Forskningen ger allt starkare stöd för att samhällets mottaglighet har betydelse för integrationen. Därför är det väsentligt att vid sidan av de tjänster som riktar sig till individer också stärka samhällets mottaglighet och således tvåvägsintegrationen. Genom en politik för goda befolkningsrelationer främjas möjligheterna för människor som hör till olika befolkningsgrupper att leva tillsammans i det finländska samhället och att lita på varandra oberoende av utgångsläge och bakgrund. Den centrala tanke som ligger till grund för denna politik är att attityder och interaktiva relationer påverkar känslan av säkerhet samt förmågan och viljan att delta i samhället.
Diskrimineringslagstiftningen är central när det gäller att trygga lika möjligheter för olika befolkningsgrupper. Myndigheterna, utbildningsanordnarna och de större arbetsgivarna ska enligt diskrimineringslagen ha en likabehandlingsplan med konkreta åtgärder för att bekämpa diskriminering och främja likabehandling. Likabehandlingsplaneringen erbjuder en möjlighet att utveckla relationerna mellan olika grupper också på organisationsnivå.
I ett samhälle som blir allt mera pluralistiskt är det också väsentligt för myndigheterna att samla in information om olika former av diskriminering och dess inverkan på människornas jämlikhet och delaktighet. Utifrån denna information bör man planera åtgärder för att aktivt minska och eliminera följderna av diskriminering. I fråga om attitydklimatet finns det inte material från upprepade enkäter att tillgå. Behov av att regelbundet få forskningsbaserad information om attitydklimatet finns inom flera förvaltningsområden, och man bör börja samla sådan information systematiskt. Flera undersökningar visar att diskriminering i synnerhet riktas mot dem som har flyttat från subsahariska Afrika. Även många andra synliga minoriteter löper risk att bli diskriminerade. Därför finns det skäl att öka myndigheternas medvetenhet om olika former av diskriminering och om antirasistisk verksamhet.
Bland invandrarna finns också personer som samtidigt hör till flera olika minoritetsgrupper. Invandrare som hör till sexuella minoriteter eller könsminoriteter kan till exempel drabbas av diskriminering på flera grunder. Följderna av diskriminering på flera grunder eller intersektionell diskriminering bör beaktas i arbetet mot diskriminering.
Demokratin i Finland bör utvecklas så att den kan svara på globala utmaningar som snabbt förändras. Det är viktigt att alla kan delta i det gemensamma beslutsfattandet. Särskild vikt ska fästas vid sådana grupper i utsatt ställning som inte har starka strukturer för deltagande vars röst lätt förblir ohörd. Till dessa hör även en del av invandrarna.
Betydelsen av goda etniska relationer och interaktion mellan de olika befolkningsgrupperna framhävs i vardagliga situationer och i närsamhället, varför kommunerna och organisationerna har en central roll när det gäller att främja goda befolkningsrelationer och motverka diskriminering och rasism. Enligt integrationslagen kan man
i kommunens program för integrationsfrämjande inkludera en plan för främjande av goda etniska relationer och en dialog mellan olika kulturer. Kommunen eller flera kommuner tillsammans kan också tillsätta en delegation på lokal nivå för utvecklande av planeringen och genomförandet av integrationen samt främjande av etniska relationer.
Kommunerna kan också främja delaktighet genom att ta in främjandet av delaktighet mera systematiskt i planeringen, utvecklingsarbetet och uppföljningen. Kommunerna kan också öka interaktionen till exempel genom olika mötesplatser, aktivitetscenter, gemensamma utrymmen för boende och vänverksamhet. Också idrotts-, konst- och kulturaktiviteter ökar interaktionen och dialogen mellan olika grupper och sänker tröskeln för invandrare att bli delaktiga i det finländska samhället. Med hjälp av bibliotekens mångkulturella tjänster kan man främja möjligheterna för invandrarna såväl att lära sig finska och svenska och skaffa sig kännedom om den finländska kulturen som att bevara sitt modersmål och sin ursprungskultur. Kulturtjänsterna erbjuder också verktyg för att med låg tröskel stödja invandrarens språk och kultur
i växelverkan med det omgivande samhället.
Skillnaderna mellan regionerna och de socioekonomiska skillnaderna inverkar indirekt på attitydklimatet och trygghetskänslan. Detta är det viktigt att beakta i kommunernas planering. Även metoder som minskar polariseringen och metoder som grundar sig på en lösningsorienterad dialog är viktiga att införa i kommuner och organisationer för att öka delaktigheten. Det finns också behov av att systematiskt öka kundorienteringen och stärka invandrarnas egen aktivitet samt göra olika gemenskaper av invandrare som integreras delaktiga i utvecklandet av integrationsfrämjandet och integrationstjänsterna och i beslutsfattandet. Detta förutsätter kunnande och metoder.
