Kommunen kan använda sig av checklistan som stöd för planeringen av integrationsfrämjande.

1. Kommunen utser ansvariga aktörer 

• Den myndighet som ansvarar för samordningen av beredningen ska fastställas klart i kommunen.
• Kommunens beslutsfattare och organ binds till tidsplanen och processen och schemat för handläggning av de helheter som eventuellt hänskjuts till politiskt beslutsfattande slås fast. 
• Kommunen beslutar om den sköter planeringen själv eller i samarbete med andra kommuner eller till exempel arbetskraftsmyndigheten.  
• NTM-centralen ger vid behov råd under processens gång. Det lönar sig att kontakta invandringskontaktpersonen vid NTM-centralen redan i början av processen.
• Vid behov kan kommunen även anlita utomstående experter.

2. Kommunen säkerställer samarbetet och samråden

• Kommunen säkerställer samarbetet med välfärdsområdet.
• Den ansvariga aktören kan inrätta eller utse en samarbetsgrupp som kommer överens om schemat för planeringen. 
• Till samarbetsgruppen kan kallas kommunala organ enligt behov, såsom bildnings-, fritids- och näringslivstjänster eller aktörer med ansvar för boende. 
• Till gruppen kan kallas också FPA som arbetskraftsmyndighet, välfärdsområdet och andra relevanta myndigheter.
• Till gruppen kan kallas organisationer med verksamhet på det lokala planet, läroanstalter, företag och andra aktörer som stöder integrationen.
• Det är bra att se till att invandrare som är bosatta i kommunen deltar aktivt i processen.

3. Kommunen sammanställer en lägesbild över invandring och integrering 

Lägesbilden ska med fördel omfatta både kvantitativa och kvalitativa analyser. Som hjälp kan användas till exempel följande frågor: 

• Hur många invandrare är bosatta i kommunen? 
• På vilka grunder har invandrarna kommit till landet (asylsökande, kvotflyktingar, personer som får tillfälligt skydd, studerande, arbetsrekryterade, familjemedlemmar)? 
• Vilken är invandrarnas åldersfördelning? Könsfördelning, språk och sysselsättning? 
• Hurdana integrationsbehov har invandrarna? 
• Hur har invandrarna tagits emot i kommunen? 
• Hur många invandrare antas/förväntas flytta in i kommunen de närmaste åren? 
• Vilka är relationerna mellan olika befolkningsgrupper? 
• Vilka utmaningar för integrationsfrämjande förekommer i kommunen? 
• Saknar kommunen några tjänster för integrationsfrämjande? Får invandrarna de tjänster de behöver? 
• Hur tillhandahåller kommunen väglednings- och rådgivningstjänster för invandrare? Hur ser utbudet respektive behovet av service ut för personer som invandrat på grund av arbete, studier, familjerelationer eller flyktingskap?

Som informationskällor kan användas bland annat 

• UF-centrets data om integrationstjänster
• information som kommunen får via FPA:s förmånsdatatjänst Kelmu
• regelbundna rapporter om kommuninvånarna till kommunen från Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas (MDB) ändringsdatatjänst
• Integrationsdatabasen och databasen Integrationsindikationer på Integration.fi 
• lokala och regionala myndigheter och den regionala strategin för invandring, samt invandrare och organisationer, läroanstalter eller arbetsgivare som är aktiva med dem
• information från förläggningarna i området och Migrationsverket. 

4. Kommunen fastställer målen utifrån lägesbilden 

• Kommunen ska fastställa målen med hänsyn till de nationella målen för främjande av sysselsättningen som antagits av arbets- och näringsministeriet, avseende integrationskunderna, och till Statens program för integrationsfrämjande. 
• Målen för integrationsfrämjande utgår från lägesbilden. Som hjälp kan användas till exempel följande frågor:
  • Vilka är kommunens möjligheter och utmaningar när det till kommunen flyttar personer som fötts utomlands och som talar ett främmande språk? 
  • Vilka teman är viktiga i just den här kommunen? 
  • Hurdan förändring vill man åstadkomma jämfört med nuläget?
• Målen är kopplade till kommunstrategin och bland annat jämlikhets- och välfärdsplanerna.
• Målen kan fastställas i samarbete till exempel på ett seminarium eller i en samarbetsgrupp. Kommunen kan också organisera samrådsmöten.  

5. Kommunen väljer metoderna för främjande av integration och goda befolkningsrelationer 

• Kommunen fastställer åtgärderna med vilka målen ska uppnås.
• Planeringen av integrationsfrämjande inbegriper konkreta förändringsmål vars utfall följs upp. 
• Kommunen fastställer ansvarsinstanserna och genomförarna av åtgärderna. 
• Integrationslagen förutsätter inte att kommunerna följer upp integrationsfrämjandet, men kommunen bör överväga mätare och uppföljning enligt sina egna behov.

6. Kommunen inkluderar integrationsfrämjande i kommunens övriga strategier

• Kommunen ser till att integrationsfrämjandet beaktas i kommunstrategin, kommunens budget och ekonomiplan, välfärdsberättelsen och välfärdsplanen och planen för ordnande av arbetskraftsservice.
• Kommunen kan om den så önskar utarbeta ett separat åtgärdsprogram för främjande av integration. Åtgärdsprogrammet underlättar hanteringen av helheten i synnerhet i kommuner där det finns en stor befolkning med invandrarbakgrund.
• Kommunen ska komma överens om vem som övervakar måluppfyllelsen för integrationsfrämjandet samt om under vilka omständigheter och hur planen bör uppdateras.

7. Kommunikation om integrationsfrämjande i kommunen 

Kommunen kan sprida information om processen, målen och åtgärderna till 
kommuninvånarna 

• de berörda parterna 
• de centrala aktörerna och myndigheterna
• målgruppen
• beslutsfattarna. 

Samtidigt kan kommunen informera om tjänsterna i inledningsskedet av integrationen (integrationsprogrammet) och mer allmänt om planeringen av integrationsfrämjande i kommunen. 

Mer information:
Kommunal integrationsplanering
Strategisk integrationsplanering
Integrationsprogrammet