Strukturer och tjänster som främjar sysselsättningen bör utvecklas i sin helhet med beaktande av alla gruppers behov, även invandrarnas, eftersom problemen och lösningarna i fråga om sysselsättningen av alla dem som befinner sig i en svår ställning på arbetsmarknaden till stor del är likartade.
Det kommunförsök som gäller främjande av sysselsättningen som inleddes i mars 2021 är viktigt för främjandet av integrationen och sysselsättningen av arbetslösa invandrare. Målet med kommunförsöken är att effektivare än för närvarande främja sysselsättningen och vägledningen till utbildning av arbetslösa arbetssökande och att ta fram nya lösningar för tillgången på kunnig arbetskraft. Till försöken hänvisas sådana arbetslösa arbetssökande och arbetssökande som deltar i arbetskraftstjänster inom försöksområdena som inte har rätt till inkomstrelaterad dagpenning. Till målgruppen hör dessutom alla arbetssökande under 30 år och alla invandrare som antingen är arbetslösa eller deltar i arbetskraftsservice vid arbets- och näringsbyråerna inom försöksområdena. Regeringen fortsätter att bereda en överföring av arbets- och näringstjänsterna till kommunerna. Uppgifterna ska överföras under 2024.
Främjandet av invandrarnas sysselsättning förutsätter att arbetskraftsservicen ger tillräcklig och fungerande personlig vägledning och att invandrarkundens individuella servicebehov identifieras. Ofta förutsätts också att olika tjänster samordnas. Arbetskraftsservicens invandrarkunder drar också nytta av andra reformer som bereds under regeringsperioden, såsom den nordiska modellen för arbetskraftsservice, med hjälp av vilken de arbetssökandes personliga service ökar.
Förutom att se till att vägledningen fungerar, måste man se till att det finns tillräckligt med lämpliga sysselsättningsfrämjande tjänster och utbildning och att de samordnas effektivt. Hittills har allmänna arbets- och näringstjänster använts i relativt liten utsträckning i den inledande fasen av integrationen för att främja invandrarnas sysselsättning. Användningen av lönesubvention för att främja invandrarnas sysselsättning har till exempel försvårats av att stödnivån bestäms enligt längden på arbetslösheten.
Lönesubventionen ändras under regeringsperioden i och med att stödnivån fastställs till 50 procent oberoende av arbetslöshetens längd. Lönesubventionsnivån för partiellt arbetsföra höjs till 70 procent och i synnerhet till deras perioder med lönesubvention binds även andra sysselsättningsfrämjande tjänster och de nuvarande sysselsättningsvillkoren inom den tredje sektorn tryggas. Ändringen förbättrar möjligheterna att dra nytta av lönesubvention för att stödja invandrarnas sysselsättning till exempel under eller efter integrationsutbildningen. Regeringen har också beslutat att utvidga programmet för arbetsförmåga och bilda ett bolag med specialuppgifter, "Välittäjä Oy", som anställer partiellt arbetsföra i längre anställningsförhållanden och erbjuder hyrd arbetskraft till andra arbetsgivare. Dessutom utvecklas den offentliga upphandlingen bland annat till att främja sysselsättningen av partiellt arbetsföra. De åtgärder som ska beredas gynnar också främjandet av sysselsättningen av partiellt arbetsföra invandrare.
Enligt en förfrågan till arbets- och näringsbyråerna beaktas integrationskunderna inte som en särskild kundgrupp i samarbetet med arbetsgivarna eller vid kontakter med företagen. Många som svarade ansåg att om man inte beaktar integrationskunderna separat, utan de slås samman med alla andra, råkar de i realiteten i en sämre ställning (Karinen, Kortelainen, Luukkonen & Jauhola, 2020b). De sakkunniga vid arbets- och näringsbyrån upplevde också att kunskaperna i vägledning behöver stärkas: nästan hälften av arbets- och näringsbyråernas sakkunniga som svarade på enkäten upplevde att de inte har tillräcklig kunskap om att arbeta med invandrare och att det inte finns tillräckligt med fortbildning (Hagman, Laitinen-Saunio & Asikainen, 2020).
Genom att samordna arbetskrafts- och företagstjänsterna samt genom samarbete mellan arbets- och näringsbyråerna och kommunförsöken kan man främja sammanjämkningen av invandrarnas och företagens behov. Även med hjälp av Business Finlands finansieringsverktyg för forskning och utveckling kan man samtidigt stödja såväl mål för företagens tillväxt, internationalisering och innovationsverksamhet som de mål som främjar sysselsättningen av invandrarna.
Ett intressant exempel på en sådan sammanjämkning är programmet Snabbspåret, som tagits i bruk i Sverige. Det har element som man också kan dra nytta av i Finland. Snabbspåret är en modell som utifrån ett trepartsavtal ska påskynda invandrarnas sysselsättning. Åtgärderna i programmet är riktade till personer som nyligen kommit till Sverige och som har utbildning eller arbetserfarenhet inom branscher där det råder arbetskraftsbrist. Snabbspåret är indelat i tre delar: 1. personens tidigare kunskaper kartläggs, 2. personens förmågor bedöms och valideras och 3. personens kompetens utökas med hjälp av utbildning och praktik.
