Kommunerna eller välfärdsområdena kan ersättas för följande kostnader enligt de faktiska kostnaderna
- utkomststöd
- beredskap för mottagande av kvotflyktingar
- tolknings- och översättningstjänster
- stöd för barn och unga personer som bor i landet utan vårdnadshavare
- särskilda kostnader inom social- och hälsovården
- av särskilda skäl för övriga kostnader
- återflyttningsbidrag
- ersättningar för offer för människohandel
Dessutom ersätts kommuner eller välfärdsområden för vissa kostnader för personer som kommer från det forna Sovjetunionens territorium och personer som deltagit som frivilliga i Finlands krig. För vissa av de kostnader som ersätts enligt faktiska kostnader förutsätts ett beslut av NTM-centralen.
Utkomststöd
Kommunen eller välfärdsområdet ersätts för kostnaderna för utkomststöd som betalats till personer som hör till målgruppen enligt faktiska kostnader. Ersättningstiden är högst tre år. Folkpensionsanstalten betalar och beviljar grundläggande utkomststöd. Från och med 2023 betalar välfärdsområdet det förebyggande och kompletterande utkomststödet.
Beredskap för mottagande av kvotflyktingar
Kommuner kan ersättas för nödvändiga kostnader för beredskap att ta emot kvotflyktingar, det vill säga personer som tagits emot inom statens flyktingkvot. En förutsättning för ersättning för kostnader är att NTM-centralen har fattat ett beslut om ersättningen, det vill säga ersättning för kostnader för beredskap för mottagande förutsätter ett separat avtal mellan NTM-centralen och kommunen.
När kommunen fattar beslut om att ta emot en person som anländer som kvotflykting och NTM-centralen anvisar personen till kommunen, reserverar kommunen en bostad åt personen. Det kan dock ta några månader innan en kvotflykting kan komma in i landet efter att ha blivit anvisad till kommunen. Kommunen kan få ersättning för kostnaderna för reservering av bostaden, till exempel för hyror, elräkningar, kostnader för hemförsäkring eller nödvändiga kostnader för möblering av bostaden då reservering av bostaden innan personen eller familjen anländer till Finland eller flyttar till kommunen inte kunnat undvikas.
Utgångspunkten är att inköp av möbler och bohag till bostaden ska ske efter att personen anlänt till kommunen och själv kan delta i inköpen. Kommunen ska dock bistå personen vid inköpen efter att denne kommit till kommunen, om det behövs. Då kan inköpen finansieras med en betalningsförbindelse som välfärdsområdet sökt kopplad till utkomststödet. Om personen behöver särskilt stöd på grund av uppenbara social- och hälsovårdsbehov kan det vara behövligt att personen bistås av en person som är anställd av välfärdsområdet och som har yrkeskompetens inom socialvård.
Kostnader kan ersättas under en period om högst fyra månader före ankomsten till Finland eller flyttningen till kommunen. Av grundad anledning kan kostnaderna ersättas för högst åtta månader, till exempel om processen kring personens ankomst till Finland tar längre tid än väntat av skäl som är oberoende av personen eller av skäl som på annat sätt var oförutsebara och kommunens bostadssituation kräver det. Efter att personen kommit till kommunen överförs kostnaderna för bostaden, såsom hyra, el- och vattenräkningar, på personen, som ska betala kostnaderna själv. Kostnaderna kan täckas med de förmåner som personen får, såsom utkomststödet eller bostadsbidraget, och de ersätts inte längre till kommunen som kostnader för beredskap för mottagande.
Tolknings- och översättningstjänster
Kommuner eller välfärdsområden ersätts för tolkningstjänster som har behövts för att vidta de åtgärder som avses i integrationslagen.
I kommunen behövs tolkning vanligen vid
- åtgärder som anknyter till mottagning av en person som anvisats till kommunen
- utarbetande av en integrationsplan eller en integrationsplan för familj
- vägledning och rådgivning
- motsvarande integrationsfrämjande tjänst eller åtgärd samt samarbete mellan småbarnspedagogiken och skolan samt hemmet.
