Checklista för kommunens planering av integrationsfrämjande

Kommunen kan använda sig av checklistan som stöd för planeringen av integrationsfrämjande.

1. Kommunen utser ansvariga aktörer 

• Den myndighet som ansvarar för samordningen av beredningen ska fastställas klart i kommunen.
• Kommunens beslutsfattare och organ binds till tidsplanen och processen och schemat för handläggning av de helheter som eventuellt hänskjuts till politiskt beslutsfattande slås fast. 
• Kommunen ska besluta om den upprättar ett separat åtgärdsprogram eller om målen och åtgärderna ska inlemmas i något annat strategidokument.
• Kommunen beslutar om den sköter planeringen själv eller i samarbete med andra kommuner eller till exempel arbetskraftsmyndigheten.  
• NTM-centralen ger vid behov råd under processens gång. Det lönar sig att kontakta invandringskontaktpersonen vid NTM-centralen redan i början av processen.
• Vid behov kan kommunen även anlita utomstående experter.

2. Kommunen säkerställer samarbetet och samråden

• Den ansvariga aktören inrättar eller utser en samarbetsgrupp som kommer överens om schemat för planeringen. 
• Till samarbetsgruppen kallas kommunala organ enligt behov, såsom bildnings-, fritids- och näringslivstjänster eller aktörer med ansvar för boende. 
• Till gruppen kallas också FPA som arbetskraftsmyndighet, välfärdsområdet och andra relevanta myndigheter.
• Till gruppen kallas organisationer med verksamhet på det lokala planet, läroanstalter, företag och andra aktörer som stöder integrationen.
• Kommunen ska se till att invandrare som är bosatta i kommunen deltar aktivt i processen.

3. Kommunen sammanställer en lägesbild över invandring och integrering 

Lägesbilden ska med fördel omfatta både kvantitativa och kvalitativa analyser. Som hjälp kan användas till exempel följande frågor: 

• Hur många invandrare är bosatta i kommunen? 
• På vilka grunder har invandrarna kommit till landet (asylsökande, kvotflyktingar, personer som får tillfälligt skydd, studerande, arbetsrekryterade, familjemedlemmar)? 
• Vilken är invandrarnas åldersfördelning? Könsfördelning, språk och sysselsättning? 
• Hurdana integrationsbehov har invandrarna? 
• Hur har invandrarna tagits emot i kommunen? 
• Hur många invandrare antas/förväntas flytta in i kommunen de närmaste åren? 
• Vilka är relationerna mellan olika befolkningsgrupper? 
• Vilka utmaningar för integrationsfrämjande förekommer i kommunen? 
• Saknar kommunen några tjänster för integrationsfrämjande? Får invandrarna de tjänster de behöver? 
• Hur tillhandahåller kommunen väglednings- och rådgivningstjänster för invandrare? Hur ser utbudet respektive behovet av service ut för personer som invandrat på grund av arbete, studier, familjerelationer eller flyktingskap?

Som informationskällor kan användas bland annat 

• UF-centrets data om integrationstjänster
• information som kommunen får via FPA:s förmånsdatatjänst Kelmu
• regelbundna rapporter om kommuninvånarna till kommunen från Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas (MDB) ändringsdatatjänst
• Integrationsdatabasen och databasen Integrationsindikationer på Integration.fi 
• lokala och regionala myndigheter och den regionala strategin för invandring, samt invandrare och organisationer, läroanstalter eller arbetsgivare som är aktiva med dem
• information från förläggningarna i området och Migrationsverket. 

4. Kommunen fastställer målen utifrån lägesbilden 

• Kommunen ska fastställa målen med hänsyn till de nationella målen för främjande av sysselsättningen som antagits av arbets- och näringsministeriet, avseende integrationskunderna, och till Statens program för integrationsfrämjande. 
• Målen för integrationsfrämjande utgår från lägesbilden. Som hjälp kan användas till exempel följande frågor:
  • Vilka är kommunens möjligheter och utmaningar när det till kommunen flyttar personer som fötts utomlands och som talar ett främmande språk? 
  • Vilka teman är viktiga i just den här kommunen? 
  • Hurdan förändring vill man åstadkomma jämfört med nuläget?
• Målen är kopplade till kommunstrategin och bland annat jämlikhets- och välfärdsplanerna och de tar hänsyn till utvecklingen av kommunens livskraft.
• Målen kan fastställas i samarbete till exempel på ett seminarium eller i en samarbetsgrupp. Kommunen kan också organisera samrådsmöten.  

