Sök

Riksdagen fattar beslut om Finlands flyktingkvot årligen i samband med godkännandet av statens budget. Därefter bereder inrikesministeriet tillsammans med utrikesministeriet och arbets- och näringsministeriet ett förslag för hur flyktingkvoten ska riktas geografiskt. Beslutet grundar sig på FN:s flyktingorgan UNHCR:s årliga bedömning av behovet av omplacering av flyktingar i världen och på UNHCR:s förslag till Finland om mottagande av kvotflyktingar.

Kommuner och välfärdsområden kan ansöka om specialunderstöd för mottagande av kvotflyktingar Arbets- och näringsministeriets Handlingsprogram för anvisande till kommunerna och integrationsstöd beviljar specialunderstöd till kommuner, välfärdsområd...

Den internationella migrationsorganisationen IOM och Migrationsverket ordnar kulturorienteringsutbildning för de kvotflyktingar som valts ut av Finland. Syftet med utbildningen är att ge de kvotflyktingar som kommer till Finland en så realistisk bild som möjligt av flytten till Finland, hur deras liv kommer att förändras och deras kommande liv i Finland.

Efter att Migrationsverket har fått information om en kommunplats och bekräftelse på en bostad, sänder det en begäran till den internationella migrationsorganisationen IOM om ordnande av en resa. Begäran om ordnande av en resa innehåller flyktingarnas personuppgifter samt information om sjukdomar och funktionsnedsättningar som påverkar resan, placeringsorten, vilken flygplats flyktingarna ska resa till och den tidigaste möjliga tidpunkten för ankomsten till Finland.

Inom ramen för arbets- och näringsministeriets handlingsprogram för stöd för anvisning av flyktingar till kommunerna och integration (nedan handlingsprogrammet för anvisning till kommunerna) genomförs under 2022–2023 en utlysning av statsunderstöd som syftar till att stödja mottagandet av flyktingar och ordnandet av stöd för integrationen av flyktingar samt verksamhetsmodellerna och samarbetsförfarandena i kommunerna.

När man börjar leta efter en mottagande kommun till kvotflyktingar skickar Migrationsverket anonyma uppgifter om flyktingarna till NTM-centralen. Till de väsentliga uppgifterna hör exempelvis åldrarna på barnen och föräldrarna i en familj, utbildning i avreselandet, arbetserfarenhet, hälsotillstånd samt eventuella önskemål som flyktingarna framfört. Utifrån de anonyma uppgifterna om flyktingarna ger NTM-centralen ett förslag till kommunerna om placering av flyktingarna.

1.6.2026 | Arbets- och näringsministeriets Handlingsprogram för anvisande till kommunerna och integrationsstöd beviljar specialunderstöd till kommuner, välfärdsområden och hälso- och sjukvårdsmyndigheten i landskapet Åland för att stödja mottagandet av kvotflyktingar som anlänt till kommunerna 2026. Specialunderstöd för mottagande av kvotflyktingar kan sökas i haeavustuksia.fi-tjänsten under tiden den 1 juni 2026–26 februari 2027.

Kommuner och välfärdsområden kan ansöka om tilläggsstöd för brådskande vidarebosättning fram till den 30 juni 2025 Genom Arbets- och näringsministeriets Handlingsprogram för anvisande av flyktingar till kommunerna och integrationsstöd beviljas kom...

Kvotflyktingar har lämnat sitt hemvist eller sitt ursprungsland till ett annat land eller område där de inte kan stanna. De behöver omplacering.

De senaste åren har Finlands kvot för akuta fall varit 120 personer per år. Kvotflyktingar som synnerligen brådskande behöver placeras i ett annat land föreslås av UNHCR som akuta fall. Orsaken till brådskan kan bland annat vara behov av skydd och humanitära eller medicinska skäl.

Ett avtal om kommunplatsen stöder en kontrollerad och smidig överflyttning till kommunen och en snabb inledning av integrationen. Kommunerna kan avtala om kommunplatser med NTM-centralen genom att göra upp ett avtal med NTM-centralen om anvisning av flyktingar till kommunen och om främjande av flyktingars integration.

Syftet med projektet för vägledning av flyktingar, som samordnades av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Sydöstra Finland, var att göra utbildnings- och sysselsättningsvägarna smidigare för kvotflyktingar. I projektet utvecklades informations-, rådgivnings- och handledningspersonalens kunnande och nätverkande, och arbets- och näringsförvaltningens och läroanstalternas sakkunskap sammanfördes i ett tidigare skede.

Personer som får internationellt skydd kan i enlighet med vad NTM-centralen och en kommun har kom-mit överens om komma till kommunen som kvotflyktingar eller från förläggningarna via asylförfarandet. En asylsökande som fått uppehållstillstånd kan också på eget initiativ flytta från förläggningen till en kommun.

Mottagandet av flyktingar grundar sig på internationella konventioner, såsom FN:s Genèvekonvention från 1951. Även Finland har förbundit sig att följa Genèvekonventionen om flyktingars rättsliga ställning.

Information till dig som arbetar för en myndighet, till exempel kommunen eller sysselsättningsområden På vägen mot integration möter invandrarna flera olika myndigheter. Myndigheten kan underlätta integrationsprocessen genom tvärsektoriellt och br...

Information till dig som arbetar med invandrare med flyktingbakgrund Orsakerna till flyktingskap är många och de som kommer till Finland som flyktingar kan behöva olika former av stöd beroende på situationen. I kundservicen är det bra att beakta a...

Material förtydligar flyktingmottagningens skeden och aktörernas uppgifter I materialet beskrivs på ett allmänt plan skedena för de olika flyktinggrupperna vid mottagandet av flyktingar och flytten till kommunerna. Syftet med processbeskrivningarn...

Främjande av integration i siffror Invandring av utländska medborgare 2022 Totalt flyttade 42 470 utländska medborgare till Finland ( Statistikcentralen ). Den vanligaste grunden för det första uppehållstillståndet var arbete ( Migrationsverket )....

Syftet med den humanitära migrationspolitiken är att erbjuda skydd åt dem som har blivit tvungna att lämna sina hemländer på grund av förföljelse eller våldsamma konflikter. Enligt FN:s flyktingorgan UNHCR har närmare 80 miljoner människor runtom i världen blivit tvungna att fly från sina hem.

När barn och unga kommer till Finland utan vårdnadshavare och saknar en egen familj, släkt eller andra nätverk behöver de många olika former av stöd i sitt nya hemland. För att barn eller unga som bor i familjegrupphem ska få tillgång till tjänster förutsätts nära samarbete mellan familjegrupphemmet, de kommunala social- och hälsovårdstjänsterna, undervisningen och vid behov även barnskyddsmyndigheterna.