2021
Integrationsordlistan
Målet för termarbetet har varit att definiera de begrepp som används i lagen om främjande av integration och i de viktigaste integrationsrelaterade tjänsterna. Integrationsrelaterade begrepp har inte tidigare definierats helhetsmässigt, men olika begrepp har ingått i andra ordlistor.Arbetet är ett svar på behovet att förenhetliga användningen av begreppen i lagen och i tjänster enligt lagen.
2020
Utredning om nuläget för kontakttolkning (på finska)
Utredningen ger en helhetsbild av nuläget för kontakttolkning som i synnerhet används i samband med integration. Nuläget för kontakttolkning beskrivs med hjälp av lagstiftning, ersättnings- och upphandlingssystem, utbildning och erfarenheter från aktörer inom kontakttolkning. Därutöver presenteras utvärderarnas slutsatser om de iakttagelser som baserar sig på materialet samt rekommendationer för att utveckla kontakttolkningen.
De kunder som beställer tolkning är i huvudsak nöjda med kontakttolkningens kvalitet. Visserligen följer man inte så noggrant upp kundnöjdheten i kundgränssnittet. Utmaningarna i fråga om tillgången till tolkar syns i huvudsak endast i de mer sällsynta språken. Det finns dock många personer som arbetar som kontakttolkar, men som saknar examen. De största utmaningarna gäller tolkarnas arbetsvillkor och uppskattning av branschen som inte ligger i linje med de krav som branschen ställer. Tröskeln för fortbildning och vidareutbildning är hög eftersom egna satsningar på kompetens ofta inte syns i lönen eller uppdragen.
Många av de utmaningar som identifieras i utredningen har att göra med att konkurrensutsättningen av kontakttolkningen har varit svår att genomföra tillräckligt väl. Priset viktas för mycket på bekostnad av kvaliteten. Kvaliteten på kontakttolkningen ska utvecklas särskilt genom utbildning och genom att förbättra tolkarnas kompetens samt upphandlings- och uppföljningssystemet.
Handledning och tjänster i kommunerna för invandrarkunder utanför arbetskraf (på finska)
I utredningen granskas hur ansvaret för att samordna invandringsärenden och främja integration bestäms och hur verksamheten organiseras i kommunerna. Dessutom granskas hur inledande kartläggningar och integrationsplaner för vuxna invandrare som står utanför arbetskraften utarbetas, uppdateras och följs upp, den handledning och de tjänster som erbjuds dem som står utanför arbetslivet samt samarbetet och informationsutbytet mellan aktörerna. Resultatet ger en bild av ett splittrat servicesystem för invandrare på väg från utanförskap till utbildning och arbetsliv. Tjänsterna når en del av invandrarna, men i många kommuner verkar man inte systematiskt nå ut till dem som står utanför arbetskraften,
Baserat på utredningen föreslås det att kommunerna och samkommunerna i fortsättningen behöver en enhetligare, tydligare och tillförlitligare överblick av sin invandrarbefolkning så att tjänster som leder till arbetslivet kan ordnas mer systematiskt och ge mer effekt. Servicesystemet med sina olika aktörer föreslås ha gemensamma handlednings- och rådgivningstjänster med låg tröskel. Lagstiftningen föreslås ge kommunerna hela ansvaret för dem som står utanför arbetsmarknaden och utvidga skyldigheten att ordna tjänster. Staten föreslås å sin sida bidra med tillräckliga resurser.
Handledning och tjänster för integrationsklienter vid arbets- och näringsbyrå (på finska)
I utredningen granskas hur arbets- och näringsbyråerna organiserar sin verksamhet, hur de utarbetar preliminära kartläggningar och integrationsplaner, hur de uppdaterar och följer upp. Dessutom granskas handledningen och dess kriterier, arbets- och näringsbyråns tjänster, samarbetet med olika aktörer samt informationsutbytet mellan olika aktörer. Utredningen är baserad på en elektronisk enkät som skickats till personalen på arbets- och näringsbyråerna och på intervjuer.
