Riksdagen (ReU) har förutsatt att integreringen snabbas upp betydligt genom att verksamheten effektiviseras i alla faser så snart invandraren har kommit till Finland. För de asylsökandes del har man velat effektivisera detta genom att göra studierna inom mottagningstjänsterna för asylsökande mer förpliktande och kräva att de asylsökande ska ha kännedom om hur samhället fungerar och vilka regler och värderingar som finns. För att säkerställa detta ska det ordnas ett prov vid förläggningen. Inledningen av integrationen kan snabbas upp också genom en fungerande process för kommunanvisning som stöds av förläggningens integrationsförberedande åtgärder.
Integrationsförberedande arbete vid förläggningarna
Med integrationsförberedande verksamhet avses åtgärder som vidtas vid förläggningarna innan uppehållstillstånd beviljats i avsikt att stärka den asylsökandes egen aktivitet och som samtidigt förbättrar dennes förutsättningar för integration om uppehållstillstånd beviljas. Den innehåller bland annat arbets- och studieverksamhet, annan aktiverande verksamhet, vägledning av de sökande till verksamhet utanför förläggningen, lösningar som möjliggör förvärvsarbete (betalkort) och åtgärder för överföring till en kommun samt insatser för att stärka de sökandes egen aktivitet när det gäller att sköta vardagliga ärenden.
Transitförläggningarna är skyldiga att ordna arbets- och studieverksamhet enligt lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel (746/2011). Att delta i arbets- och studieverksamhet som ordnas inom förläggningens område är obligatoriskt för förläggningarnas klienter, och den som vägrar delta kan få sänkt mottagningspenning.
Som studieverksamhet vid förläggningarna erbjuds studier i finska eller svenska samt samhällskunskap. Migrationsverket har utvecklat en kurs om det finska samhället för asylsökande vilken ordnas vid förläggningarna. På kursen får de asylsökande kunskap om bland annat finsk lagstiftning, Finlands historia, den finska samhällsordningen samt kulturen och sederna i Finland. Till delen om finsk lagstiftning hör också en webbkurs och ett test. Koronaläget under år 2020 inverkade på hur kursen ordnades praktiskt. Migrationsverket inledde hösten 2020 en uppdatering av kurskonceptet. Ett nytt koncept och en ny webbkurs togs i bruk i mars 2021. Tillvägagångssätten i det finländska samhället blir bekanta också genom den vägledning och rådgivning som ingår i de vardagliga klientmötena
Att delta i verksamhet som ordnas utanför förläggningen är frivilligt. En del av klienterna får också avlönat arbete eller inleder studier redan medan tillståndsprocessen pågår. Asylsökande kan studera också utanför förläggningen till exempel i den grundläggande eller förberedande undervisningen, vid läroanstalter inom det fria bildningsarbetet och i yrkesutbildning på andra stadiet. De som har beviljats uppehållstillstånd kan ta del av tjänster som tillhandahålls enligt lagen om främjande av integration.
Den integrationsförberedande verksamheten bör vidareutvecklas bland annat genom att erbjuda en slagkraftigare vägledning och rådgivning och tillfälle att bekanta sig med regionens möjligheter och tjänster inom utbildning och sysselsättning redan under tillståndsprocessens inledningsfas. För att påskynda inledningen av integrationen ska man också se till att de asylsökande som beviljats uppehållstillstånd snabbt lotsas till integrationstjänster och till sysselsättningstjänster. Detta förutsätter att samarbetet mellan förläggningarna, kommunerna och NTM-centralerna ökas och utvecklas och att ett kunskapsunderlag och kunskapsutbyte som stöder vägledningen utvecklas.
Anvisning av kommun för personer som åtnjuter internationellt skydd
Enligt nuvarande lagstiftning baserar sig anvisningen av kommunplats för personer som har internationellt skydd och andra som får uppehållstillstånd genom asylförfarandet på avtal mellan NTM-centralen och kommunerna, det vill säga det är frivilligt för kommunerna att ta emot flyktingar. För personer som har uppehållstillstånd kan förläggningen ansöka om kommunplats. Alternativt kan personen själv ordna sin flytt till önskad kommun, varvid mottagningscentralen bistår genom vägledning och rådgivning. Kommunernas kostnader för mottagandet ersätts i enlighet med integrationslagen.