I välfärdsområdet behövs tolkningstjänster vanligen vid
- åtgärder som anknyter till mottagning av en person som anvisats till en kommun, om personen behöver social- och hälsovårdstjänster
- inledande hälsokontroll för kvotflyktingar i samband med social- och hälsovårdstjänsterna
- vägledning och rådgivning som anknyter till kompletterande och förebyggande utkomststöd
- en motsvarande tjänst eller åtgärd som främjar integrationen och som genomförs i samband med boende och tillhandahållande av stöd för en minderårig som anlänt utan vårdnadshavare.
Dessutom kan kostnader för översättning i anslutning till ovannämnda situationer ersättas från fall till fall om de varit nödvändiga för främjandet av invandrarens integration och för utredandet av ärendet.
I lagen anges ingen maximitid för ersättning för tolkningskostnader. UF-centret ersätter kommunen eller välfärdsområdet fullt ut för kostnaderna enligt serviceproducentens faktura.
Tolkningsbehovet är dock störst under de första åren av integrationen. Behovet minskar i takt med att språkfärdigheterna ökar och den övriga integrationen framskrider. Kostnader ersätts inte från och med den dag då personen blir finsk medborgare.
Stöd för barn och unga personer som bor i landet utan vårdnadshavare
Enligt integrationslagen kan kommuner och välfärdsområden få ersättning för kostnader för stöd och ordnande av bostad för barn och unga som vistas i landet utan vårdnadshavare och som har fått uppehållstillstånd i Finland genom asylförfarandet eller som tagits emot inom flyktingkvoten. Syftet är att för barn som anlänt som flyktingar trygga boende, daglig fostran, vård och omsorg efter att de beviljats uppehållstillstånd. Kostnaderna kan ersättas tills den unga personen fyller 23 år eller tills hen har en vårdnadshavare i Finland. Kostnader för barn eller unga personer utan vårdnadshavare kan även ersättas då dessa beviljats uppehållstillstånd på grund av tillfälligt skydd, och de har en hemkommun enligt lagen om hemkommun. En förutsättning för ersättningen är att NTM-centralen har fattat ett beslut om att kostnaderna ska ersättas.
Åldersgränsen för stödet för vuxenblivande för unga som kommit till Finland som minderåriga utan vårdnadshavare och åldersgränsen för ersättningar för ordnande av stödåtgärder enligt integrationslagen är 23 år från och med den 1 juli 2024. Om kommunen eller välfärdsområdet har fattat ett beslut om en stödåtgärd enligt integrationslagen för unga i åldern 23–24 år före den 1 juli 2024, ska kommunen eller välfärdsområdet ordna stödåtgärden i enlighet med beslutet. Om beslutet har meddelats innan lagändringen träder i kraft den 1 juli 2024, ersätts kommunen och välfärdsområdet också för kostnaderna för stödåtgärden.
För barn och unga som vistas i landet utan vårdnadshavare ordnas boende, daglig fostran, vård och omsorg i regel i familjegrupphem eller andra bostadsenheter eller i familjevård. Boendet kan också ordnas som boende med stöd i en enhet för stödboende eller en egen bostad. Vid ingången av 2023 övergick ansvaret för att ordna familjegrupphem eller andra bostadsenheter för barn och unga som anlänt som minderåriga utan vårdnadshavare från kommunerna till välfärdsområdena, som också ansvarar för barnens och ungdomarnas social- och hälsovårdstjänster. Då kan välfärdsområdena ersättas för kostnader för stöd, boende eller ansökan om företrädare för ett minderårigt barn som vistas i landet utan vårdnadshavare och för kostnader för stöd och boende för en ung person som kommit till landet som minderårig.
Särskilda kostnader inom social- och hälsovården
Kommuner och välfärdsområden kan få ersättning enligt de faktiska kostnaderna för särskilda kostnader inom social- och hälsovården som
- ordnande av långvarig social- och hälsovård på grund av skada eller sjukdom
- särskilda utgifter inom socialväsendet (t.ex. barnskyddet)
- kostnader som kommunen eller välfärdsområdet orsakas av andra särskilda skäl
- tjänster för barn och unga personer som vistas i landet utan vårdnadshavare.
