Frågor och svar om projektet för reform av integrationstjänsterna

Målet med reformen är att förenkla och förtydliga helheten av utbildningar som främjar integration och språkkunskaper och ansvaret för att ordna utbildningarna. Ansvaret för att ordna integrationsutbildning och utbildning i litteracitet för arbetssökande integrationskunder föreslås ligga hos de kommunala arbetskraftsmyndigheterna som ordnar utbildningarna som arbetskraftsutbildning. Styrnings- och statsandelssystemet för integrationsutbildning och utbildning i litteracitet inom det fria bildningsarbetet inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde föreslås slopas, med undantag av finansieringen av integrationsutbildning på teckenspråk. 

Ändringarna grundar sig på skrivningen i regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering, enligt vilken helheten av utbildningar som främjar integration och språkkunskaper förnyas och finansieringen av den samlas i en kanal. Genom att samla finansieringen till en kanal förtydligas och förenklas systemet, elimineras överlappningar i finansieringen och finansieringen av integrationsutbildningen blir delvis mer resultatbaserad.

Det föreslås att den kommunala arbetskraftsmyndigheten ordnar utbildning i litteracitet som arbetskraftsutbildning för arbetssökande integrationskunder. Detta är en ny uppgift för kommunen. Det har uppskattats att cirka 800 nya integrationskunder årligen har behov av utbildning i litteracitet som ordnas i form av arbetskraftsutbildning.

Dessutom bör kommunens arbetskraftsmyndighet erbjuda integrationsutbildning för de arbetssökande integrationskunder som för närvarande har anvisats till och som deltar i integrationsutbildning inom det fria bildningsarbetet. Det föreslås också att integrationsutbildning eller utbildning i litteracitet erbjuds till arbetssökande integrationskunder som vid 40 års ålder eller äldre har deltagit i grundläggande utbildning för vuxna och som har fått stöd i form av arbetslöshetsförmån för frivilliga studier enligt lagen om främjande av integration. Det är inte en ny uppgift för kommunerna att ordna integrationsutbildning, eftersom kommunerna redan nu måste ordna den och de har anvisats finansiering för att genomföra integrationsutbildning. Även för närvarande genomför största delen av invandrarkunderna integrationsutbildning som arbetskraftsutbildning.

I propositionen föreslås inga ändringar i utbildningar eller tjänster som främjar integration och språkkunskaper för integrationskunder som ligger utanför arbetskraften. Som en del av integrationsprogrammet borde kommunen på motsvarande sätt som i nuläget också erbjuda annan utbildning och tjänster som främjar kunskaper i finska och svenska, läs- och skrivkunnighet, samhälls- och arbetslivsfärdigheter samt sysselsättning och företagsverksamhet. Med dessa utbildningar och tjänster kan man ge svar på behoven hos de integrationskunder som ligger utanför arbetskraften. Till exempel kan huvudmän för läroanstalter för fritt bildningsarbete även i fortsättningen genomföra olika flexibla utbildningar i finska och svenska samt kurser som främjar läs- och skrivkunnighet och andra kurser som främjar integrationsfärdigheter. Syftet med regeringens proposition är också att öka invandrarnas eget ansvar för sin integration, och detta kan i praktiken synas till exempel i form av deltagande i avgiftsbelagda språkutbildningar. 

Den som väljs till arbetskraftsutbildning behöver inte vara arbetssökande eller arbetslös. Därför är det också möjligt att välja en enskild kund som ligger utanför arbetskraften till integrationsutbildning eller utbildning i litteracitet som arbetskraftsutbildning, om utbildningen lämpar sig för personen i fråga. 

Styrnings- och statsandelssystemet för integrationsutbildning och utbildning i litteracitet inom det fria bildningsarbetet inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde föreslås slopas. I fråga om integrationsutbildningen föreslås det att finansieringen slopas och i fråga om utbildning i litteracitet föreslås det att finansieringen överförs till finansministeriet som en del av finansieringen av arbetskraftsservicen till statsandelen för kommunal basservice. För närvarande får kommunerna betalt för anordnande av integrationsutbildning i statsandelen för kommunernas basservice samt som en del av den kalkylerade ersättningen. Som en del av den kalkylerade ersättningen betalas finansiering för integrationsutbildning som ordnas i form av arbetskraftsutbildning och som riktar sig till personer som avses i 2 § 3 och 4 mom. i lagen om främjande av integration (personer som får internationellt skydd och personer som kan jämställas med dessa). Den finansiering som utgör en del av den kalkylerade ersättningen överförs som en del av finansieringen av arbetskraftsservicen till statsandelen för kommunal basservice. Således föreslås det att finansieringen av integrationsutbildningen och utbildningen i litteracitet i fortsättningen finns i en kanal, dvs. i statsandelen för kommunal basservice som administreras av finansministeriet, i stället för i de nuvarande tre finansieringskanalerna.