5. Kommunen väljer metoderna för främjande av integration och goda befolkningsrelationer 

• Kommunen fastställer åtgärderna med vilka målen ska uppnås.
• Planeringen av integrationsfrämjande inbegriper konkreta förändringsmål vars utfall följs upp. 
• Kommunen fastställer ansvarsinstanserna och genomförarna av åtgärderna. 

6. Kommunen fastställer indikatorerna och uppföljningen

Vilka indikatorer används för att mäta måluppfyllnaden och vilket tidsspann har de? Lämpliga indikatorer med hänsyn till målen, kommunens omständigheter och tillgång till information kan vara till exempel följande:  

• utveckling av antalet invånare i kommunen som fötts utomlands/som talar ett främmande språk/som har utländskt medborgarskap
• utveckling sysselsättningsgraden eller arbetslöshetsgraden för personer som är födda utomlands/som talar ett främmande språk/som har utländskt medborgarskap 
• skillnader i inlärningsresultat mellan barn i invandrarfamiljer och barn i majoritetsbefolkningens familjer
• grad av deltagande i småbarnspedagogiken bland barn i invandrarfamiljer
• diskrimineringsrelaterad mobbning i skolan
• införande av nya permanenta förfaranden och tjänster 
• utbud av undervisning i finska till olika målgrupper 
• antal personer med ett främmande språk som anträffats och blivit kunder inom en viss tjänst
• antal yrkesutbildad personal som fått fortbildning i specialfrågor som angår invandrarklienter.

Endast sådana uppgifter som hämtas från kända källor bör väljas som indikatorer. Indikatordata kan inhämtas från statistiska register och även insamlas från klienter, yrkespersoner, myndigheter, läroanstalter, företag och organisationer

7. Kommunen utformar ett separat åtgärdsprogram eller en helhet som inlemmas i andra strategier

• Kommunen utarbetar målen, åtgärderna, ansvarsinstanserna, samarbetet och uppföljningen i anslutning till integrationsfrämjande.
• Kommunens åtgärdsprogram eller plan som inlemmats i ett annat dokument ska innehålla åtminstone följande element:
  • koppling till kommunstrategin, eventuella regionala strategin för invandring, de nationella målen för främjande av sysselsättningen för integrationskunder samt målen i Statens program för integrationsfrämjande
  • målen för integrationsfrämjande och för främjande av goda befolkningsrelationer
  • åtgärder med vilka målen ska uppnås
  • indikatorer för måluppfyllelsen
  • ansvarsinstanserna för integrationsfrämjande i kommunen och för åtgärderna och tjänsterna
  • samarbetsformerna mellan kommunen, sysselsättningsområdet, välfärdsområdet, de statliga myndigheterna och civilsamhället
  • åtminstone en hänvisning till integrationsprogrammet eller en beskrivning av tjänstehelheten som kommunen ordnar i inledningsskedet av integrationen (integrationsprogrammet) och andra integrationsfrämjande tjänster, som väglednings- och rådgivningstjänster
  • plan för uppföljning, uppdatering och rapportering av den samlade planeringen för integrationsfrämjande. 
• Särskilda grupper som bör beaktas vid planeringen av integrationsfrämjande är barn, unga, familjer, arbetsföra, hemmaföräldrar, äldre och personer med flyktingbakgrund. 
• lanen bör innehålla åtgärder för att främja goda befolkningsrelationer i kommunen. Den regionala Delegationen för etniska relationer samt regionala organisationer kan bistå vid planeringen av åtgärderna.
• Kommunen ska minst vartannat år rapportera till NMT-centralen om planeringen av integrationsfrämjandet. 
• Kommunen ska komma överens om vem som övervakar måluppfyllelsen för integrationsfrämjandet samt om under vilka omständigheter och hur planen bör uppdateras.

8. Kommunikation om integrationsfrämjande i kommunen 

Kommunen sprider information om processen, målen, åtgärderna och uppföljningen till 
kommuninvånarna 

• de berörda parterna 
• de centrala aktörerna och myndigheterna
• målgruppen
• beslutsfattarna. 

Samtidigt kan kommunen informera om tjänsterna i inledningsskedet av integrationen (integrationsprogrammet) och mer allmänt om planeringen och uppföljningen av integrationsfrämjande i kommunen. 

---