Utredningen ger en bild av en personal som är hängiven sitt arbete och har en stark vilja att förbättra de brister som identifierats. Enligt utredningen är en fungerande klientprocess och den sakkunnigas kunskap avgörande för resultaten. I fortsättningen behöver tjänsterna och processerna förbättras, men det behövs också resurser för arbetet med klienterna. För att det ska uppstå ändamålsenliga servicestigar bör incentiven och förmånerna vara sådana att de stöder klienten på vägen mot arbetslivet. Arbets- och näringstjänsterna och kommunerna bör genom samarbete och med beaktande av varandras tjänster utveckla servicestigar och tjänster som leder till arbetslivet. Även efter etableringsfasen bör man kunna svara på individuella behov. När man utvecklar servicesystemet bör man granska arbetsgivarnas incentiv att rekrytera, skola in och erbjuda utbildning. Särskilt möjligheterna att integrera frivilliga studier i servicestigarna för integrationsklienter behöver utvecklas.
Handlednings- och rådgivningstjänster med låg tröskel för invandrare. Slutrapport om utredningen (på finska)
I slutrapporten om utredningen om handlednings- och rådgivningstjänster med låg tröskel för invandrare beskrivs handlednings- och rådgivningsverksamhetens tjänster och aktörer. Av utredningen framgår att handlednings- och rådgivningstjänsterna med låg tröskel för invandrare är splittrade i fråga om serviceutbud och resurser. Det finns inte lika tillgång till tjänster på riksnivå. Trots att det finns likheter i den praktiska verksamheten, är tjänsterna inte innehållsmässigt enhetliga. Handlednings- och rådgivningstjänster produceras av kommuner och organisationer.
I rapporten föreslås att alla de handlednings- och rådgivningstjänster för invandrare som kommunerna ordnar ska ha gemensamma kännetecken. Det centrala är att vem som helst som flyttat till Finland lätt får korrekt och aktuell information samt råd och handledning om vilken fråga som helst som gäller hens vardag och livssituation. Handledning och rådgivning ska tillhandahållas alla som flyttat in till landet, oberoende av vistelsetid eller orsaken till inresan, med låg tröskel utan kundrelation eller remiss.
I utredningen föreslås att de kommuner som har störst invandrarantal ska ordna handlednings- och rådgivningstjänster med låg tröskel. Genom kommunsamarbete utvidgas tjänsterna också till mindre kommuner. Nationell distansrådgivning ska komplettera tjänsteutbudet.
2019
Utvärdering av Sylvia-projekthelhetens effekter (på finska)
I denna utvärderingsrapport granskas effekterna av arbets- och näringsministeriets Sylvia-projekthelhet (2015–2018) som finansieras med AMIF-stöd. Målet för projekten har varit att öka tillgången på kommunplatser och effektivisera kommunplaceringen genom att bevilja kommunerna ekonomiska tilläggsstöd samt främja kunnandet och nätverkandet hos de som arbetar bland flyktingar.
Enligt resultaten från utvärderingen har man med tilläggsstöden stött inledandet, kontinuiteten och utvecklandet av mottagandet. Med hjälp av tilläggsstöden har man skapat ett nätverk av kommuner som tar emot akuta fall. Särskilt små kommuner har upplevt projektstöden som viktiga. Av de kommuner som svarat på enkäten upplevde 74 % att tilläggsstöden är nödvändiga även i fortsättningen.
Större delen av kommunerna har använt tilläggsstöden till personalkostnader och utbildning samt andra integrationsfrämjande åtgärder. Tilläggsstöden stärkte i vissa fall samarbetet med tredje sektorn. Merparten av deltagarna i utvärderingen upplevde att kommunerna borde besluta om allokeringen av tilläggsstöd.
Med stöd av utvärderingen rekommenderas en längre projektperiod, mer flexibilitet i fråga om standardiserade skalor av enhetskostnader och kriterier för användningen av stöd samt en så proaktiv och tydlig information som möjligt till kommunerna.