Kommunerna ansvarar redan nu för att anordna integrationsutbildning för integrationskunder, och kommunerna har också anvisats finansiering som en del av statsandelen för kommunernas basservice och den kalkylerade ersättningen. En del av de integrationskunder som omfattas av finansieringen i fråga deltar dock i integrationsutbildning och utbildning i litteracitet inom det fria bildningsarbetet, för vilken de fastställda prestationerna finansieras med en statsandel på 100 procent. Denna finansiering på 6,927 miljoner euro enligt nivån 2027, överlappar redan nu den finansiering som beviljats kommunerna för att ordna integrationsutbildning. 

Det föreslås att den kommunala arbetskraftsmyndigheten i fortsättningen ansvarar för att ordna utbildning i litteracitet. Denna ändring förutsätter tilläggsfinansiering till kommunerna, eftersom uppgiften är ny för kommunerna. Statsandelen för kommunal basservice föreslås ökas med 3,1 miljoner euro för ordnande av utbildning i litteracitet. Detta motsvarar den nuvarande uppskattade statliga finansieringen av utbildning i litteracitet som riktar sig till huvudmän för läroanstalter för fritt bildningsarbete. Finansieringen fördelas till kommunerna i enlighet med kriteriet om inslag av personer med ett främmande språk som modersmål som en del av statsandelen för basservice. För närvarande finansierar undervisnings- och kulturministeriet utbildning som ingår i integrationsplanen och som ordnas av aktörer inom det fria bildningsarbetet, inklusive utbildning i litteracitet. Ovan nämnda ökning av finansieringen föreslås genomföras genom att överföra den andel av finansieringen som anvisats till aktörerna inom det fria bildningsarbetet och som man uppskattar att staten har finansierat utbildningen i litteracitet med (3,1 miljoner euro) till kommunerna.

I propositionen föreslås inga ändringar i den utbildning i litteracitet som genomförs i utbildningsskedet för litteracitet inom den grundläggande utbildningen för vuxna.

Målet i regeringsprogrammet är att göra finansieringen av integrationsutbildningen delvis resultatbaserad. En centralisering av finansieringen av integrationsutbildningen till statsandelen för kommunal basservice ökar den delvis resultatbaserade finansieringen, eftersom incitamentseffekterna av statsandelssystemet för kommunal basservice i större utsträckning gäller integrationsutbildningar och utbildningar i litteracitet utöver den nuvarande integrationsutbildningen som ordnas som arbetskraftsutbildning. Utöver detta föreslås det att kommunerna om de så önskar också kan bygga upp separata resultatbaserade element för finansiering av integrationsutbildning och utbildning i litteracitet som ordnas som arbetskraftsutbildning, till exempel genom att betala arvoden till utbildningens tjänsteproducent för önskade resultat, såsom sysselsättning av studerande eller placering i en viss form av fortbildning.

Den kommunala arbetskraftsmyndigheten borde erbjuda integrationsutbildning för arbetssökande integrationskunder som för närvarande har anvisats till och som deltar i integrationsutbildning inom det fria bildningsarbetet eller som vid 40 års ålder eller äldre har deltagit i grundläggande utbildning för vuxna och som har fått arbetslöshetsförmån för frivilliga studier enligt lagen om främjande av integration. Denna uppgift är inte ny för kommunerna, eftersom kommunerna redan nu måste anordna integrationsutbildning, vilket de har anvisats finansiering för. I och med de föreslagna ändringarna styrs sammanlagt cirka 1 800–2 900 nya integrationskunder årligen till integrationsutbildning som ordnas i form av arbetskraftsutbildning.

Enligt arbets- och näringsministeriets bedömning borde cirka 800 nya integrationskunder erbjudas utbildning i litteracitet som ordnas som arbetskraftsutbildning. 

De integrationskunder som anvisas till integrationsutbildningar och utbildningar i litteracitet som ordnas i form av arbetskraftsutbildning är placerade på olika håll i landet, så konsekvenserna för en enskild arbetskraftsmyndighet bedöms vara relativt små. Det totala antalet integrationskunder varierar i vilket fall som helst årligen bland annat på grund av förändringarna i den totala invandringsmängden. 

