På grund av integrationens sektorsövergripande karaktär fördelar sig finansieringen av integrationsfrämjandet på flera aktörer via olika finansieringskanaler. Kommunerna betalas ersättningar för mottagande av flyktingar och för främjande av deras integration av statliga medel. Dessutom betalas kommunen enligt integrationslagen på ansökan också kalkylerade ersättningar för ordnande av inledande kartläggningar (à 700 euro). Kommunerna har årligen sökt stöd för ca 250–400 inledande kartläggningar. För dessa har de årligen betalats stöd på ca 175 000 – 280 000 euro. I anslaget under momentet Statlig ersättning för integrationsfrämjande verksamhet har det uppskattats att 1,4 miljoner euro per år kommer att avsättas för inledande kartläggningar. Denna summa täcker kostnaderna för ca 2 000 inledande kartläggningar.
Tjänster som tillhandahålls arbetssökande invandrare finansieras som en del av den offentliga arbetskrafts- och företagsservicen. För främjandet av integrationen (inkl. den inledande kartläggningen och ordnandet av integrationsplanen) av invandrare som har anmält sig som arbetssökande svarar arbets- och näringsbyrån och sedan mars 2021 också de kommuner som deltar i kommunförsöket med främjande av sysselsättning. NTM-centralerna upphandlar integrationsutbildning i form av arbetskraftsutbildning finansierad med anslag i statsbudgeten som anvisats för offentlig arbetskrafts- och företagsservice. NTM-centralerna bär också ansvar för regionala utvecklingen av integrationen samt samarbetet, samordningen, uppföljningen och stödet och rådgivningen till kommunerna vad gäller främjandet av integration.
En arbetslös arbetssökande kan hänvisas till integrationsutbildning som ordnas som arbetskraftsutbildning eller till frivilliga studier som när de villkor som anges i lagen är uppfyllda kan stödjas med arbetslöshetsförmån. Uppskattningen av behovet av anslag för integrationsutbildningen grundar sig på årliga antaganden om invandrarnas antal. År 2021 beräknas ca 55 miljoner euro användas för upphandling av integrationsutbildning som ordnas som arbetskraftsutbildning. Dessutom kan en invandrare erbjudas alla tjänster som avses i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice. Även dessa finansieras inom ramen för finansieringen av den offentliga arbetskraftsservicen. Även personer i arbetsför ålder som har internationellt skydd dirigeras att registrera sig som arbetssökande om de inte till exempel på grund av föräldraledighet eller av någon annan orsak står utanför arbetskraften.
Kommunernas kostnader för integrationsfrämjande arbete ersätts i huvudsak i fråga om dem som beviljats internationellt skydd. Enligt integrationslagen ska staten betala ersättningar till kommunerna för att de tar emot personer som har internationellt skydd och för främjande av deras integration på grundval av såväl kalkylerade som faktiska kostnader. År 2020 betalades kommunerna ersättningar på ca 137 miljoner euro. Dessutom ersattes Folkpensionsanstalten med 23 miljoner euro för kostnader som föranleddes av att grundläggande utkomststöd betalades ut.
Uppföljningsdata om hur den kalkylerade ersättningen har allokerats eller använts i kommunerna och hur många av de ovan avsedda personer som är aktiva klienter inom kommunens eller både kommunens och arbets- och näringsbyråns integrationstjänster finns inte att tillgå. På basis av de faktiska kostnaderna ersätts kommunerna i enlighet med de villkor som anges i integrationslagen bland annat för tolkning och utkomststöd och för betydande kostnader som de har för långvarig social- och hälsovård som de ordnar på grund av skada eller sjukdom för personer som behöver vård eller omsorg vid ankomsten till Finland.
Systemet med ersättningar för kostnader som föranleds av mottagning och främjande av integration av personer som har internationellt skydd behöver förenklas, och till exempel överföringen av social- och hälsovårdstjänsterna till välfärdsområdena kommer att medföra ändringar i betalningen av ersättningar särskilt i fråga om social- och hälsovårdskostnaderna. Ersättningar för specialkostnader för social- och hälsovården ska till exempel i fortsättningen betalas till välfärdsområdet.
Integrationstjänster utvecklas ofta med projektfinansiering. Utvecklandet av kompetenscenterverksamhet och väglednings- och rådgivningstjänster med låg tröskel för invandrare har till exempel under de senaste åren stötts med statliga bidrag. Dessutom betalas kommunerna stöd för främjande av mottagande och integration av flyktingar med Europeiska unionens anslag för omplaceringsstöd.
I beredningen av Europeiska unionens nya strukturfondsperiod 2021–2027 beaktas arbetet för att främja integrationen av invandrare med avseende på arbete, utbildning och delaktighet. Utöver finansiering ur fonderna ESF+ och AMIF strävar man efter att dra nytta av finansiering från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) för att stärka invandrarnas kompetens och sysselsättning. Projektfinansiering är ett bra instrument för att utveckla åtgärder, men för permanenta funktioner behövs permanent finansiering.
När den statsandel som kommunerna beviljas beräknas, beaktas de kalkylerade kostnader som bestäms på grundval av inslaget av personer med främmande språk som modersmål. Statsandelen för basservicen är främst inriktad på driftskostnaderna för basservicen till de kommuninvånare som har främmande språk som modersmål och inte på specialtjänster som främjar integrationen (kapitel 8). Statsandelar riktas också till invandrarna genom utbildning som finansieras med statsandelar. För utbildning inom det fria bildningsarbetet som godkänts för invandrarnas integrationsplaner har det till exempel årligen anvisats 4,927 miljoner euro i statsbudgeten. För grundläggande undervisning för vuxna, vars målgrupp till 90 % består av invandrare, anvisades 2019 ca 36,5 miljoner euro.
För att målen i redogörelsen ska kunna nås och åtgärderna genomföras måste finansieringen vara tillräcklig och långsiktig. För att säkerställa tvåspråkig integration bör tillräckliga resurser för främjande av integration på svenska också säkerställas. De ändringar som föreslås i redogörelsen medför extra kostnader för arbets- och näringsförvaltningen och utbildningsförvaltningen. Integrationsprogrammet innehåller också nya uppgifter inom integrationsfrämjandet som åläggs kommunerna genom lagstiftning och som bör ersättas helt. De ärenden som gäller finansieringsbehoven behandlas och beslut om dem fattas inom utgiftsramen för statsfinanserna i statsbudgeten och planen för de offentliga finanserna genom att samordna dem med andra utgiftsbehov inom den offentliga ekonomin.
Resurserna för integrationsprogrammet: de viktigaste åtgärderna
- De ärenden som gäller finansieringsbehoven behandlas och beslut om dem fattas inom utgiftsramen för statsfinanserna i statsbudgeten och planen för de offentliga finanserna genom att samordna dem med andra utgiftsbehov inom den offentliga ekonomin.
- Vilka ändamålsenliga och kostnadseffektiva sätt som finns för att täcka kostnaderna för de nya uppgifter inom integrationsfrämjandet som kommunerna påförs genom lagstiftningen ska utredas.