Från arbets- och näringsbyråerna har man kunnat hänvisa kunder till kommunernas kompetenscenter för invandrare, om man inte funnit en väg till studier och ut i arbetslivet för kunden enbart med hjälp av arbets- och näringsbyråernas egna tjänster. Kompetenscentren för invandrare lotsar in klienterna i arbetslivet eller till studier multiprofessionellt och stärker deras kompetens och de färdigheter som behövs i arbetsliv och studier både innan de sysselsätts och under den inledande fasen av sysselsättningen. Sektorsövergripande kompetenscenterverksamhet för invandrare utvecklas för närvarande med stöd av arbets- och näringsministeriet och undervisnings- och kulturministeriet i Helsingfors, Esbo, Vanda, Tammerfors, Åbo, Uleåborg och Lahtis. Den kompetenscenterverksamhet som stöds av arbets- och näringsministeriet och undervisnings- och kulturministeriet är dock inte inriktad på integrationstjänsterna för den inledande fasen av integrationen, utan det sektorsövergripande stödet i inledningsfasen genomförs som en del av kommunförsök.
Företagande bland invandrare
I Finland finns cirka 10 000 invandrarföretagare som sysselsätter omkring 30 000 personer. Av de nya företagen i huvudstadsregionen har redan omkring 40 procent invandrarbakgrund.
För många invandrare är företagande ett naturligt sätt att sysselsätta sig och integreras i det finländska samhället. Det är viktigt att invandrare är aktiva som företagare också för att många invandrare förfogar över sådana materiella och immateriella resurser och nätverk som det rent samhällsekonomiskt är ändamålsenligt att dra nytta av i det finländska näringslivet och inom forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten.
Invandrarnas företagsverksamhet bromsas av brist på information och kunskaper i finska eller svenska och av avsaknad av färdiga nätverk. Av de här orsakerna är stödet från de offentliga företagstjänsterna för invandrarnas företagsverksamhet, kamratstödet mellan företagarna och principen om att alla rådgivningstjänster ska finnas på ett ställe viktiga. Invandrarnas företagande främjas också av en flexiblare samordning av yrkesutbildningen och integrationsutbildningen. De utländska studerande som studerar vid högskolorna utgör en potentiell grupp grundare av uppstartsföretag. Särskilt i de största städerna har det uppstått uppstartsgemenskaper som fungerar på engelska och som också kopplar invandrade grundare av uppstartsföretag och personer som är intresserade av att arbeta i uppstartsföretag till uppstartsekosystemet.
Utveckling av sysselsättningspolitiken för invandrarnas och arbetsgivarnas behov: de viktigaste åtgärderna
- Invandrarna ska beaktas som en särskild målgrupp när arbets- och näringstjänsterna utvecklas. Användningen av sådana arbetslivsnära tjänster (till exempel lönesubvention och arbetsprövning) ska öka för att främja invandrarnas sysselsättning, och arbetsgivarnas kännedom om möjligheten att anställa invandrare med lönesubvention ska också höjas. Sysselsättningen av invandrare ska främjas genom att lönesubventionsperioder vid behov kopplas samman med språkutbildning som stöder utvecklingen av yrkeskompetensen.
- När de kommunala sysselsättningsförsöken genomförs, ska samarbete mellan arbets- och näringsbyråerna och kommunförsöken med sysselsättningen säkerställas för att främja invandrarnas sysselsättning. Inom de offentliga företagstjänsterna inom såväl arbets- och näringsförvaltningen och Business Finland som kommunerna ska man arbeta för att invandrarnas potential och fördelarna med mångfald i arbetsgemenskapen kommer fram.
- Sammanjämkningen av invandrarnas behov och de sysselsättande företagens behov ska stärkas genom skapandet av branschspecifika servicepaket och andra åtgärder som främjar matchningen i samarbete med arbetsmarknadsorganisationerna och andra centrala aktörer. Kontakterna till företagen och invandrarna, identifieringen av kompetens- och servicebehoven samt samordningen av tjänsterna och hur de förs ut till arbetsplatserna ska effektiviseras. När servicepaketen skräddarsys ska man dra nytta av modellen för och erfarenheterna av det rikssvenska programmet Snabbspåret. Servicepaketen samordnas med åtgärdsprogrammet Talent Boost.
- När arbets- och näringsförvaltningens digitala lösningar utvecklas, ska det säkerställas att de också betjänar kunder med främmande språk som modersmål (till exempel e-tjänsten och jobbmarknad).
- Invandrarkvinnor och personer med flyktingbakgrund ska lyftas fram som en särskild målgrupp för sysselsättningsåtgärderna och dessutom ska sysselsättningen av dem understödjas med EU-finansierade projekt.
- Företagande bland invandrare ska stödjas som ett led i verkställandet av strategin för företagande.
- Kompetensen hos dem som arbetar i arbetskraftsservicens informations-, rådgivnings- och handledningstjänster ska utvecklas genom utbildning.