Regeringen har beslutat om anpassningsåtgärder på flera miljarder euro för de offentliga finanserna. Besparingarna och anpassningsåtgärderna riktas i stor utsträckning till olika förvaltningsområden och till exempel finansieringen av främjandet av integration har också omfattats av nedskärningar under denna regeringsperiod. I propositionen föreslås dock inga nedskärningar i finansieringen av integrationsutbildningen, utan besparingarna riktas till den övriga finansieringen av främjande av integration. Finansieringen av integrationsutbildningen minskar i sin helhet med 6,927 miljoner euro när statens överlappande finansiering för att ordna integrationsutbildning föreslås slopas. Detta görs genom att man slopar styrnings- och finansieringssystemet för integrationsutbildning och utbildning i litteracitet inom det fria bildningsarbetet som administreras av undervisnings- och kulturministeriet. 

Det föreslås att kommunerna beviljas 3,1 miljoner euro i finansiering för den nya uppgiften att ordna utbildning i litteracitet. 

Det föreslås att man främjar flexibla sätt att genomföra integrationsutbildningen och att man i enlighet med regeringens beslut vid budgetförhandlingen hösten 2025 möjliggör heltids- eller deltidsarbete vid sidan av integrationsutbildningen med en tilläggsfinansiering på 2 miljoner euro i enlighet med regeringsprogrammet som anvisas kommunerna som en del av finansieringen av arbetskraftsservicen i statsandelen för basservice.

Anordnandet av svenskspråkig integrationsutbildning föreslås stärkas genom att överföra 300 000 euro av finansieringen från moment 32.50.03 (Främjande av integration och arbetskraftsinvandring) till statsandelen för kommunal basservice.

Dessutom föreslås det att undervisnings- och kulturministeriet beviljar aktörer inom det fria bildningsarbetet 2,273 miljoner euro/år 2027 och 2028 i statsunderstöd som tidsbunden finansiering under övergångsperioden.

För integrationsutbildning på teckenspråk föreslås det att man årligen anvisar 400 000 euro i statsunderstöd till en sådan läroanstalt inom det fria bildningsarbetet som i sitt tillstånd att driva läroanstalt har som uppgift att ordna integrationsutbildning på teckenspråk. Statsunderstödet beviljas av Utbildningsstyrelsen. Finansieringens storlek föreslås motsvara den summa som beviljades för integrationsutbildningen på teckenspråk år 2025. Kommunen är inte skyldig att ordna integrationsutbildning på teckenspråk. 

Den föreslagna ändringen avvecklar styrnings- och statsandelssystemet för integrationsutbildning och utbildning för grundläggande litteracitet inom det fria bildningsarbetet och i och med att anordnandet av integrationsutbildning inom det fria bildningsarbetet slopas, upphör också den utbildning som genomförs vid folkhögskolorna enligt 5 § 2 mom. i läropliktslagen. Utbildningen i fråga har genomförts i samma studiegrupper som integrationsutbildningen för vuxna och den har finansierats med finansiering för fritt bildningsarbete som är avsedd för integrationsutbildning. Enligt Koski-databasen deltog 25 läropliktiga studerande i denna utbildning på statistikföringsdagen den 20 september 2025. 

En läropliktig som har slutfört den grundläggande utbildningen och som saknar tillräckliga kunskaper i finska eller svenska för att kunna avlägga en utbildning efter den grundläggande utbildningen kan enligt nuläget studera inom den grundläggande utbildningen för vuxna. Kommunen kan genom eget beslut ordna grundläggande utbildning för vuxna utan ett separat tillstånd. Privata utbildningsanordnare behöver tillstånd att anordna utbildning. 

Läroanstalterna inom det fria bildningsarbetet får i fortsättningen inte direkt statlig finansiering för att genomföra integrationsutbildningar eller utbildningar i litteracitet, men de kan genomföra utbildningar antingen som kommunens egen läroanstalt eller genom att delta i en konkurrensutsättning som görs av arbetskraftsmyndigheten.

