För att utveckla invandrarnas sysselsättning och delaktighet och påskynda främjandet av integrationen i alla skeden föreslår regeringen följande åtgärder:
1. Ett integrationsprogram bereds (kapitel 11). Genom förslagen om integrationsprogrammet görs den inledande integrationen klarare och stöds en behovsgrundad och arbetslivsorienterad integration. Dessutom främjar integrationsprogrammet en bättre tillgång på integrationsfrämjande tjänster än för närvarande samt flexibla övergångar till arbetslivet, utbildning och tjänster.
2. Basservicen och det allmänna utbildningssystemet utvecklas så att de motsvarar också invandrarnas behov (kapitel 8, 12, 13 och 14). Genom de förslag som gäller det allmänna service- och utbildningssystemet förbättras samhällets förmåga att tillgodose invandrarnas behov och invandrarnas möjligheter ta del av tjänster avsedda för alla som stöd för integration och sysselsättning. Redogörelsen innehåller
- förslag om hur arbets- och näringslivstjänsterna och utbildningssystemet samt arbetslivets mottaglighet ska utvecklas (kapitel 12)
- förslag om hur social- och hälsovårdstjänsterna och tjänsterna för barn, unga och familjer ska utvecklas (kapitel 13 och 14).
3. Vägledningen och rådgivningen stärks och görs permanent för alla som flyttar till Finland oberoende av grunden för invandringen, livssituationen eller hur länge personen har bott i Finland (kapitel 10). Förslaget främjar ökad kännedom om det finländska samhällets funktionssätt och bidrar till att alla målgrupper nås bättre av ändamålsenliga tjänster och integrationsfrämjande verksamhet.
Förslag läggs fram om att integrationen av de invandrare som kommer till Finland för att arbeta eller studera ska utvecklas genom flera åtgärder som beaktar målgruppens livssituation (kapitel 15) inbegripet en ökning av möjligheterna att studera finska eller svenska och de åtgärder som ingår i programmet Talent Boost. Dessutom stöds integrationen av dem som kommer för att arbeta eller studera av att tillgången på rådgivning och vägledning förbättras (kapitel 10) och delvis också av åtgärder som ingår i integrationsprogrammet (avsnitt 11.3).
En förutsättning för ett fungerande integrationsfrämjande är fungerande partnerskap och goda befolkningsrelationer i samhället. Partnerskap för främjande av integration samt organisationernas roll stärks genom förslagen i denna redogörelse på ett sektorsövergripande sätt (t.ex. i kapitel 10 och 11) och som en egen helhet (i kapitel 16) bland annat med användning av partnerskapsprogrammet för integration. Mål och åtgärder för att utveckla goda befolkningsrelationer och invandrarnas delaktighet anges i kapitel 17. Kapitel 9 stakar dessutom ut arbetet för snabb inledning av integrationen vid förläggningarna och utvecklandet av anvisningen av kommunplatser till asylsökande som beviljats uppehållstillstånd.
Förslagen verkställs delvis genom en översyn av integrationslagstiftningen och annan lagstiftning. Till övriga delar ska verkställigheten preciseras i en verkställighetsplan. Konsekvenserna av förslagen i denna redogörelse för olika invandrargrupper bedöms tre år efter att integrationslagen trätt i kraft.
Regeringens redogörelse: I redogörelsen föreslås flera reformer som ska förbättra sysselsättningen bland invandrarna och stärka deras delaktighet i alla faser från deras ankomst till Finland. Den princip som ligger till grund för regeringens förslag är att integrationsfrämjandet ska effektiviseras på ett sätt som gör det möjligt att beakta olika behov bland invandrarna och att utveckla deras kompetenser så att de svarar mot den kunskap och de färdigheter som behövs i samhället och på arbetsmarknaden. Faktorer som sammanhänger med omvärlden, såsom samhällets och arbetsmarknadens kompetenskrav eller mottaglighet, kan inte påverkas genom att man förkortar integrationsplanens giltighetstid.
Regeringen föreslår att det utarbetas en integrationsplan för personer som står utanför arbetskraften men siktar på arbetsmarknaden. Målet för programmet ska vara att effektivisera den inledande integrationen och att stödja deltagarnas sysselsättning och språk-, samhälls- och arbetsmarknadskompetens. Det föreslås att integrationsprogrammets varaktighet fastställs utifrån dess föreslagna innehåll och invandrarens utgångsnivå enligt följande principer:
- Programmets varaktighet är individuell men i regel högst två år.