Enligt utvärderingen har projekthelheten lyckats med sin målsättning att öka tillgången på kommunplatser och effektivisera kommunplaceringen. Enligt resultaten är det nödvändigt med finansiering genom tilläggsstöd och stödja kunnandet i kommunerna även i fortsättningen.
Nordic Vietnamese – Our Community in Finland
The study Nordic Vietnamese – Our Community in Finland was conducted in 2017–2018 and is a qualitative investigation that examines how the Vietnamese have fared in the 40 year period over which they have settled in Finland and have made it their second home society. The study population numbered approximately 150 persons settled in different areas and regions of Finland. They represented the age spectrum from teenage to elderly in their 70s. The range of educational levels and occupation backgrounds was wide in this cross section of the Finnish Vietnamese community. The data collection focused on main facets of settlement and integration.
The key findings of the study and the related proposals have to do with the need to involve people with the same ethnic background as the integrating immigrants in reception and integration services. Furthermore, the mother tongue instruction programme should be resourced more strongly and reinforced alongside the school curricula. The number of elderly in the refugee communities is increasing. Some have come to the stage at which they would need to access serviced accommodation where it would be possible to communicate in their mother tongue, since their Finnish language skill is usually inadequate for managing independently.
The above proposals would be likely to bring about considerable economic saving in the settlement and integration services. They would help to avoid long-term settlement problems and more costly interventions. Furthermore, the life quality and integration experience of settling families and individuals would benefit.
2018
Kotopolulla
Under åren 2016–2017 finansierade arbets- och näringsministeriet projekt som organisationerna genomförde, med vilka man stödde integrationen för invandrare. I publikationen beskrivs 22 projekt genom berättelser berättade av personer som deltagit i dem. Målet med publikationen är att synliggöra projektens arbete samt informera om organisationernas oerhört viktiga betydelse som kommunernas partner. Organisationerna har enorma mängder kompetens och kunskaper om hur man kan stödja invandrarnas integration i vardagen.
Företrädarna är garanter för barnets bästa: Systemet med företrädare för minderåriga asylsökande som anlänt utan vårdnadshavare (på finska)
Det har årligen anlänt cirka 100–700 minderåriga asylsökande utan vårdnadshavare. År 2015 anlände upp till 3000 sådana barn. Brahea-centret vid Åbo universitet har utarbetat en utredning där man på uppdrag av arbets- och näringsministeriet och social- och hälsovårdsministeriet kartlagt systemet med företrädare för barn som kommit ensamma till Finland. Personer under 18 år är juridiskt omyndiga och behöver därför någon som för deras talan i myndighets- och domstolsbehandlingar.
När det gäller ett ensamkommande barn är det en företrädare som utsetts för barnet som sköter denna uppgift. Det nuvarande systemet med företrädare är splittrat, arvodesbaserat och utövas i form av bisyssla. Samordningen och ledningen är uppdelad på två olika myndighetsaktörer, Migrationsverket och arbets- och näringsministeriet. I utredningen konstateras att de goda sidorna hos systemet är den snabba tidsfristen för fastställande av företrädare, att kunniga företrädare engagerar sig i sin uppgift samt förhållandevis förmånliga kostnader. Bristerna med modellen är att samordningen är fördelad på två förvaltningsområden, att företrädarnas oberoende uppvisar brister liksom även utbildningen, behörighetskraven och den externa tillsynen, vilket på sina håll har försvagat kvaliteten på företrädarskapet i synnerhet på grund av ökningen av antalet ensamkommande.
I utredningen föreslås att systemet ska utvecklas bland annat genom att bestämmelserna om företrädarnas uppgiftsbeskrivning och behörighetsvillkor preciseras, antalet personer som ska företrädas med en företrädare begränsas och tillsynen av företrädarverksamheten enligt vad som föreskrivs ska utövas av en enda myndighet. Dessutom bör det grundas ett enhetligt företrädarregister. Företrädarnas utbildning ska också förenhetligas och samordningen av företrädarsystemet centraliseras och underställas en enda statlig aktör.