Kostnaderna ska vara betydande, det vill säga mer än den årliga kalkylerade ersättning som betalas ut (4 600 euro). Ersättningstiden är högst 10 år från att den första hemkommunen registrerats. Kostnader för tjänster för minderåriga som vistas i landet utan vårdnadshavare ersätts tills den unga fyller 23 år.
Ersättningen för kostnader baserar sig på ett beslut av NTM-centralen. Före 2023 var ersättningen av kostnader avtalsbaserad, men dessa avtal ska inte längre förnyas eller uppdateras, utan framöver ska NTM-centralen fatta beslut i samband med eventuella ändringsbehov.
Ordnande av långvarig social- och hälsovård
Kommunen eller välfärdsområdet kan ersättas för kostnaderna om kommunen eller välfärdsområdet för en person som omfattas av ersättningarna har ordnat sådan långvarig social- och hälsovård som krävs på grund av sjukdom eller skada eller om detta medför betydande kostnader för kommunen eller välfärdsområdet.
Dessutom krävs det att personen behövde omsorg eller vård när hen anlände till Finland. Kostnader ersätts under högst tio år från den första anteckningen om hemkommun i befolkningsdatasystemet. En förutsättning för ersättning är dessutom att NTM-centralen har fattat ett beslut om att kostnaderna ska ersättas.
Av kostnaderna för långvarig social- och hälsovård till följd av skada eller sjukdom kan ersättas bland annat
- kostnader för tjänster och stödåtgärder som avses i lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977) och i lagen om service och stöd på grund av handikapp (381/1987), såsom personlig assistans, hemservice, färdtjänst, serviceboende, rehabiliteringsverksamhet, hjälpmedelsservice, ändringsarbeten i bostaden samt verksamhet i sysselsättningssyfte för handikappade och arbetsverksamhet för handikappade,
- åtgärder på grund av psykiska och traumabetingade sjukdomar, såsom psykiatrisk vård, psykoterapi, institutions- och familjevård, rehabilitering,
- långvariga och betydande kostnader till följd av cancer, hjärtsjukdomar och neurologiska sjukdomar eller annan allvarlig sjukdom, till exempel specialiserad sjukvård som tillhandahålls av ett universitetssjukhus (vård på avdelning, öppen vård), hemsjukvård och hemservice, rehabilitering,
- kostnader till följd av amputation som avser nyanskaffning och underhåll av proteser,
- åtgärder till följd av sjukdomar i rörelseorganen samt övrig vård.
Övriga kostnader av särskilda skäl
Övriga kostnader som orsakats kommunen eller välfärdsområdet av särskilda skäl är i allmänhet oförutsedda och betydande och kan ha orsakats av ett behov av social- eller hälsovård. En förutsättning för ersättningen är dessutom att NTM-centralen har fattat ett beslut om att kostnaderna ska ersättas. Kostnaderna ersätts för högst tio år.
Sedvanliga åtgärder inom social- och hälsovården samt förebyggande barnskyddsarbete enligt barnskyddslagen ingår som regel i den verksamhet som omfattas av statsandelssystemet och de kalkylerade ersättningarna.
I enlighet med integrationslagen (49 §) kan till exempel följande kostnader ersättas
- andra än kortvariga stödåtgärder för barnskydd inom öppenvården i enlighet med 36 § i barnskyddslagen (t.ex. familjearbete, stödpersons- eller stödfamiljsverksamhet, rehabilitering och familjeläger),
- kostnader för familjevård, om de är betydande,
- kostnader vår vård utom hemmet, som kostnaderna för att ha hand om placerade barn
- kostnader för att träffa barnen (resor, övernattningar),
- kostnader för att hålla kontakt,
- kostnader för specialdagvård till den del de överstiger kostnaderna för basdagvården, om behovet grundar sig på till exempel skada eller sjukdom,
- betydande vårdkostnader för ett barn med funktionsnedsättning eller sjukt barn som fötts i Finland,
- kostnader för dyr sjukhusvård (till exempel operation och därmed förknippad eftervård)
- nödvändiga kostnader under väntetiden för reservering av bostäder för de personer som avses i 2 § 2 och 3 mom. och som inte är kvotflyktingar, till exempel hyror eller elräkningar eller nödvändiga kostnader för möblering av bostaden då reservering av bostaden innan personen/familjen anländer till Finland eller flyttar till kommunen inte har kunnat undvikas (motsvarande ersättning för kvotflyktingar med stöd av 47 a §),
- kostnader orsakade av specialåtgärder inom äldreomsorgen.
