Hoppa till innehåll

Eftervård

En stor del av de minderåriga som kommer till landet utan vårdnadshavare är 16–17 år. De kan bo i familjegrupphem eller enheter för stödboende tills de fyller 18 år. När den som företräds uppnår myndighetsålder upphör även uppdraget för den företrädare som utsetts för den minderåriga.

Många av de unga personer som anlänt utan vårdnadshavare behöver stöd för att klara av utmaningarna i vardagen även efter att de blivit myndiga. De kan behöva stöd och handledning även för att exempelvis hitta en utbildningsstig eller slutföra sin utbildning. Därför är det viktigt att kommunerna beaktar dessa unga personers behov av stöd och ordnar eftervård för dem enligt lagen om främjande av integration. 

Kommunen kan ordna eftervård inom ramen för sin egen verksamhet eller köpa tjänsten av en utomstående serviceproducent. Staten ersätter de faktiska och bekräftade kostnaderna för kommunen. Om ersättningen måste dock först avtalas med NTM-centralen. För varje ung person ersätts kostnaderna under högst tio år.

Kostnader som ersätts kan allt efter behov vara till exempel utkomststöd, stöd för hobbyer och studier, social handledning och psykosocialt stöd. Stödet kan vara till exempel regelbundna möten där man diskuterar och stöder den unga personen med utbildning, hobbyer, arbetssökning, den egna ekonomin och boendet. I frågor som gäller yrkesval och karriärplanering kan man med fördel konsultera arbets- och näringstjänsterna eller Navigatorn.

Den unga kan få stödåtgärder inom eftervården tills han eller hon fyller 25 år eller tills han eller hon har en vårdnadshavare i Finland.

Den övre gränsen för eftervård höjdes 2020 till 25 år. För att kostnaderna för personer i åldern 20–24 år ska kunna ersättas ska de ha uppstått efter att lagen trädde i kraft. Vid behov kan stödet efter att lagen trädde i kraft utvidgas till att omfatta även sådana unga som har fyllt 21 år innan lagen trädde i kraft.

Former av eftervård som kan erbjudas unga vuxna är till exempel
utbildning

  • hjälp med att hitta en läroavtalsplats eller en arbetsplats
  • ekonomiskt stöd, disponibla medel för studier, hobbyer, personliga behov och självständighet
  • stödtjänster för boende och arbetssökning
  • handledning av en egen kontaktperson
  • stödperson eller stödfamilj
  • kartläggning av nätverk
  • samråd med närstående
  • kamratstödsgrupp eller sammanställning av livsberättelse. 

Integrationsplan för minderårig

Enligt motiveringarna till lagen om främjande av integration är det inte nödvändigt att utarbeta en individuell integrationsplan för alla minderåriga invandrare. Trots det utarbetas alltid en integrationsplan för de minderåriga som anländer utan vårdnadshavare och som har fått uppehållstillstånd.

Barnets eller den ungas behov av stöd kan komma fram i familjegrupphemmet men även i skolan, på daghemmet eller när man anlitar social- och hälsovårdens tjänster. När man bedömer situationen ska man beakta barnets eller den ungas möjlighet till ett liv som stöder hälsan och utvecklingen samt möjligheten att genomföra en utbildning som motsvarar åldersnivån och få det stöd som behövs.

Den individuella integrationsplanen kan förutom grundläggande studier och yrkesinriktade studier även innehålla undervisning i det egna modersmålet, gymnasiestudier, utbildning som leder till högskoleexamen samt kompletterande utbildning och fortbildning.  Vid sidan av stödet för studierna kan barnet eller den unga även behöva till exempel barnskyddsåtgärder eller eftervård inom barnskyddet.

Integrationsplanen kan även innehålla integrationsfrämjande tjänster i form av deltagande i verkstäder för unga samt olika hobbyer och fritidsaktiviteter som stärker den ungas sociala färdigheter.

När integrationsplanen utarbetas ska barnets önskemål och åsikter utredas och beaktas enligt barnets ålder och utvecklingsnivå.
Kommunen har det primära ansvaret för integrationsplanen för minderåriga. Arbets- och näringsbyrån kan konsulteras i frågor som gäller yrkesval och karriärplanering.

Centralt i stödet och handledningen av unga är multiprofessionellt samarbete. Till exempel kan man med hjälp av stödtjänster för boende stärka den ungas färdigheter för ett självständigt liv. Under den tid som den unga får stödtjänster för boende kan den unga erbjudas tjänster inom social handledning. Samtidigt erbjuder läroanstalten handledning för att studierna ska framskrida. Den tredje sektorn är en viktig samarbetspartner när det gäller att ordna eftervård inom barnskyddet. Till exempel ordnar Specialvårdsorganisationernas förbund EHJÄ rf stödtjänster för boende för unga invandrare.

Läs mer:
Förläggningar och enheter för minderåriga 
EHJÄ rf  
Rehabilitering av tortyroffer 
Slutrapport för projektet Yksin tulleet (på finska)
Rapport sammanställd av Europeiska Migrationsnätverket (på finska)