Kommunens arbetskraftsmyndighet kan välja sättet att producera integrationsutbildning och utbildning i litteracitet. Om kommunen beslutar att genomföra utbildningen som kommunens egen produktion, ska kommunen rikta finansieringen till de läroanstalter som den äger. Kommunens egna läroanstalter kan vara till exempel medborgarinstitut, vuxengymnasier och yrkesläroanstalter. Om kommunen beslutar att skaffa utbildningen som en köpt tjänst, dvs. genom konkurrensutsättning, ska kommunen rikta finansieringen till de utbildningsanordnare som vunnit konkurrensutsättningen, det vill säga tjänsteproducenterna. Det är också möjligt att utnyttja kommunernas anknutna enheter (in-house-upphandlingar). 

Nivån på anslaget för statsandelen 2027 för anordnande av integrationsutbildning och utbildning i litteracitet inom det fria bildningsarbetet skulle utan de föreslagna ändringarna eller sparåtgärderna ha varit 10,427 miljoner euro. Detta finansieringssystem föreslås slopas och aktörer inom det fria bildningsarbetet beviljas inte längre statsandelsfinansiering för integrationsutbildning och utbildning i litteracitet. 

Totalreformen av utbildningar som främjar integration och språkkunskaper genomförs i enlighet med regeringsprogrammet och enligt regeringsprogrammet samlas finansieringen i en kanal. Kommunerna ansvarar redan nu för anordnandet av integrationsutbildning. I samband med reformen av arbetskraftsservicen överfördes ansvaret för att ordna arbetskraftsservicen från staten till kommunerna. Kommunerna har också helhetsansvaret för främjandet av integration. Aktörerna inom det fria bildningsarbetet kan delta i genomförandet av integrationsutbildning och utbildning i litteracitet som ordnas som arbetskraftsutbildning beroende på vilket produktionssätt (upphandling, egen produktion, in-house) kommunernas arbetskraftsmyndigheter väljer. För närvarande genomförs integrationsutbildning som ordnas som arbetskraftsutbildning i vissa sysselsättningsområden av läroanstalter för fritt bildningsarbete. Dessutom kan läroanstalterna för fritt bildningsarbete även i fortsättningen ordna till exempel kurser i finska och svenska, utbildningar som utvecklar läskunnigheten samt andra integrationsfrämjande utbildningar som är flexibla till sin varaktighet och sitt genomförandesätt och som är avsedda för olika målgrupper. Även i fortsättningen är det möjligt att stöda sådana kurser för integrationskunder som frivilliga studier med arbetslöshetsförmån enligt lagen om främjande av integration.

Finansieringen under övergångsperioden 1.1.2027–31.12.2028 är 2,273 miljoner euro/år. Det föreslås att det i fortsättningen endast är arbetskraftsmyndigheterna som ansvarar för att ordna integrationsutbildning och utbildning i litteracitet, men man kan ordna annan integrationsfrämjande utbildning med finansieringen för övergångsperioden. Av detta belopp är 1,3 miljoner euro avsett för finansiering av ordnande av svenskspråkig integrationsfrämjande utbildning och för tryggande av verksamheten och anpassning inom det fria bildningsarbetet, 573 000 euro för integrationsfrämjande utbildning i finska eller annan finskspråkig integrationsfrämjande utbildning och 400 000 euro för centralorganisationer inom det fria bildningsarbetet. Finansieringen under övergångsperioden följer det mål om att trygga folkhögskolornas roll som en del av integrationstjänsterna som satts upp i beslutet om att inrätta ett projekt för reform av integrationstjänsterna. Övergångsperioden stärker förmågan och möjligheterna hos aktörerna inom det fria bildningsarbetet att delta i genomförandet av integrationsutbildningen och utbildningen i litteracitet i en modell där ansvaret för att ordna utbildningar som helhet ligger hos de kommunala arbetskraftsmyndigheterna.

Arbetskraftsmyndigheterna och kommunerna bör planera övergångsskedet tillsammans med aktörerna inom det fria bildningsarbetet som är verksamma inom området. I samarbetet bör man kartlägga hur många integrationskunder i området som utan reformen skulle ha fortsatt sina studier eller inlett integrationsutbildning eller utbildning i litteracitet vid en läroanstalt för fritt bildningsarbete i början av 2027. I praktiken kan alternativen vara övergång till utbildning i litteracitet eller integrationsutbildning som ordnas i form av arbetskraftsutbildning, studier vid en läroanstalt för fritt bildningsarbete (utbildning som finansieras med statsandelar på 57 eller 65 procent för fritt bildningsarbete eller annan integrationsfrämjande utbildning som finansieras med statsunderstöd för övergångsperioden och som beviljats av undervisnings- och kulturministeriet, såsom andra utbildningar som främjar språkkunskaperna eller läskunnigheten i finska/svenska) eller studier i andra kurser i finska/svenska. I brist på grundläggande utbildning inom den grundläggande utbildningen för vuxna eller när språkkunskaperna redan är mer avancerade kan utbildningen till exempel ordnas i form av Hux-utbildning. Det kan också vara möjligt att delta i andra sysselsättningsfrämjande tjänster. Arbetskraftsmyndigheten bedömer tillsammans med de arbetssökande integrationskunderna en lämplig utbildning eller service för kunden som en del av integrationsprocessen. Om kunden inte är arbetssökande är det kommunen som gör bedömningen. 