Återflyttningsbidrag
Välfärdsområdet kan betala skäliga rese- och flyttkostnader till en person som omfattas av ersättningar och som frivilligt i annat än tillfälligt syfte återvänder till sitt hem- eller utreseland. Dessutom kan välfärdsområdet betala ett återflyttningsbidrag som motsvarar beloppet av utkomststödets grunddel till en person under högst två månader och till en familj under högst fyra månader.
Förutsättningen för att en person ska få återflyttningsbidrag är att hen avser att flytta från landet i annat än tillfälligt syfte. Detta kan påvisas till exempel med en sådan flyttningsanmälan till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och till Folkpensionsanstalten av vilken framgår att flytten och vistelsen utomlands är stadigvarande.
Ersättning för rese- och flyttkostnader samt återflyttningsbidrag beviljas på ansökan av det välfärdsområde inom vars område personen i fråga är bosatt. Kommuner kan fortfarande 2023 och 2024 ansöka om ersättningar för kostnader som de haft före utgången av 2022.
Ersättning för kostnader för tjänster och stödåtgärder för offer för människohandel
Till kommunen eller välfärdsområdet kan av statens medel betalas en kalkylerad ersättning för vägledning, rådgivning och annat ordnande av verksamhet som stöder integration för offer för människohandel, om
- personen har beviljats kontinuerligt uppehållstillstånd på grund av en särskilt utsatt ställning (52 a § 2 mom. i utlänningslagen) eller kontinuerligt uppehållstillstånd efter två års oavbruten vistelse i landet (54 § 5 mom. i utlänningslagen) eller
- om personen i stället för ett uppehållstillstånd för offer för människohandel får internationellt skydd i enlighet med utlänningslagen eller har beviljats uppehållstillstånd med stöd av 51 eller 52 § i utlänningslagen när hen har ansökt om internationellt skydd.
Kommunen eller välfärdsområdet kan även få ersättning för andra ersättningar enligt integrationslagen för ett offer för människohandel som har ett sådant uppehållstillstånd.
Kommunen eller välfärdsområdet kan också i enlighet med 53 § i integrationslagen få ersättning för kostnader för åtgärder och tjänster som ordnas på grund av specialbehov hos ett offer för människohandel och som är relaterade till personens ställning som offer, oavsett vilket uppehållstillstånd personen har och oavsett om hen är finsk medborgare. En förutsättning för att omfattas av dessa ersättningar är dock att offret för människohandel ingår i hjälpsystemet för offer för människohandel. Innan kommunen eller välfärdsområdet ansöker om ersättningen ska de ansöka om ett beslut av NTM-centralen om ersättning av kostnaderna.
Ersättning för kostnader för tjänster eller åtgärder som tillhandahålls på grund av specialbehov i anslutning till en persons ställning som offer för människohandel samt kalkylerade ersättningar ansöks hos UF-centret. För offer för människohandel betalas de kalkylerade ersättningarna inte via det automatiserade systemet, utan kommunen och välfärdsområdet ska ansöka om ersättningen separat.
Närmare information om ersättning av kostnader för tjänster och stödåtgärder för offer för människohandel och ansökan om sådana ersättningar finns i arbets- och näringsministeriets anvisning om ersättning till kommunerna och välfärdsområdena för kostnader som uppstår vid tillämpningen av lagen om främjande av integration.
