På den här sidan presenteras centrala begrepp som gäller integration, lagen om främjande av integration (nedan integrationslagen) och flyktingsmottagning. Begreppen baserar sig delvis på Integrationsordlistan som publicerades 2021. Integrationsordlistan hittar du i stats-rådets gemensamma publikationsarkiv. Begreppen har grupperats enligt tema.
Främjande av integration och tjänster som stöder integration
Inledande kartläggning
Tjänst som stöder integration, i vilken kommunen, välfärdsområde eller arbets- och näringsbyrån tillsam-mans med invandraren kartlägger invandrarens kompetens, integrationsmål och färdighet-er. Vid den inledande kartläggningen utreder myndigheten vilka tjänster personen behöver till stöd för sin integration. Den inledande kartläggningen baserar sig på integrationslagen (9–10 §).
Tjänster i det inledande skedet
Till tjänsterna i den inledande fasen hör basinformation, vägledning och rådgivning, inle-dande kartläggning och uppgörande av en integrationsplan.
Integration
Individuell process som sker i samspel mellan invandraren och samhället. Målet är att in-vandraren känner sig som en aktiv och fullvärdig medlem av samhället och tillägnar sig de kunskaper och färdigheter som behövs i samhället och arbetslivet. Samtidigt som invandra-ren sätter sig in i den språkliga och kulturella miljön i det nya bosättningslandet stöds också möjligheterna att upprätthålla det egna språket och den egna kulturen. Det mottagande samhället får nya influenser och blir mångsidigare.
Främjande av integration
Stöd för integrationen genom att erbjuda olika tjänster och förbättra samhällets mottaglig-het. Integration främjas ofta genom sektorsövergripande samarbete mellan myndigheter på olika förvaltningsområden och andra aktörer, och olika informations-, rådgivnings- och handledningstjänster erbjuds för syftet.
Integrationsutbildning
Tjänst som stöder integrationen som innefattar undervisning i finska eller svenska och an-nan undervisning som främjar tillgång till arbetslivet och fortsatta studier samt förbättrar samhällsfärdigheter. Vid behov kan integrationsutbildningen innefatta utbildning i läs- och skrivkunnighet. Integrationsutbildningen är avsedd för invandrare som passerat läropliktsål-dern. Integrationsutbildningen genomförs i regel som arbetskraftsutbildning.
Integrationsplan
Personlig plan för främjande av integrationen, i vilken man kommer överens om integrat-ionsmålen, tjänster som stöder integrationen och deltagande i tjänsterna. Syftet med integ-rationsplanen är att stödja invandrarens möjligheter att inhämta tillräckliga kunskaper i finska eller svenska och andra kunskaper och färdigheter som behövs i samhället och ar-betslivet och främja invandrarens möjligheter att delta som en likvärdig medlem i samhälls-verksamheten
För att en integrationsplan ska utarbetas förutsätts det uppehållstillstånd, registrering av upphållsrätt, upphållskort eller registrering av hemkommuns- och befolkningsuppgifter. En integrationsplan kan också utarbetas för en minderårig eller en familj. Integrationsplanen baserar sig på integrationslagen (20–21 §).
Sektorsövergripande samarbete
Samarbete mellan myndigheter och andra aktörer inom olika sektorer.
Vägledning och rådgivning
Vägledning, anvisningar och rådgivning om integrationsfrämjande åtgärder, tjänster och arbetslivet som ges av kommunen, arbets- och näringsbyrån och andra myndigheter.
Basservice
Kommunen ordnar basservice för kommuninvånarna enligt vad som anges i lag. Basservice fås i huvudsak från den egna hemkommunen.
Basinformation
Lagen om främjande av integration (1386/2010, 7 §) förutsätter att invandrare ges basin-formation om det finländska samhället. Guiden Välkommen till Finland är ett informations-paket enligt integrationslagen med information om bland annat individers rättigheter och skyldigheter, arbetslivet och övrigt som har att göra med livet i Finland. Myndigheten ger kunden basinformation personligen i samband med delgivningen av beslutet om uppehålls-tillstånd, registreringen av uppehållsrätten, beviljandet av uppehållskort eller registreringen av hemkommuns- och befolkningsuppgifter.
Uppehållsrätt
Rätt att vistas i Finland i något annat syfte än turism eller därmed jämförbar kortvarig vis-telse Om uppehållsrätt i Finland föreskrivs i utlänningslagen (301/2004).
Lagstiftning och program som styr integrationen
Lagen om främjande av integration
Syftet med lagen om främjande av integration (1386/2010) är att stödja och främja integrat-ion och invandrares möjligheter att aktivt delta i samhällsverksamheten i Finland. Invand-rare ska erbjudas integrationstjänster och andra integrationsfrämjande åtgärder i enlighet med lagen. Lagen trädde i kraft den 1 september 2011.