Det föreslås att integrationsutbildningens mål och innehåll förtydligas. Utöver de nuvarande språkliga målen för integrationsutbildningen föreslås det att lagen om främjande av integration innehåller bestämmelser om integrationsutbildningens övriga, mer allmänna mål och uppföljning. Begreppet integrationsutbildning förtydligas också så att det i fortsättningen alltid innebär utbildning som ordnas i form av arbetskraftsutbildning i enlighet med grunderna för läroplanen för integrationsutbildningen. För närvarande har man också kunnat kalla till exempel grundläggande utbildning för vuxna och utbildning i litteracitet för integrationsbildning inom det fria bildningsarbetet, vilket har gjort begreppet integrationsutbildning otydligare. 

Rollen för utbildningen i litteracitet som service för integrationskunder som läser och skriver dåligt föreslås stärkas genom bestämmelser om målen, innehållet, uppföljningen och anordnandet av utbildning i litteracitet i lagen om främjande av integration. Dessutom föreslås Utbildningsstyrelsen fastställa grunderna för läroplanen för utbildningen i litteracitet, vilket också förbättrar kvaliteten på utbildningen i litteracitet och harmoniserar dess genomförande.

På grund av förslaget för slopande av styrnings- och statsandelssystemet för integrationsutbildning och utbildning för grundläggande litteracitet inom det fria bildningsarbetet stöds studierna i dessa utbildningar inte längre som frivilliga studier med arbetslöshetsförmån enligt lagen om främjande av integration, eftersom dessa utbildningar inte längre kommer att anordnas. Utbildningen i litteracitet inom det fria bildningsarbetet kan inte heller längre stödas med lagen om ordnande av arbetskraftsservice. Integrationsutbildning och utbildning i litteracitet på teckenspråk som ordnas för döva och hörselskadade kan stödas som frivilliga studier.

Studier inom den grundläggande utbildningen för vuxna för kunder som är under 40 år eller av motiverad anledning äldre än 40 år föreslås i fortsättningen kunna stödas i form av arbetslöshetsförmån för frivilliga studier enligt lagen om främjande av integration. Studier som integrationskunder som fyllt 40 år har inlett innan lagen träder i kraft kan dock stödas fram till studiernas slut. 

Inga andra än ovan nämnda förutsättningar för stödjande av frivilliga studier enligt lagen om främjande av integration föreslås. Till exempel i fråga om andra utbildningar som främjar kunskaper i finska eller svenska, litteracitet och integration som ordnas av aktörer inom det fria bildningsarbetet vore det fortfarande möjligt att stöda studierna med stöd av lagen om främjande av integration när förutsättningarna för stöd uppfylls. 

Målet med den övre åldersgränsen är att den grundläggande utbildningen för vuxna som stöds med arbetslöshetsförmån i fortsättningen i huvudsak föreslås styras till unga integrationskunder, för vilka det är arbetskraftspolitiskt motiverat att studera inom den grundläggande utbildningen och förbättra studiefärdigheterna med tanke på avläggandet av studier på andra stadiet och högre nivå och den framtida arbetskarriären. Målet är att 40-åringar och äldre i regel anvisas till integrationsutbildning som ordnas i form av arbetskraftsutbildning eller vid behov till utbildning i litteracitet, vilket är ett mer arbetslivsorienterat utbildningsalternativ som kan påskynda uppnåendet av de språkkunskaper och den övriga kompetens som behövs i arbetslivet.

Finansieringen är avsedd att skäras ned med sammanlagt 46,8 miljoner euro 2027.

