Checklista för kommunens planering av integrationsfrämjande

Kommunen kan använda sig av checklistan som stöd för planeringen av integrationsfrämjande.

1. Kommunen utser ansvariga aktörer

Den myndighet som ansvarar för samordningen av beredningen ska fastställas klart i kommunen.
Kommunens beslutsfattare och organ binds till tidsplanen och processen och schemat för handläggning av de helheter som eventuellt hänskjuts till politiskt beslutsfattande slås fast.
Kommunen beslutar om den sköter planeringen själv eller i samarbete med andra kommuner eller till exempel arbetskraftsmyndigheten.
NTM-centralen ger vid behov råd under processens gång. Det lönar sig att kontakta invandringskontaktpersonen vid NTM-centralen redan i början av processen.
Vid behov kan kommunen även anlita utomstående experter.

Kommunen säkerställer samarbetet med välfärdsområdet.
Den ansvariga aktören kan inrätta eller utse en samarbetsgrupp som kommer överens om schemat för planeringen.
Till samarbetsgruppen kan kallas kommunala organ enligt behov, såsom bildnings-, fritids- och näringslivstjänster eller aktörer med ansvar för boende.
Till gruppen kan kallas också FPA som arbetskraftsmyndighet, välfärdsområdet och andra relevanta myndigheter.
Till gruppen kan kallas organisationer med verksamhet på det lokala planet, läroanstalter, företag och andra aktörer som stöder integrationen.
Det är bra att se till att invandrare som är bosatta i kommunen deltar aktivt i processen.

Lägesbilden ska med fördel omfatta både kvantitativa och kvalitativa analyser. Som hjälp kan användas till exempel följande frågor:

Hur många invandrare är bosatta i kommunen?
På vilka grunder har invandrarna kommit till landet (asylsökande, kvotflyktingar, personer som får tillfälligt skydd, studerande, arbetsrekryterade, familjemedlemmar)?
Vilken är invandrarnas åldersfördelning? Könsfördelning, språk och sysselsättning?
Hurdana integrationsbehov har invandrarna?
Hur har invandrarna tagits emot i kommunen?
Hur många invandrare antas/förväntas flytta in i kommunen de närmaste åren?
Vilka är relationerna mellan olika befolkningsgrupper?
Vilka utmaningar för integrationsfrämjande förekommer i kommunen?
Saknar kommunen några tjänster för integrationsfrämjande? Får invandrarna de tjänster de behöver?
Hur tillhandahåller kommunen väglednings- och rådgivningstjänster för invandrare? Hur ser utbudet respektive behovet av service ut för personer som invandrat på grund av arbete, studier, familjerelationer eller flyktingskap?

Som informationskällor kan användas bland annat

UF-centrets data om integrationstjänster
information som kommunen får via FPA:s förmånsdatatjänst Kelmu
regelbundna rapporter om kommuninvånarna till kommunen från Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas (MDB) ändringsdatatjänst
Integrationsdatabasen och databasen Integrationsindikationer på Integration.fi
lokala och regionala myndigheter och den regionala strategin för invandring, samt invandrare och organisationer, läroanstalter eller arbetsgivare som är aktiva med dem
information från förläggningarna i området och Migrationsverket.

Kommunen ska fastställa målen med hänsyn till de nationella målen för främjande av sysselsättningen som antagits av arbets- och näringsministeriet, avseende integrationskunderna, och till Statens program för integrationsfrämjande.
Målen för integrationsfrämjande utgår från lägesbilden. Som hjälp kan användas till exempel följande frågor:
- Vilka är kommunens möjligheter och utmaningar när det till kommunen flyttar personer som fötts utomlands och som talar ett främmande språk?
- Vilka teman är viktiga i just den här kommunen?
- Hurdan förändring vill man åstadkomma jämfört med nuläget?
Målen är kopplade till kommunstrategin och bland annat jämlikhets- och välfärdsplanerna.
Målen kan fastställas i samarbete till exempel på ett seminarium eller i en samarbetsgrupp. Kommunen kan också organisera samrådsmöten.

Kommunen fastställer åtgärderna med vilka målen ska uppnås.
Planeringen av integrationsfrämjande inbegriper konkreta förändringsmål vars utfall följs upp.
Kommunen fastställer ansvarsinstanserna och genomförarna av åtgärderna.
Integrationslagen förutsätter inte att kommunerna följer upp integrationsfrämjandet, men kommunen bör överväga mätare och uppföljning enligt sina egna behov.

Kommunen ser till att integrationsfrämjandet beaktas i kommunstrategin, kommunens budget och ekonomiplan, välfärdsberättelsen och välfärdsplanen och planen för ordnande av arbetskraftsservice.
Kommunen kan om den så önskar utarbeta ett separat åtgärdsprogram för främjande av integration. Åtgärdsprogrammet underlättar hanteringen av helheten i synnerhet i kommuner där det finns en stor befolkning med invandrarbakgrund.
Kommunen ska komma överens om vem som övervakar måluppfyllelsen för integrationsfrämjandet samt om under vilka omständigheter och hur planen bör uppdateras.

Kommunen kan sprida information om processen, målen och åtgärderna till
kommuninvånarna

Samtidigt kan kommunen informera om tjänsterna i inledningsskedet av integrationen (integrationsprogrammet) och mer allmänt om planeringen av integrationsfrämjande i kommunen.

Mer information:
Kommunal integrationsplanering
Strategisk integrationsplanering
Integrationsprogrammet