Kommunens program för integrationsfrämjande
Enligt integrationslagen ska kommunen eller flera kommuner tillsammans för att främja in-tegrationen och stärka det sektorsövergripande samarbetet göra upp ett program för integ-rationsfrämjande. Programmet godkänns i respektive kommuns kommunfullmäktige och ses över minst vart fjärde år. Programmet beaktas i kommunens budget och ekonomiplan.
Regionala och lokala myndigheter deltar i upprättandet, genomförandet och uppföljningen av programmet för integrationsfrämjande. Också lokala invandrar-, frivillig-, arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer samt religionssamfund kan delta i upprättandet, genomföran-det och uppföljningen av programmet för integrationsfrämjande.
Statens program för integrationsfrämjande (VALKO)
Ett program som godkänts av statsrådet och där man fastställt målen och åtgärderna för integrationsfrämjande under regeringsperioden.
Personroller och grupper
Företrädare
Person som har rätt att använda den talan som ankommer på vårdnadshavaren i de förfa-randen som fastslås i lagen för en minderårig asylsökande eller invandrare som kommit till landet utan vårdnadshavare.
Minderåriga asylsökande, barn som fått uppehållstillstånd inom flyktingkvoten och barn som blivit offer för människohandel och får tillfälligt skydd förordnas en företrädare om barnet befinner sig i Finland utan vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare. En företrä-dare kan även utses för ett annat barn som fått uppehållstillstånd och som vistas i Finland utan vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare.
Personer som behöver särskilt stöd
Invandrare som behöver intensifierade integrationstjänster till exempel på grund av sjukdom eller skada. Särskilt stöd kan också behövas på grund av nedsatt funktionsförmåga, ålder, familjesituation, analfabetism eller någon annan motsvarande orsak.
Person som beviljats internationellt skydd
En person som har beviljats flyktingstatus eller uppehållstillstånd på grund av alternativt skydd eller humanitärt skydd. I Finland regleras flyktingstatusen i utlänningslagen (301/2004). År 2016 slopades bestämmelsen om humanitärt skydd ur utlänningslagen, och asylsökande beviljas inte längre humanitärt skydd.
Kvotflykting
En person som enligt FN:s flyktingkommissariat UNHCR betraktas som flykting och som beviljats uppehållstillstånd i Finland inom ramen för kvotflyktingar. I Finland beslutar riksda-gen årligen i samband med godkännandet av statsbudgeten hur många kvotflyktingar Fin-land förbinder sig att ta emot.
Invandrare; Invandrad
Person som är född utomlands och som inte är finsk medborgare men bor i Finland och har fått uppehållsrätt. Termerna ska enbart användas då de har förklaringsvärde (till exempel i statistik). Termerna ska inte användas när det hänvisas till personer som antas vara in-vandrare t.ex. på basis av deras namn, utseende eller modersmål.
Flykting
En person som har grundad anledning att frukta förföljelse på grund av sin ras, religion,
nationalitet, tillhörighet till viss samhällsgrupp eller politiska åskådning i sitt
medborgarskapsland eller sitt tidigare vanliga vistelseland. Flyktingstatus beviljas personer som ges asyl i någon stat eller som FN:s flyktingorgan (UNHCR) betraktar som flyktingar.
Återflyttare; återinvandrare; återvandrare
Invandrare som fått uppehållsrätt i Finland för att hon eller han är en före detta finsk med-borgare, avkomling till en infödd finsk medborgare eller har hört till den förflyttade befolk-ningen från Ingermanland eller tjänstgjort i finska armén åren 1939–1945.
Asylsökande
En person som söker internationellt skydd och uppehållsrätt i en främmande stat. En asyl-sökande får flyktingstatus om han eller hon beviljas asyl.
Utländsk medborgare
Medborgare i någon annan stat än Finland. Begreppet används t.ex. i statistikföring, men i vissa sammanhang kan användningen vara andrafierande eller diskriminerande.
Främmandespråkig
En person som bor i Finland och har registrerat någon annat språk än finska, svenska, nordsamiska, enaresamiska eller skoltsamiska som sitt modersmål. Begreppet används t.ex. i statistikföring, men i vissa sammanhang kan användningen vara andrafierande eller diskriminerande..
Begrepp som hänför sig till likabehandling och kulturell mångfald
Antirasism
Aktiva och medvetna åtgärder mot alla former av rasism. Antirasistisk verksamhet minskar etnisk diskriminering, effekterna av diskriminerande förfaranden och negativa fördomar.