Med hänsyn till människornas välbefinnande och integration är det väsentligt att hela Finlands befolkning får leva och växa utan diskriminering med anknytning till etnicitet. All diskriminering är inte direkt eller avsiktlig, men diskrimineringens följder är alltid negativa.
I handlingsprogrammet mot rasism och för goda relationer mellan befolkningsgrupper har regeringens åtgärder för att bekämpa rasism och diskriminering och främja goda relationer mellan befolkningsgrupper samlats. Enligt programmet ska man bland annat effektivisera verkställigheten av skyldigheten att främja jämställdhet, utveckla metoder inom resultatstyrningen för att stärka arbetet mot rasism och diskriminering inom samtliga förvaltningsområden, stärka de lokala och regionala strukturerna för arbete mot rasism och för goda relationer mellan befolkningsgrupper samt utveckla mera tillgängliga strukturer och metoder för hörande genom vilka möjligheterna till inflytande för de grupper som hotas av diskriminering säkerställs.
I programmet utvecklas också metoder för att främja goda befolkningsrelationer särskilt för kommunerna och andra lokala aktörer och främjas en lokal dialog.
I programmet främjas också hela befolkningens kännedom om rasism och om att ingripa mot rasism. Dessutom främjas tillträdet till arbetsmarknaden bland unga med olika identitet, ökas lärarnas kunnande om antirasistiskt pedagogiskt arbete, stärks förmågan bland de nationella aktörerna inom sociala medier att ingripa mot hatprat, stärks de tjänster med låg tröskel som är riktade till offer för rasism och hatbrott samt främjas systematisk insamling av information om strukturell rasism och diskriminering och dess följder för samhället och minoritetsgrupperna.
De begrepp som är förknippade med invandring och integration bidrar till att skapa verkligheten omkring oss och också hinder för anknytning till det finländska samhället och för integration. Oändamålsenliga indelningar i ”vi” och ”andra” skapar en grogrund för diskriminering. Därför är det även i en integrationsfrämjande politik väsentligt att fästa vikt vid språkbruket.
Främjande av goda befolkningsrelationer och delaktighet: de viktigaste åtgärderna
- Goda befolkningsrelationer utvecklas som en del av ett handlingsprogram mot rasism och diskriminering och för goda befolkningsrelationer.
- Lagstiftningen om att främja goda befolkningsrelationer stärks och görs klarare som en del av översynen av integrationslagen.
- På det lokala planet ska användningen av jämställdhetsplaner för att minska skillnaderna i jämställdhet ökas och faktaunderlaget om jämställdhetsproblem och diskriminering stärkas.
- Samhällets mottaglighet och goda befolkningsrelationer ska stärkas genom kommunernas integrationsprogram.
- Invandrarnas delaktighet i utvecklandet och genomförandet av tjänster ska förbättras bland annat genom utbildning av experter på olika integrationsrelaterade frågor som talar olika språk och genom att anlita experterna som stöd i de studier som ingår i integrationsutbildningen.
- Invandrarnas deltagande i politiken främjas (t.ex. genom att öka deras kunskap om det politiska systemet, val och röstande).
- De begrepp som används inom kulturfrämjandet ska utvecklas så att de främjar tillhörighet till det finländska samhället och bidrar till att eliminera motsatsförhållanden.
- Möjligheterna att tillämpa modellen med ideella sponsorprogram vid integrationen av kvotflyktingar ska utredas. Modellen skulle stärka lokalsamhällets roll som stöd för kvotflyktingarnas etablering.
- Genom åtgärder i det nationella kulturprogrammet 2025 ska man bland annat utveckla och på alla nivåer införa nya metoder för hörande och delaktiggörande som främjar särskilt de ungas, olika språkliga och kulturella gruppers samt funktionsnedsatta personers möjligheter att delta och bli hörda i det samhälleliga beslutsfattandet.
- Arbetsgruppen för kulturpolitik, invandrare och främjande av kulturell mångfald lade i januari 2021 fram riktlinjer och åtgärder genom vilka den finländska konst- och kulturpolitiken bättre ska kunna ta hänsyn till den kulturella mångfald som har sin grund i invandringen och öka jämlikheten i konsten och kulturen.