I enlighet med regeringsprogrammet riktas ett sparmål på 15 miljoner euro till totalreformen av utbildningar som främjar integration och språkkunskaper. Dessutom är målet med propositionen att genomföra en besparing på 1,8 miljoner euro enligt planen för de offentliga finanserna för våren 2024 (POF 2025–2028) från och med 2027 genom att sänka den kalkylerade ersättning som betalas för personer som fyllt 18 år. I propositionen föreslås dessutom att man genomför besparingen på 30 miljoner euro som det beslutades om vid budgetförhandlingen hösten 2025.

Det föreslås att man förnyar finansieringen av utbildningar som främjar integration och språkkunskaper. Finansieringen av integrationsutbildningen föreslås i fortsättningen komma från en enda kanal, i statsandelen för kommunal basservice. Även finansieringen av utbildning i litteracitet föreslås överföras till statsandelen för kommunal basservice.

Genom propositionen genomförs de besparingar som beslutats för finansiering av främjande av integration. Endast en del av besparingarna i finansieringen av utbildningar som främjar integration och språkkunskaper kan genomföras genom att slopa integrationsutbildningens överlappande finansiering. Därför riktas en del av besparingarna till kommunens, välfärdsområdets och hälso- och sjukvårdsmyndigheten i landskapet Ålands övriga finansiering för främjande av integration. För att genomföra ovan nämnda besparingar ändrar propositionen lagen om främjande av integration på så sätt att vissa bestämmelser om ersättning av kostnader ändras och upphävs. 

Det föreslås att statsandelen för ordnande av sektorsövergripande samarbete som främjar integration slopas. Dessutom föreslås det att ersättningen för kostnaderna för kompletterande utkomststöd och förebyggande utkomststöd, kostnaderna för beredskap för mottagning samt kostnaderna för tjänster och stödåtgärder som tillhandahålls offer för människohandel slopas. Att slopa ersättningen för kostnaderna för kompletterande och förebyggande utkomststöd samt kostnaderna för tjänster och stödåtgärder som tillhandahållits offer för människohandel skulle inte medföra besparingar i de offentliga finanserna, eftersom deras finansiering är avsedd att överföras till välfärdsområdena, men det uppstår besparingar när det administrativa arbetet minskar. 

En betydande del av besparingarna föreslås genomföras genom en linjär nedskärning av den kalkylerade ersättning som betalas till kommunerna, välfärdsområdena och hälso- och sjukvårdsmyndigheten i landskapet Åland.

• Slopandet av ersättningar för kostnader för beredskap för mottagning 0,9 miljoner euro.
• Slopandet av statsandelen som beviljats kommunen för ordnande av sektorsövergripande samarbete som främjar integration 2 miljoner euro.
• Överlappande finansiering av integrationsutbildningen 6,927 miljoner euro.
• Utarbetande av en integrationsplan i samband med bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster 1,8 miljoner euro.
• Kommunerna, välfärdsområdena och den kalkylerade ersättning som betalas till hälso- och sjukvårdsmyndigheten i landskapet Åland omfattas av en linjär nedskärning på 35,173 miljoner euro.

Besparingarna uppgår till sammanlagt 46,8 miljoner euro.

Ersättningen för kostnaderna för beredskap för mottagning föreslås slopas för att genomföra de besparingar som regeringen har beslutat om. Slopandet av ersättningen för kostnaderna medför besparingar på uppskattningsvis 0,9 miljoner euro.

Upphävandet av kostnadsersättningen kan påverka kommunernas vilja att ta emot kvotflyktingar och ingå avtal med livskraftscentralen om att ta emot kvotflyktingar på kommunplatser.

Det föreslagna upphävandet av kompletterande och förebyggande utkomststöd enligt 63 § i lagen om främjande av integration, samt ersättningar för tjänster och stödåtgärder till offer för människohandel enligt 68 § i lagen om främjande av integration skulle minska det administrativa arbetet i välfärdsområdena. 

Ansökan om ersättningar orsakar administrativt arbete i välfärdsområdena ur många olika synvinklar. Att sammanställa ansökningar om ersättning särskilt för kostnaderna för tjänster och stödåtgärder till offer för människohandel är ofta en administrativt komplicerad process för välfärdsområdet, så att uppgifterna om de beviljade tjänsterna och stödåtgärderna samt kostnaderna för dem kan sammanställas. Flera dokument, såsom utlåtanden som verifierar åtgärder inom hälso- och socialvården, ska ha bifogats ansökan om ersättning. 

Genom att slopa det administrativa arbetet genomförs också en skrivning i regeringsprogrammet, enligt vilken man främjar den yrkesutbildade personalens möjligheter att inrikta arbetstiden på kundarbetet och minskar mängden skriftligt arbete som krävs av den yrkesutbildade personalen, såsom författningsbaserade utlåtanden och olika intyg.