De som fått uppehållstillstånd anvisas i första hand kommunplatser. Systemet fungerar likväl inte i alla avseenden. De som beviljats uppehållstillstånd har enligt grundlagen rätt att välja bostadsort, och de är inte skyldiga att ta emot en kommunplats som erbjuds dem. Många av dem flyttar med förläggningens stöd självständigt till större tillväxtcentra i överensstämmelse med den allmänna flyttningstrenden. Dessa tillväxtcentra beviljar i regel inte kommunplatser bland annat på grund av att de tar emot sådana som flyttar självständigt. Därför förblir varje år en del av de kommunplatser som förhandlats fram oanvända: under de senaste åren är det närmast kvotflyktingar och minderåriga som anlänt utan vårdnadshavare som har kunnat slussas till kommunplatserna. Av de övriga asylsökande som fått uppehållstillstånd har cirka en femtedel tagit emot en kommunplats.
För att anvisningen av kommunplatser ska kunna utvecklas behövs en klarare ansvarsfördelning mellan myndigheterna. Processen att flytta till en kommun blir också smidigare om endast kvotflyktingar, minderåriga som anlänt utan vårdnadshavare och asylsökande med uppehållstillstånd som behöver starkare stöd anvisas kommunplatser. (Owall group, 2019.) Övriga som får tillstånd skulle då flytta till en kommun självständigt, och förläggningen skulle kunna erbjuda klienten vägledning och rådgivning när det gäller behov av stöd för boendet och ordnandet av flyttningen. Detta skulle påskynda flyttningen till en kommun för dem som inte behöver en kommunplats.
Enligt integrationslagen ska en kommun ordna integrationsfrämjande tjänster för de invandrare som bor inom kommunens område, varför kommunerna ska kunna förbereda sig för dem som flyttar från förläggningarna till kommunerna samtidigt som samhället genom kommunanvisning bör främja en jämn fördelning av dessa personer över olika delar av Finland. För att uppnå uppställda mål kan man utveckla den strategiska planeringen av kommunanvisningarna, förbättra faktaunderlaget och uppföljningen och bedriva ett gott förvaltnings- och sektorsövergripande samarbete. Även kopplingen mellan den strategiska planeringen av kommunanvisningarna och den allmänna arbetsmarknadspolitiken och region- och stadspolitiken bör stärkas. Vid förläggningarna kan man försöka inverka på vart de som beviljats uppehållstillstånd flyttar genom integrationsförberedande verksamhet samt genom vägledning och rådgivning till asylsökande och dem som beviljats uppehållstillstånd.
Integrationsförberedande arbete vid förläggningarna och anvisning av kommun för personer som beviljats internationellt skydd: de viktigaste åtgärderna
- För att säkerställa att asylsökande när de fått uppehållstillstånd snabbt får tillgång till integrations- och sysselsättningstjänster ska man utveckla den integrationsfrämjande verksamhet och den vägledning och rådgivning som förläggningarna ger asylsökande och personer med uppehållstillstånd samt det förvaltningsövergripande samarbetet.
- Systemet med kommunanvisning ska i samband med reformen av integrationslagen utvecklas så att myndigheternas ansvar vid anvisningen av kommun görs tydligare.
- I samband med reformen ska riktlinjer ges om målgruppen för kommunanvisningarna. Kommunplats ska anvisas kvotflyktingar, minderåriga som anlänt utan vårdnadshavare och andra asylsökande som får uppehållstillstånd och som behöver starkare stöd vid flyttningen till en kommun.
- I samband med reformen ska det fastställas som kommunplatsskyldighet att ordna bostad för den som anvisas kommunplats eller ge tillräckligt stöd vid sökande av bostad. Det vilar på kommunens ansvar att producera lagstadgade och integrationsfrämjande tjänster för alla som bor inom kommunens område oavsett grunden för att de flyttat dit.
- Verktyg ska utvecklas för regional och lokal strategisk planering rörande kommunanvisning. Dessutom ska man utveckla faktaunderlaget och uppföljningen samt det förvaltningsövergripande samarbetet och informationsutbytet. Med hjälp av detta kan kommunerna och regionerna skapa beredskap för och förbinda sig att ta emot personer som beviljats internationellt skydd och personer som beviljas uppehållstillstånd genom asylförfarandet.
