Det integrationsfrämjande arbetets verkningsfullhet kan ökas genom partnerskap. Även riksdagen har förutsatt att regeringen sörjer för att tredje sektorns, det vill säga organisationernas och det fria bildningsarbetets, andel i integrationsarbetet ökas och vidtar åtgärder för att fastställa en ny arbetsfördelning mellan myndigheterna och tredje sektorn.
Organisationerna har en central betydelse i integrationen när de möjliggör vardagliga möten mellan människor och kompletterar de offentliga tjänsterna. De kan på ett flexibelt sätt erbjuda verksamhet och service med låg tröskel. De kan också erbjuda verksamhet på flera språk och stödja människors aktivitet och delaktighet. Invandrarnas och andra etniska minoriteters föreningsverksamhet och färdigheter i demokrati och deras möjligheter att delta och påverka har fått stöd både genom projekt som finansieras ur EU:s olika fonder och genom nationell finansiering.
Organisationernas roll i det integrationsfrämjande arbetet bestäms av deras mål och verksamhet. Verksamhetens syften kan vara att stödja familjer, bedriva ungdomsarbete, stödja hälsa och välbefinnande, främja sysselsättning eller bedriva till exempel idrotts- eller kulturverksamhet. Hur etablerade och hur stora organisationerna är inverkar på deras verksamhetsmöjligheter. Organisationer som drivs av personer med invandrarbakgrund kan ha svårt att delta i det gemensamma utvecklingsarbetet till exempel på grund av brister i språkfärdigheterna och otillräcklig kännedom om hur servicesystemen fungerar, men till deras styrkor hör bland annat att de känner målgruppen, besitter erfarenhetsexpertis och kultursensitivitet och kan erbjuda kamratstöd och stöd och rådgivning på det egna språket.
Samarbetet mellan myndigheter och det civila samhällets aktörer behöver utvecklas för att man bättre ska kunna dra nytta av olika aktörers styrkor. På nationell nivå utförs utvecklingsarbetet som en del av det partnerskapsprogram för integration som samordnas av arbets- och näringsministeriet. Utvecklandet av partnerskapsprogrammet fortsätter genom skapandet av en struktur som sammanför aktörerna och gör det möjligt att producera nya modeller för integrationsfrämjande arbete och att hitta gemensamma lösningar för utvecklingsobjekt som uppkommer på gräsrotsnivå. Genom partnerskapsprogrammet synliggörs dessutom organisationernas arbete som stöd för myndigheternas integrationsfrämjande verksamhet så att invandrarna effektivare kan lotsas in i den verksamhet organisationerna bedriver inom kommunens område.
För att organisationernas befintliga verksamhet ska kunna användas som stöd för integrationen måste de myndigheter som svarar för vägledningen och invandrarna känna organisationslivet i regionen. Myndigheternas vägledning till verksamheter som produceras av organisationerna stöds till exempel i Nyland och Birkaland av webbtjänsten kotoutumisentukena.fi som samlar lågtröskelverksamhet riktad till invandrare på samma webbplats.
För att organisationernas roll i integrationsfrämjandet ska kunna stärkas måste också tilldelningen av resurser till verksamheten ses över. Enligt forskningsrapporten Järjestöjen taloudelliset toimintaedellytykset 2018 har nästan 70 procent av organisationerna haft problem med att ansöka om, få eller rapportera om användningen av offentliga bidrag. Bidragssystemen ses som arbetsdryga. Den projektbaserade finansieringen gör det också svårare att planera långsiktig och utveckla fortlöpande verksamhet. Dessutom innebär den egna finansieringsandel som är ett villkor för bidragen ofta en utmaning för organisationerna. Organisationerna upplever också att deras möjligheter att få finansiering har försämrats under de senaste åren. Till den negativa utvecklingen bidrar nedskärningar och osäkerhet i den offentliga finansieringen.
Partnerskapen och organisationernas roll: de viktigaste åtgärderna
- Utvecklandet av partnerskapsprogrammet för integration ska fortsätta. En regional stödstruktur för partnerskapsprogrammet ska upprättas för att utveckla det riksomfattande, regionala och lokala samarbetet. Organisationernas verksamhet ska mera systematiskt än i dag knytas till beredningen, verkställigheten och uppföljningen av politik- och strategiarbetet på nationell, regional och lokal nivå. Tillvägagångssätt och verktyg ska utvecklas för att samla olika aktörers kunskap, kompetens och erfarenheter. Konkreta redskap för samarbetet ska utvecklas och tas i bruk och till exempel god praxis ska delas och ställas till förfogande för lokala aktörer.
- Arbetet med att leda in invandrarna i organisationernas verksamhet ska främjas genom att webbtjänsten kotoutumisentukena.fi görs rikstäckande.
- Organisationernas delaktighet i utvecklandet av tjänstepaket som myndigheterna ansvarar för, till exempel väglednings- och rådgivningsställen med låg tröskel, ska ökas.
- Myndigheternas och organisationernas kunskap om de allmänna bibliotekens och museernas uppgifter och tjänster ska ökas som en del av integrationsundervisningen och annat integrationsarbete.
- Den behovsbaserade fördelningen av projektfinansieringen ska främjas genom ökad dialog och ökat informationsutbyte mellan finansiärerna och aktörerna inom tredje sektorn. Organisations- och projektkunnandet ska utvecklas genom utbildning. Vid sidan av den offentliga finansieringen ska även organisationernas övriga möjligheter till finansiering och medelinsamling utvecklas. Upphandlingarna ska utvecklas till exempel genom att utnyttja försök så att också mindre aktörer har realistiska möjligheter att delta i anbudstävlingar.
