Välfärdsområdet ska ordna stöd för ett barn eller en ung person som anlänt som minderårig utan vårdnadshavare i enlighet med hans eller hennes individuella behov på det sätt som avses i socialvårdslagen. Kommunen ska tillhandahålla de tjänster som den ansvarar för, såsom småbarnspedagogik, utbildning, kultur-, idrotts-, ungdoms- och fritidstjänster samt tjänster som främjar integration och sysselsättning.
En stor del av de minderåriga som kommit till landet utan vårdnadshavare är 16–17 år vid inresan. Många av de unga personer som anlänt utan vårdnadshavare behöver stöd även efter att de blivit myndiga. Välfärdsområdets och kommunens stöd är väsentligt också eftersom uppdraget som företrädare för barnet upphör när barnet fyller 18 år. Stöd kan tillhandahållas också efter det att barnets vårdnadshavare har anlänt till Finland eller barnet eller den unga personen har fått finskt medborgarskap.
Syftet med det stöd som erbjuds de minderåriga som kommit till landet utan vårdnadshavare är att hjälpa unga personer som är på väg att bli vuxna att utveckla tillräckliga färdigheter för att börja ett självständigt liv. Stödet kan tillhandahållas i form av myndighetens egen verksamhet eller som tjänster som köps av tjänsteproducenter. Omfattningen av och innehållet i det stöd som en ung person får påverkas först och främst av det individuella stödbehovet, förmågan att klara sig i vardagen samt av den fysiska och psykiska hälsan. Till grund för planeringen av stödet ligger en multiprofessionell bedömning av behovet av tjänster.
Det individuella stödet kan till exempel innefatta tjänster som tillhandahålls med stöd av socialvårdslagen och integrationslagen och som stöder den ungas integration och självständighetsprocess. Stödet kan omfatta exempelvis
- familjearbetarens, socialarbetarens eller socialhandledarens arbetsinsats
- stödboende eller familjevård
- en stödperson eller en stödfamilj
- handledning till utbildning
- sysselsättningsfrämjande service, vägledning till läroavtal eller arbetslivet
- handledning när det gäller att hitta hobbyer och fritidsverksamhet
- övning i att sköta officiella ärenden
- stöd för livshantering och stöd för att sköta den psykiska och fysiska hälsan
- familjerådslag, kartläggning av nätverk, stöd för att hålla kontakt med familjen
- kamratstödsgrupper eller sammanställning av den personliga livsberättelsen
- stöd i tillståndsärenden och för familjeåterföreningsprocessen
- ekonomiskt stöd, till exempel utkomststöd.
Eftersom det sociala nätverket för de minderåriga som anländer utan vårdnadshavare primärt består av unga i samma situation, är det väsentligt att erbjuda bestående vuxenkontakter.
De unga som omfattas av stödet för vuxenblivande är i nuläget befriade från skyldigheterna i samband med att lyfta studielån på motsvarande sätt som unga som omfattas av eftervård inom barnskyddet.
Staten ersätter med stöd av integrationslagen välfärdsområdet för de faktiska och verifierade kostnaderna tills den unga personen fyller 23 år. För att kostnaderna ska ersättas krävs ett beslut av närings-, trafik- och miljöcentralen.
Kostnader som ersätts kan allt efter behov vara till exempel utkomststöd, stöd för hobbyer och studier, social handledning och psykosocialt stöd. Stödet kan vara till exempel regelbundna möten där man diskuterar och stöder den unga personen med utbildning, hobbyer, arbetssökning, den egna ekonomin och boendet. I frågor som gäller yrkesval och karriärplanering kan man med fördel konsultera sysselsättningstjänsterna eller Navigatorn.
Integrationsplan för en minderårig
Kommunen ska utarbeta en bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster och en integrationsplan för en minderårig som har kommit till landet utan vårdnadshavare och fått uppehållstillstånd. Välfärdsområdet ska delta i bedömningen av behovet av tjänster eller i utarbetandet av en integrationsplan, om främjandet av integrationen förutsätter samordning av tjänsterna. En bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster behöver inte utarbetas, om barnets behov av tjänster kan tillgodoses genom någon annan kundplan. Förutom barnet ska även barnets företrädare och vid behov en tolk vara närvarande.
Största delen av de barn och unga som vistas i landet utan vårdnadshavare är personer som i enlighet med socialvårdslagen behöver särskilt stöd och för vilka välfärdsområdet enligt socialvårdslagen ska utse en egen kontaktperson, vars uppgift är att samordna tjänsterna.
Barnets eller den ungas behov av stöd kan komma fram i familjegrupphemmet men även i skolan, på daghemmet eller när man anlitar social- och hälsovårdens tjänster. När situationen bedöms ska man beakta barnets eller den ungas möjlighet till ett liv som stöder hälsan och utvecklingen samt hans eller hennes möjligheter att klara av en utbildning som motsvarar åldersnivån och få det stöd som behövs.
Den individuella integrationsplanen kan förutom grundläggande studier och yrkesinriktade studier även innehålla undervisning i det egna modersmålet, gymnasiestudier, utbildning som leder till högskoleexamen samt fortbildning och påbyggnadsutbildning. Vid sidan av stödet för studierna behöver barnet eller den unga ofta socialvårdstjänster. I frågor som gäller yrkesval och karriärplanering kan man konsultera sysselsättningstjänsterna.
Integrationsplanen kan även innehålla integrationsfrämjande tjänster i form av deltagande i verkstäder för unga samt olika hobbyer och fritidsaktiviteter som stärker den ungas sociala färdigheter.
När integrationsplanen utarbetas ska barnets önskemål och åsikter utredas och beaktas enligt barnets ålder och utvecklingsnivå.
Centralt i stödet och handledningen av unga är multiprofessionellt samarbete. Till exempel kan man med hjälp av stödtjänster för boende stärka den ungas färdigheter för ett självständigt liv. Under den tid som den unga får stödtjänster för boende tillhandahålls den unga också tjänster enligt socialvårdslagen. Samtidigt erbjuder läroanstalten handledning för studiernas framskridande. Tredje sektorn är en viktig samarbetspartner när det gäller att ordna stöd för vuxenblivande. Exempelvis Specialvårdsorganisationernas förbund EHJÄ rf ordnar stödtjänster för boende för unga invandrare.
Mer information:
Förläggningar och enheter för minderåriga på Migrationsverkets webbplats
EHJÄ rf
Publikationen Lapsen etu ensin (Barnets bästa först), slutrapport för projektet (på finska)
Yksin tulleet alaikäiset turvapaikanhakijat Suomessa (Ensamkommande minderåriga asylsökande i Finland) (på finska)
Rapporten Yksintulleet – Näkökulmia ilman huoltajaa maahan saapuneiden lasten asemasta Suomessa (Synpunkter på ställningen i Finland för barn som anlänt utan vårdnadshavare) (på finska)
