Många olika sektorer deltar i planeringen och genomförandet av utbildning för invandrare. Utöver arbets- och näringsbyråer och kommuner är läroanstalter och aktörer inom den tredje sektorn aktiva aktörer.
Arbets- och näringsbyrån eller kommunförsök med sysselsättning styr invandraren till integrationsutbildning som ordnas som arbetskraftsutbildning eller att söka sig till frivilliga studier. Kommunen kan både ordna integrationsutbildning och anvisa invandraren att söka sig antingen till kommunens integrationsutbildning eller till frivilliga studier som ordnas av någon annan aktör. NTM-centralerna ansvarar inom sina verksamhetsområden för planering, upphandling och uppföljning av integrationsutbildning som anordnas som arbetskraftsutbildning i samarbete med arbets- och näringsbyråerna och kommunförsök med sysselsättning.
Vid integrationsutbildning följs grunderna i läroplanen för integrationsutbildning som utfärdats av Utbildningsstyrelsen.
När utbildningsarrangören upprättar läroplanen för integrationsutbildning, ska verksamhetsområdets integrationsprogram eller integrationsprogrammen beaktas och även den respons som erhållits från tidigare integrationsutbildningar. Det är en bra idé att i läroplanen inkludera åtgärder och innehåll som bäst främjar integrationen av invandrare på varje ort. I utbildningsarrangörens läroplan ska dessutom hänsyn tas till flera aspekter som tas upp i Utbildningsstyrelsens grunder för läroplanen, såsom identifiering och erkännande av tidigare förvärvade färdigheter, samarbete i arbetslivet och praxis inom onlinestudier och självständiga studier.
Samarbete för effektiv utbildning
Samarbete och informationsutbyte mellan olika sektorer om lämpliga utbildningar som tillhandahålls invandrare, underlättar uppbyggandet av målinriktade utbildningslösningar för invandrare. Sysselsättning bland invandrare främjas av att utbildningen är nära kopplad till arbetslivet. Detta förutsätter även samarbete med arbetsgivare. För att kunna beakta invandrarens helhetssituation, kan det också vara bra att samarbeta med exempelvis producenter av social- och hälsovårdstjänster.
Genom att samarbeta och effektivt utnyttja olika sektorers resurser, kan utbildning som introducerar invandrare för arbetslivet och samhället effektiviseras. Exempelvis stärks språkinlärningen när den studerande kan delta i mångsidig verksamhet och i praktiken får testa de lärdomar hen har lärt sig under utbildningen.
Samarbete som anknyter till integrationsutbildningen kan göras under hela utbildningsprocessen. Den kan också inriktas på specifikt innehåll i integrationsutbildningen (exempelvis anordnande av period med inlärning i arbetet, besök för att stödja arbetslivs- och samhällsfärdigheter eller valfria studier). Representanter för arbetsförvaltning, kommuner och läroanstalter kan exempelvis tillsammans med arbetsgivare utforma modeller som underlättar för invandrare att komma in i det finländska arbetslivet och uppfyller samtidigt de krav som arbetsgivare ställer på arbetstagare.
Ytterligare information:
Grunderna i läroplanen för integrationsutbildning