämjande arbetet.

Målsättningarna och åtgärderna för främjandet av integrationen fastställs för varje regeringsperiod i statens program för integrationsfrämjande (VALKO), som godkänns av statsrådet. Statsrådets redogörelse om behoven av att reformera integrationsfrämjandet ersätter program för integrationsfrämjande i 2021.

Statens program för integrationsfrämjande för 2024–2027 omfattar 32 åtgärder som ingår i regeringsprogrammet. Integrationspolitiken grundar sig på arbete och det att personer som integreras lär sig finska eller svenska samt att de kommer in i det finländska samhället och följer samhällets regler.

Mer information:

• Statens program för integrationsfrämjande 2024–2027 : Statsrådets principbeslut
• Partnerskapsprogrammet