Kommunerna kan få ersättning enligt sina faktiska kostnader för
- specialkostnader för social- och hälsovård
- tolknings- och översättningstjänster
- utkomststöd och
- återflyttningsbidrag.
Dessutom får kommunerna ersättning för vissa kostnader för personer som kommer från det forna Sovjetunionens territorium och personer som deltagit som frivilliga i krigen.
Specialkostnader för social- och hälsovård
Kommunerna kan ersättas för specialkostnader för social- och hälsovård i enlighet med de verkliga kostnaderna, exempelvis för:
- Anordnande av långvarig social- och hälsovård till följd av sjukdom eller skada
- Specifika kostnader för socialväsendet (till exempel barnskydd)
- Utgifter som tillkommer kommunen av andra speciella orsaker
- Tjänster för barn och unga personer som vistas i landet utan vårdnadshavare
Kostnaderna ska vara ansenliga, det vill säga högre än den kalkylerade ersättningen (4 600 €) som betalas ut för ett år. Ersättningsperiod är högst tio år.
Kostnader som tjänster för minderåriga som vistas i landet utan vårdnadshavare medför ersätts fram till dess att den unga personen fyller 25 år.
Ersättningen för kostnaderna bygger på ett avtal som kommunen och NTM-centralen har ingått gällande de specifika kostnaderna för personen i fråga.
Tolknings- och översättningstjänster
Kommunen ersätts för tolkningstjänster som behövts för
- social- och hälsovårdstjänster,
- utarbetandet av integrationsplanen,
- tillgång till integrationstjänster i invandringens inledande skede,
- introduktion till kommunen samt
- samarbete mellan skola och daghem.
Dessutom kan översättningskostnader med anknytning till de ovan nämnda situationerna ersättas från fall till fall, om de har varit nödvändiga för främjandet av invandrarens integration och utredningen av ärendet.
Det finns ingen lagstadgad tidsfrist för ersättning av kostnaderna för tolkning. Behovet av tolkning är dock stort under de inledande åren av integrationen. Behovet minskar i takt med att språkfärdigheterna ökar och den övriga integrationen framskrider. Kostnader ersätts inte från och med det datum personen blir finsk medborgare.
Inledande kartläggning
Den inledande kartläggningen är en åtgärdshelhet som erbjuds invandrare, med hjälp av vilken man preliminärt bedömer invandrarens förutsättningar för sysselsättning, studier och annan integration samt behovet av språkutbildning och andra integrationsfrämjande åtgärder och tjänster.
Den inledande kartläggningen inleds på arbets- och näringsbyråns initiativ för en invandrare som är arbetssökande och på kommunens initiativ för en invandrare som får utkomststöd. Andra invandrare kan också begära att en inledande kartläggning görs. Då genomförs kartläggningen om man bedömer att invandraren behöver den.
Ersättningen av kostnader för genomförande av den inledande kartläggningen gäller alla invandrare. Enligt statsrådets förordning ska en kalkylmässig ersättning för kostnaderna för den inledande kartläggningen betalas till kommunen av statliga medel. Ersättningen uppgår till 700 euro för varje invandrare som deltar i kartläggningen. För en och samma person kan ersättning betalas endast en gång. Eventuella tolkningskostnader ingår i ersättningen.
I den inledande kartläggningen ingår en inledande intervju och vid behov preciserande åtgärder. För att ersättning ska betalas ska kommunen ha ordnat åtminstone en inledande intervju för att kartlägga kunskaperna i finska eller svenska.
Utkomststöd
Kommunen ersätts för de kostnader som uppkommit för utbetalandet av utkomststöd till personer som hör till målgruppen på basis av de faktiska kostnaderna. Ersättningstiden är högst 3 år. Ansökan om kompletterande eller förebyggande utkomststöd kan dock göras direkt till kommunen om klienten redan har fått beslut om grundläggande utkomststöd.
Stödjande av återflyttning
Kommunen kan ersätta en person som frivilligt i annat än tillfälligt syfte återvänder till sitt hem eller utreseland för skäliga rese- och flyttkostnader Kommunen kan dessutom betala ett återflyttningsbidrag som motsvarar utkomststödets grunddel till en person under högst två månader och till en familj under högst fyra månader.
Förutsättningen för att få bidrag för återflyttningen är att personen i annat än tillfälligt syfte flyttar bort från landet. Till exempel en flyttningsanmälan till magistraten eller Folkpensions-anstalten där det stadigvarande syftet med utlandsvistelsen framgår kan bevisa detta.
Ersättning för rese- och flyttkostnader samt återflyttningsbidrag beviljas på ansökan av den kommun där nämnda person är bosatt. Till kommunerna betalas ersättning för kostnaderna för återflyttningsbidrag utan tidsfrist.
Ytterligare information:
Arbets- och näringsministeriets anvisning om ersättning till kommunerna och välfärdsområden för kostnader som uppstår vid tillämpning av lagen om främjande av integration