Kulturell sensitivitet
Vilja och förmåga att se människor med olika bakgrund som individer och medvetenhet om egna kulturella utgångspunkter och fördomar. Kulturell sensitivitet är till exempel social kompetens, respektfullt bemötande och kommunikation mellan yrkesutbildade personer och klienter. Målet är att parterna har rätt arr uttrycka sin egen kultur och att bli godkänd och hörd oberoende av kulturell bakgrund.
Mångfald
Alla de egenskaper och särdrag som skiljer människor från varandra inom en organisation eller i samhället. Särskiljande faktorer är bland annat ålder, kön, etnisk bakgrund, kultur, religion, utbildning, civilstånd, sexuell läggning, attityder och värderingar, personlighet samt politisk och ekonomisk ställning.
Mångfaldskompetens
Sätt att tänka och arbeta samt praxis som bygger på respekt för och uppskattning av andra oberoende av deras bakgrund eller ställning. Det är viktigt att kunna identifiera och erkänna en annan persons allmänna behov, men också behov som beror på kulturell mångfald eller minoritetsposition. Det allmänna målet är att minska ojämlikheten och förbättra ställningen för dem som hör till minoritetsgrupper.
Delaktighet
Känsla och erfarenhet av tillhörighet i gemenskaper som personen själv upplever som be-tydelsefulla och möjligheten att påverka sitt eget liv och sitt samhälle. Delaktighet förutsät-ter att individen har tillräckliga resurser samt möjlighet att fatta beslut om sitt eget liv och att upprätthålla meningsfulla och viktiga relationer.
Rasism
Rasism är en tankemodell som bygger på att definiera grupper av människor som mindre värda till exempel på grundval av etnicitet, hudfärg, nationalitet, kultur, modersmål eller re-ligion. Rasism har ofta samband med tanken om att någon grupp är bättre och en norm, där vit hudfärg är en utgångspunkt i samhällsstrukturerna.
Strukturell rasism
Handlingssätt eller praxis som direkt eller indirekt diskriminerar vissa människogrupper inom institutioner eller i samhällsstrukturer. Rasism kan synas till exempel i arbetslivet, utbildningen, bostadsmarknaden eller i tjänster.
Goda relationer mellan befolkningsgrupper
Sådana relationer mellan befolkningsgrupper som baserar sig på positiva attityder, funge-rande samspel, känslan av trygghet samt delaktighet i samhället
Indirekt diskriminering
Diskriminering där en skenbart jämlik regel, motivering eller praxis försätter någon i en sämre position än andra Indirekt diskriminering är till exempel en situation där en anställd vid socialservicebyrån eller hälsovårdscentralen låter bli att ge råd till en invandrare, en per-son med funktionsnedsättning eller en äldre person om hur man fyller i en myndighetsblan-kett, även om den anställda märker att kunden inte förstår innehållet i blanketten. Kunden får då samma service som alla andra, även om han eller hon skulle behöva särskild rådgiv-ning.
Direkt diskriminering
En person behandlas sämre än andra i samma situation på grund av någon personlig egenskap. Ojämlik behandling medför olägenhet för personen, såsom uteblivna förmåner, ekonomisk förlust eller minskade valmöjligheter. Exempelvis det att man lämnas utanför tjänster på sitt eget språk är direkt diskriminering.
Likabehandling
Alla människor är lika värda och ingen får diskrimineras på grund av kön, ålder, etniskt eller nationellt ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd, handikapp, sexuell läggning eller någon annan omständighet som gäller en enskild person. I ett rättvist sam-hälle ska alla ha lika möjligheter att utbilda sig, arbeta och få olika tjänster.
Diskrimineringslagen
Diskrimineringslagen (1325/2014) trädde i kraft vid ingången av år 2015. Syftet med lagen är att främja likabehandling, förebygga diskriminering och effektivisera rättssäkerheten för den som utsatts för diskriminering.
Samhällets mottaglighet
Faktiskt uppnående av likabehandling, delaktighet och goda relationer mellan befolknings-grupper i samhället Ur samhällsmottaglighetens perspektiv går integrationen i många rikt-ningar mellan individer, grupper och strukturer. Hela samhället förändras när mångfalden bland befolkningen ökar.
Främjande av samhällets mottaglighet
Verksamhet som syftar till att utveckla samhällsstrukturerna och interaktionen för att öka samhällets mottaglighet Samhällets mottaglighet kan främjas till exempel genom att undan-röja diskriminerande strukturer, utveckla tjänster och påverka attityder.
Mer information:
Migrationsverkets ordlista
Integrationsordlistan