2017
Invandrare och arbetskraftspolitiska åtgärders effekt (på finska)
I rapporten Invandrare och arbetskraftspolitiska åtgärders effekter granskas genom mångsidigt och representativt registermaterial vilken verkan arbetskraftspolitiska åtgärder haft hos sådana invandrare för vilka det gjorts upp en integrationsplan på arbets- och näringsbyrån åren 2003 och 2008.
Förhandsutredning om hur stödet och boendet för dem som kommit till Finland utan vårdnadshavare och fått uppehållstillstånd förvaltas efter landskapsreform, (på finska)
Förhandsutredningen om hur stödet och boendet för dem som kommit till Finland utan vårdnadshavare och fått uppehållstillstånd förvaltas efter landskapsreformen ger svar på hur det i samband med landskapsreformen är mest ändamålsenligt att ordna förvaltningen av stödet och boendet för dem som kommit till Finland utan vårdnadshavare och fått uppehållstillstånd. Uppmärksamhet fästes speciellt vid att avtalandet om inrättande av familjegrupphem och andra boendeenheter och tillsynen över dem fungerar väl och att ansvaret ligger hos den myndighet som huvudsakligen är behörig i ärendet.
Relationer mellan minoriteter: Forskningsresultat och åtgärdsförslag (på finska)
Rapporten är en systematisk överblick av forskningen om relationerna mellan etniska och religiösa minoriteter. I rapporten betonas att konflikter mellan grupperna inte bör förstås som en följd av endast etnicitet eller religion, utan flera faktorer som anknyter till den sociala identiteten inverkar på hur relationerna mellan grupperna utformas. Dessutom kan etniska och religiösa kopplingar med tiden ändras, och även invandrargruppernas kontakter över gränserna inverkar på dem. I rapporten behandlas bl.a. betydelsen av en gemensam delad identitet, kulturellt avstånd, social hierarki, direkt och indirekt kontakt och upplevd jämlikhet för utformningen av relationerna mellan grupperna och förändringar i dem.
Slutrapport och åtgärdsförslag av arbetsgruppen för snabbare utbildningsstigar och flexibla övergångar för invandrare (på finska)
Till följd av den situation med asylsökande som uppstod 2015 inledde statsrådet en översyn av åtgärderna för integrering och sysselsättning av invandrare. År 2015 kom sammanlagt 32 476 asylsökande till Finland. Den 8 december 2015 antog statsrådet ett asylpolitiskt program, och som ett led i genomförandet av det programmet antog statsrådet den 3 maj 2016 en handlingsplan för integrationsfrämjande som hade titeln ”Maahanmuuttajat kuntiin, koulutukseen ja työhön” (Invandrare till kommunerna och in i utbildning och arbetsliv). De åtgärder som anges i handlingsplanen genomförs inom ramen för statens anslagsramar och statsbudgeten.
Handbok: Psykosocialt stödjande av ensamkommande minderåriga i familjegrupphem och stödboendeenheter
För ensamkommande minderåriga asylsökande är familjegrupphem och stödboendeenheter centrala miljöer för växande och utveckling. En verksamhet som erbjuder psykosocialt stöd hjälper barnet eller den unga framåt i den nya och utmanande situationen. Traumamedveten omsorg kan stödja den minderårigas återhämtning från de svåra erfarenheter, som hen eventuellt har upplevt i olika skeden av livet.
Företrädande av en ensamkommande minderårig i integrationsskedet
Den här handboken ger information och vägledning till företrädare för ensamkommande barn som har fått uppehållstillstånd i Finland. Handboken kompletterar anvisningarna som Migrationsverket har gett gällande företrädande av ett ensamkommande minderårigt barn innan uppehållstillstånd har beviljats.
