För att invandrarnas sysselsättning ska kunna stärkas förutsätts att arbetslivets mottaglighet ökar. Med hjälp av det program för mångfald i arbetslivet som bereds under regeringsperioden ökar arbetsgivarnas kunskaper om rekrytering och mångfald så att företagen och organisationerna drar nytta av mångfalden och det blir lättare för invandrare att få arbetsuppgifter som motsvarar deras kompetens och att ta sig framåt i karriären.
I programmet finns åtgärder som vidtas för att försöka minska strukturell rasism och diskriminering på arbetsmarknaden genom ökad kännedom om fördelarna med mångfalden och genom ökade kunskaper om mångfald och inkludering i arbetslivet. Med hjälp av programmet ska man också höja mångfaldskompetensen inom tjänsterna för företag, arbetsgivare och arbetssökande genom att utveckla en tjänst som är inriktad på internationell rekrytering och mångfald och som hjälper företagarna att utveckla sin verksamhet när det gäller rekrytering, introduktion, arbetskultur, ledarskap, språkmedvetet arbetssätt och kommunikation. Åtgärder mot rekryteringsdiskriminering och åtgärder som främjar anonym rekrytering tas in genomgående i programmets olika åtgärder.
I ett jämlikt samhälle är olika befolkningsgrupper representerade inom olika arbetsuppgifter. Detta bör också synas inom den offentliga sektorn, till exempel genom att ålders- och könsfördelningen och andelen personer i personalen med främmande språk som modersmål återspeglar motsvarande fördelning och andel inom den arbetsföra befolkningen. Med hjälp av programmet för mångfald i arbetslivet främjas mångfald inom rekryteringen och arbetsgemenskaperna i den offentliga sektorn.
I olika sammanhang har det framkommit ett behov av att utöka möjligheterna att kombinera arbete och språkstudier liksom åtgärderna för att stärka mångfalden i arbetsgemenskaper. I utbudet av arbets- och näringstjänster finns det för detta ändamål för närvarande utbildningarna Finska på arbetsplatsen och Svenska på arbetsplatsen, som ordnas som samanskaffningar tillsammans med arbetsgivarna, men de används relativt sällan. I utbildningarna Finska på arbetsplatsen och Svenska på arbetsplatsen ställs de konkreta målen för språkinlärningen upp enligt de språkbehov som krävs i den bransch- och yrkesspecifika arbetsmiljön och i arbetsuppgifterna. Utbildningen kan genomföras antingen företagsspecifikt eller som en nätverksutbildning, vilket innebär att gruppen sammanställs av anställda från flera företag. Utbildningen kan genomföras flexibelt enligt företagets och de studerandes behov och möjligheter, antingen helt som närundervisning, som flerformsundervisning eller helt som webb- eller distansundervisning.
I Sverige har man för att främja invandrarnas sysselsättning tagit fram initiativet Etableringsjobb, som är en ny form av sysselsättningsmodell som arbetsgivarorganisationerna och fackförbunden kommit överens om. Modellen bygger på de lönenivåer som bestäms i kollektivavtalen, men staten betalar en del av arbetstagarens lön som ett direkt stöd. Som en del av modellen har det också överenskommits att arbetstagaren ska få möjlighet att delta i sfi (Svenska för invandrare) och andra mindre kurser, som arbetstagaren och arbetsgivaren kommer överens om sinsemellan. I Finland har det inte ansetts nödvändigt att skapa någon ny modell som Etableringsjobb-modellen, utan det har ansetts ändamålsenligare att de befintliga tjänsterna, särskilt lönesubvention och arbetsprövning, utvecklas och kombineras så att de fungerar för invandrarna och arbetsgivarna och blir tydliga helheter.
Försöket KOTO-SIB, som grundar sig på investeringar med en samhällseffekt, genomfördes 2016–2019 och det finansierades med privat kapital. Under försöket skapades en servicemodell för arbetslivsinriktad vägledning av invandrare, som kombinerade utbildning och snabb övergång till arbetsplatser, där utbildningen kunde fortsätta vid sidan om arbetet. I försöket KOTO-SIB deltog sammanlagt 2 217 invandrare och av dem sysselsattes 1 034 personer. Som långsiktigt huvudmål för försöket sattes sysselsättning och stöd för att stanna i arbetslivet, utan att förbise integrationen eller de viktiga kunskaper som behövs i samhället, till exempel kunskaper i finska och samhälls- och arbetslivskunskap. En del av deltagarna hade goda arbetslivsfärdigheter (bland annat språkkunskap och arbetserfarenhet) och de flyttade över till en arbetsplats endast någon vecka efter att utbildningen inleddes, antingen för en period med inlärning i arbete eller för arbete. Om språkkunskaperna och arbetslivsfärdigheterna var svaga, skedde övergången till arbetsplatsen senare, cirka fyra månader efter att utbildningen inleddes.
Arbetslivets mottaglighet och inlärningen i arbetet ska öka:
de viktigaste åtgärderna
- Resultaten av försöket KOTO-SIB ska utvärderas och därefter bestäms om modellen eventuellt ska etableras som en del av arbetskraftsservicen.
- Ett program för mångfald i arbetslivet ska genomföras för att bland annat öka stödet för mångfald i rekryteringen inom arbetsgivar- och företagstjänsterna och den offentliga sektorn, effektivisera informationen om mångfald i rekryteringen och förebygga diskriminering i arbetslivet.
- En bredare användning av utbildningarna Finska på arbetsplatsen och Svenska på arbetsplatsen ska främjas.
- Det ska beredas modeller för kombination av studier i finska och svenska och arbets- och näringstjänster (till exempel lönesubventionerat arbete och arbetsprövning).