Upphävandet av ersättningarna för tjänster och stödåtgärder till offer för människohandel bedöms inte ha konsekvenser för invandrare eller de tjänster som tillhandahålls dem, eftersom upphävandet av ersättningen inte upphäver personernas rätt att få tillgång till tjänster. 

Även om välfärdsområdena, kommunerna och hälso- och sjukvårdsmyndigheten i landskapet Åland kan ansöka om ersättning enligt lagen om främjande av integration för åtgärder och tjänster som ordnas på grund av specialbehov som beror på offrens ställning som offer för människohandel, är skyldigheten att ordna dessa tjänster inte kopplad till att få ersättningar enligt lagen om främjande av integration.

Välfärdsområdena och kommunerna ska ordna tjänster för kommuninvånare som bor i området oberoende av om livskraftscentralen beviljar ersättning för kostnaderna för tjänsten. Välfärdsområdena har inga separata tjänster för offer för människohandel, utan social- och hälsovårdstjänsterna ordnas utifrån kundens individuella behov. Kommunerna och välfärdsområdena är skyldiga att ordna de tjänster som kommuninvånarna behöver i sitt område, även om ersättningarna enligt lagen om främjande av integration slopas.

Finansiering enligt nuvarande nivå (700 000 euro) överförs i och med reformen till välfärdsområdenas basfinansiering.

Slopandet av ersättningen för kostnader för kompletterande utkomststöd och förebyggande utkomststöd påverkar inte invandrarnas utkomst. Propositionen ändrar inte individens rätt att vid behov få kompletterande eller förebyggande utkomststöd.

Det föreslås att kommunerna i fortsättningen inte längre beviljas en statsandel för sektorsövergripande samarbete som främjar integration och på motsvarande sätt föreslås det att skyldigheten att ordna det slopas. Slopandet av statsandelen kan åtminstone i liten utsträckning påverka hur man i kommunerna fortsätter att utveckla och ordna sektorsövergripande samarbete och till exempel verksamhet av kompetenscentrumtyp. Slopandet av den statsandel som kommunen beviljats för att ordna sektorsövergripande samarbete ger upphov till besparingar på uppskattningsvis 2 miljoner euro.

De föreslagna ändringarna i ersättningarna enligt lagen om främjande av integration bedöms inte ha några direkta konsekvenser för invandrarnas utkomst, eftersom ersättningarna enligt lagen om främjande av integration som omfattas av nedskärningen inte betalas till invandraren utan till kommunerna och välfärdsområdena samt hälso- och sjukvårdsmyndigheten i landskapet Åland. Nedskärningen av kommunernas och andra aktörers finansiering kan dock påverka invandrare genom att finansieringen av integrationsfrämjande tjänster minskar, vilket i sin tur kan påverka ordnandet av tjänster.

Invandrarens eget ansvar ökas genom att förtydliga målen enligt lagen om främjande av integration, föreskriva om integrationens förpliktande karaktär och skyldigheter, öka invandrarens eget ansvar och skyldigheter på ett genomgående sätt i lagen om främjande av integration samt underlätta kommunernas uppgifter.

Dessutom föreslås det att det utifrån bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster utarbetas en integrationsplan för de personer som avses i 2 § 3 och 4 mom. i lagen om främjande av integration (personer som får internationellt skydd och personer som kan jämställas med dessa) om det inte är uppenbart onödigt. I den integrationsplan som utarbetats för ovannämnda personer ska man åtminstone komma överens om deltagande i flerspråkig samhällsorientering samt integrationsutbildning, utbildning i litteracitet eller frivillig utbildning, om det inte är uppenbart onödigt. Syftet med ändringarna är att göra integrationen mer förpliktande samt att ytterligare påskynda det inledande skedet av integrationsprocessens och anvisningen till tjänster som främjar integrationen.

Målet är att säkerställa att integration är möjlig på båda inhemska språken i enlighet med regeringsprogrammet. Målet med regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering är att cirka 5–10 procent integreras på svenska. Myndigheterna måste tydligare informera om möjligheten att integreras även på svenska och invandrarna måste få välja på vilket språk de integreras. Detta mål främjas på många olika sätt, till exempel genom att beakta finska och svenska jämlikt i lagens mål och de integrationsfrämjande tjänsterna och deras mål. För anordnande av svenskspråkig integrationsutbildning föreslås det att statsandelen för kommunal basservice ökas med 300 000 euro. Det är redan nu kommunernas uppgift att ordna svenskspråkig integrationsutbildning, eftersom kommunen ansvarar för att det i kommunen erbjuds integrationsutbildning som motsvarar det behov som integrationskunderna som bor i kommunen har.