2016
Statens program för integrationsfrämjande för åren 2016–2019 och Statsrådets principbeslut om statens program för integrationsfrämjande
De senaste årens stora konflikter skapar ett nytt slags migrationstryck i Europa. Detta återspeglar sig också till Finland. De huvudsakliga orsakerna till invandring till Finland var länge familjeband, arbete och studier. Situationen förändrades dock år 2015, då antalet asylsökande ökade från årsnivån på cirka 3 000 till mer än 32 000 sökande. På grund av förändringen har också integrationspolitiken, den lagstiftning som reglerar integration och genomförandepraxis samt anslagsallokeringar och myndighetsprocesser omvärderats. I statens program för integrationsfrämjande för åren 2016–2019 (VALKO II) ingår regeringsperiodens prioriteringar, mål, åtgärder och ansvarsfördelning när det gäller integrationsfrämjande samt de resurser för integrationsfrämjande som fastställs i planen för de offentliga finanserna 2017–2020, inklusive EU-finansiering.
Utvärdering av projektet Kotouttamisen tsemppari i Vanda (på finska)
Arbets- och näringsministeriet och Vanda stad har tillsammans startat ett projekt vid namn "Kotouttamisen tsemppari", som handlar om att genom råd och stöd bidra till integreringen av invandrare. Projektet genomförs i Vanda under perioden 1.4.2015–31.12.2016. Inom ramen för projektet testas en verksamhetsmodell där tjänstemän från Nylands arbets- och näringsbyrå och från Vanda stad beger sig ut på fältet till olika organisationer och hos dem tillhandahåller invandrare som bor i Håkansböle-Västerkulla i Vanda lågtröskelrådgivning och -stöd i integrationen och jobbsökandet.
Generationer i undantagstillstånd – Irakiskt flyktingskap i Finland (på finska)
Denna forskningsrapport är den första översikten i sitt slag om irakisk flyktinginvandring i Finland och det irakiska flyktingskapets närhistoria. Rapporten baserar sig på etnografiskt observations- och intervjumaterial som har samlats in under drygt tio års tid i olika delar av Finland, Västeuropa och Irak.
Översikt över den interna migrationen i Finland på 2000-talet bland personer med somalisk, irakisk och afghansk bakgrund (på finska)
Den finländska befolkningen med flyktingbakgrund fördelar sig mycket ojämnt geografiskt sett. Fast regeringen har som mål att placera flyktingar runt om i Finland, söker sig den största delen med tiden dock till huvudstadsregionen, en del också till Egentliga Finland och Birkaland. Till stöd för nybygget av bostäder behövs information om hur stor del av personerna med flyktingbakgrund slutligen flyttar till huvudstadsregionen och andra centra.
Final Report TEMWISIT Project (TEMWISIT-projektets slutrapport (på engelska)
TEMWISIT-projektet startades inofficiellt i januari 2014, då en gästande forskare vid Aalto-universitetet bekantade sig med servicevägarna för invandrare. TEAMWISIT-projektet drog igång i april 2015. Målet med projektet var att förenkla och främja invandrarnas serviceväg i det inledande skedet genom att samla alla myndigheter som ansvarar för de olika skedena i servicevägen. Tanken var att en användarorienterad serviceutformning skulle kunna utnyttjas genom att skapa en webbtjänst, som skulle underlätta invandrarens serviceväg i det inledande skedet, oberoende av varifrån hen kom eller varför hen hade kommit till Finland. Ett annat mål var att göra servicevägen för invandrare i det inledande skedet i dess olika former mer lättförstådd för enskilda myndigheter.
Partnerskapsprogram för integration: Integration är partnerskap – kom med (på finska)
Främjande av integration är inte vara tjänstemannaarbete, eftersom integration ofta består av vardaglig interaktion, som påverkar både den nyanlända och mottagaren. Som stöd utmed integrationsvägen finns förutom myndigheter även organisationer, företag, arbetsgemenskaper, grannskap samt övriga samfund. Eftersom integrationen stöds av många olika aktörer, behövs ändå vid sidan av staten kommunernas medborgarsamfund, invandrarnas egna samfund, initiativ av olika företag och andra organisationer, och olika samarbetsformer. Målet för arbets- och näringsministeriet, som ansvarar för integrationen, är att stödja detta sektorsövergripande samarbete, bland annat via partnerskapsprogrammet för integration.
Serviceenkät riktad till kommunerna
Serviceenkät riktad till arbets- och näringsbyråerna
