Ett av de första valen en person som har flyttat till Finland ställs inför är om hen i första hand vill integreras på finska eller svenska. Språkvalet påverkar bland annat vilket språk personen deltar i integrationsfrämjande tjänster på, samt vilket språk som står i centrum för inlärningen inom dessa tjänster.
Finland är officiellt ett tvåspråkigt land där både finska och svenska är nationalspråk. Svenska är samtidigt ett minoritetsspråk vars ställning skyddas genom lagstiftning.
Svenskspråkiga integrationsfrämjande tjänster erbjuds främst i svenskspråkiga och tvåspråkiga områden, medan finskspråkiga tjänster finns tillgängliga i hela landet. I vissa regioner kan det även vara möjligt att delta i tvåspråkiga tjänster.
Språkvalet registreras i samband med bedömningen av kompetens och behovet av integrationsfrämjande tjänster, individuellt utifrån personens behov och önskemål. I valet mellan svenska och finska kan nyttan av olika språk vägas mot personens bakgrund, framtidsplaner och familjesituation.
Bakgrundsfaktorer och tidigare språkkunskaper
Tidigare bosättningsländer och språkkunskaper kan påverka språkvalet.
- Har personen tidigare bott i ett annat nordiskt land?
- Kan hen svenska eller andra nordiska språk?
- Har hen kunskaper i indoeuropeiska språk som engelska, tyska eller franska?
Om personen redan har grundläggande kunskaper i svenska kan det vara ändamålsenligt att fortsätta lära sig svenska eller välja att vidareutbilda sig genom en svenskspråkig utbildning. Å andra sidan, om målet är att bredda språkkunskaperna, kan det vara motiverat att lära sig finska.
Familjens språkval
Ett gemensamt språk inom familjen stärker delaktigheten och förenklar vardagen framför allt inom småbarnspedagogik, utbildning eller hälso- och sjukvård. En eventuell partners modersmål eller det språk barnen använder i småbarnspedagogik eller skola kan ha stor betydelse för vilket språk som blir familjens gemensamma val.
Bostadsort
Bostadsortens språkliga miljö och det regionala serviceutbudet påverkar också språkvalet i integrationen. I områden där svenska är majoritetsspråk kan kunskaper i svenska underlätta vardagen och främja delaktighet i det lokala samhället. Även i tvåspråkiga regioner går det att utnyttja det svenskspråkiga serviceutbudet – från offentliga tjänster till fritidsaktiviteter.
Framtidsplaner och serviceutbud
Långsiktiga mål som utbildning och karriär spelar en central roll vid språkvalet. De egna målen kan granskas i förhållande till det tillgängliga serviceutbudet, utbildningsalternativen samt arbetslivets krav och möjligheter.
I Finland är det möjligt att studera på svenska från grundskola till högskoleexamen, men det finns stora regionala skillnader i utbildningsutbudet.
Den svenskspråkiga arbetsmarknaden är mindre än den finskspråkiga, men kunskaper i svenska kan i sin tur öppna dörrar till nordiskt samarbete och internationella arbetsmarknader.
Att välja språk i integrationsprocessen kan upplevas som ett stort beslut. Samtidigt behäver valet inte ses som något som låser framtiden. När livssituationen eller målen förändras kan nya möjligheter öppna sig att ta in det andra språket i vardagen – ibland gradvis och i egen takt.
Läs mer:
Nationalspråksstrategi
Justitieministeriets broschyr om språkliga rättigheter
Broschyr om svenska som integrationsspråk