Dessutom föreslås det att det anvisas 1,3 miljoner euro för ordnande av svenskspråkig utbildning som främjar integrationen inom det fria bildningsarbetet under övergångsperioden 1.1.2027–31.12.2028.  

Det är redan nu kommunernas uppgift att ordna svenskspråkig integrationsutbildning, eftersom kommunen ansvarar för att det i kommunen erbjuds integrationsutbildning som motsvarar det behov som integrationskunderna som bor i kommunen har. Staten finansierar anordnandet av integrationsutbildning i kommunerna. I fortsättningen föreslås det också att kommunen ansvarar för att utbildningen i litteracitet genomförs som arbetskraftsutbildning. Den kommunala arbetskraftsmyndigheten kan välja sättet att producera integrationsutbildning och utbildning i litteracitet. Här är det också möjligt att utnyttja läroanstalter inom det fria bildningsarbetet som har erfarenhet av att ordna svenskspråkig integrationsutbildning och utbildning i litteracitet. 

Av livskraftscentralernas uppgifter upphävs övervakningen av tillgången till, kvaliteten på och effektiviteten hos tjänster som ordnas för integrationskunder som ligger utanför arbetskraften i det inledande skedet av integrationen. Dessutom föreslås det att paragrafen om den regionala samarbetsgruppen för invandring och integrationsfrämjande upphävs. 

Regeringens proposition innehåller inga ändringar i UF-centrets lagstadgade uppgifter. UF-centret ska i fortsättningen administrera kunduppgifter i anslutning till utbildning i litteracitet som genomförs som arbetskraftsutbildning och även producera uppföljningsinformation om dem. Lagförslaget förutsätter i viss mån utveckling av informationssystemet vid UF-centret. De föreslagna ändringarna i de kalkylerade ersättningarna och vissa ersättningar för specialkostnader minskar UF-centrets administrativa arbete och arbetet i anslutning till utbetalningar.  

Statens program för integrationsfrämjande föreslås slopas och paragrafen som handlar om programmet föreslås upphävas. I fortsättningen föreslås de riksomfattande målen för främjande av integration för varje regeringsperiod fastställas av statsrådet på framställning av arbets- och näringsministeriet och målen föreslås beredas i samarbete med andra ministerier och eventuella andra centrala aktörer inom främjande av integration. Det föreslås också att samarbetsorganet mellan ministerierna slopas. Däremot föreslås också att arbets- och näringsministeriet tillsätter en samarbetsgrupp som består av centrala aktörer, såsom ministerier och kommuner, för att stödja genomförandet av sina uppgifter. 

47 § som gäller samordningen av kommunernas integrationsfrämjande tjänster föreslås upphävas. Samordningen anses genomföras som en del av den sektorsövergripande planeringen av genomförandet av tjänsterna och främjandet av integrationen, om vilka det föreskrivs i andra paragrafer i lagen om främjande av integration.

Den nya uppgiften för kommunernas arbetskraftsmyndigheter vore att ordna utbildning i litteracitet. Det föreslås att i fortsättningen ansvarar endast arbetskraftsmyndigheterna, inte kommunerna, för att ordna integrationsutbildning. 

Det inledande skedet i serviceprocessen enligt lagen om främjande av integration föreslås göras smidigare så att integrationsplanen i regel utarbetas i samband med bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster, om invandraren har behov av integrationstjänster. 

Dessutom föreslås det att det utifrån bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster utarbetas en integrationsplan för personer som får internationellt skydd och därmed jämförbara personer (personer som avses i 2 § 3 och 4 mom. i lagen om främjande av integration), om det inte är uppenbart onödigt. I den integrationsplan som utarbetats för ovannämnda personer föreslås det att man åtminstone ska komma överens om deltagande i flerspråkig samhällsorientering samt integrationsutbildning, utbildning i litteracitet eller frivillig utbildning, om det inte är uppenbart onödigt. Syftet med ändringarna är att göra integrationen mer förpliktande samt att ytterligare påskynda det inledande skedet av integrationsprocessens och anvisningen till tjänster som främjar integrationen.