- Som mål bör i regel ställas en tid som är kortare än två år. Integrationsprogrammet ska också avslutas innan den maximala tiden har löpt ut om invandraren har förutsättningar för att gå vidare till arbetslivet eller tjänster inom det allmänna tjänstesystemet. I så fall kan de sysselsättningsfrämjande tjänsterna vid behov fortsätta inom ramen för sysselsättningsplanen.
- Om varaktigheten för integrationsplanen förkortas, ses villkoren för att frivilliga studier ska kunna stödjas med arbetslöshetsförmån över så att invandrarnas möjligheter att utveckla sin kompetens inte försvagas.
- Avgiftsfriheten för läs- och skrivfärdighetsutbildningen och utbildningen i grundläggande färdigheter vid läroanstalter inom det fria bildningsarbetet ändras inte om integrationsplanens giltighetstid förkortas.
- Genom ändringar i integrationslagen anges de situationer där det är ändamålsenligt att förlänga programmet eller att besluta om ett tillfälligt uppehåll i programmet. I regel ska varaktigheten kunna förlängas med högst två år.
- Genom möjligheterna till flexibilitet ska föräldrar som sköter barn i hemmet och de som behöver en längre utbildningsväg garanteras tillräckligt stöd i inledningsfasen.
En förutsättning för det integrationsprogram som regeringen har föreslagit ska vara verkningsfullt är att det kan följas upp med andra tjänster som främjar integration och sysselsättning. Utvecklingsförslagen i denna redogörelse är ägnade att främja möjligheterna till kontinuerligt lärande bland annat för att möjliggöra frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån och baserar sig på invandrarnas behov. För detta ska utbildningssystemet utvecklas och möjligheterna till arbete och språkstudier samordnas.
Regeringens redogörelse: Under regeringsperioden pågår en reform av strukturerna för främjande av sysselsättning och en reform av strukturerna för social- och hälsovårdstjänsterna. Slutlig ställning i fråga om organiseringsansvaret för integrationstjänsterna kan inte tas separat från övriga strukturlösningar.
I redogörelsen föreslår regeringen principer gällande ansvaret för ordnandet av integrationen som ska beaktas i den totala översynen av integrationslagen. För att stärka integrationsfrämjandet föreslås att huvudansvaret för att integrationsprogrammet ordnas för invandrare i arbetsför ålder som vill ut på arbetsmarknaden ska vila på sysselsättningstjänsterna. Överföringen av sysselsättningstjänsterna till kommunerna bereds så att överföringen till den lokala nivån sker under år 2024.
Kommunerna ska ha ansvar för att styra integrationen av invandrare i arbetsför ålder som står utanför arbetskraften och för tjänster till dem, medräknat integrationsfrämjande behovsanpassad utbildning, och det föreslås att detta ansvar görs tydligare. Kommunen ska enligt förslaget dessutom föreskrivas totalansvaret för koordineringen av integrationsfrämjandet och samordningen av tjänster och för att se till att servicebehovet bland integrationsklienterna bedöms övergripande. Dessutom ska det föreskrivas särskilt om ordnandet av tjänster för dem som har internationellt skydd vid mottagandet och under den inledande integrationen.
För att säkra en jämlik tillgång till integrationsfrämjande tjänster föreslås användning av organiseringsmodeller som genomförs sektorsövergripande och i ett samarbete som överskrider gränserna mellan målgrupper, kommuner och regioner. Dessutom föreslås åtgärder för att säkra samarbetet med de framtida välfärdsområdena.
Regeringens redogörelse: Tjänstesystem som stöder sysselsättning ska utvecklas som en helhet med beaktande av behoven hos alla dem som är svåra att sysselsätta, inbegripet invandrare. För att beakta de sysselsättande företagens behov ska samarbetet mellan arbets- och näringsbyråernas och kommunernas sysselsättningsförsök och företagstjänster utvecklas och användningen av arbetsnära tjänster (t.ex. lönesubventionerat arbete, arbetsprövning) ökas för att främja sysselsättning av invandrare. Dessutom ska man dra nytta av SIB-försöket när man skapar servicemodeller.
För att bättre sammanjämkna invandrarnas och arbetsgivarnas behov föreslår regeringen att dessa i samarbete med arbetsmarknadsorganisationerna och andra centrala aktörer ska bereda branschspecifika tjänstepaket. Dessutom föreslår regeringen i syfte att svara på dessa behov att användningen av lönesubventionerat arbete och arbetsprövning ökas för att främja sysselsättningen av invandrare och att språkstudierna samordnas med de sysselsättningsfrämjande tjänsterna. Som en del av programmet för mångfald i arbetslivet utarbetas åtgärder för att utveckla mångfalden i arbetslivet.
I enlighet med en skrivning i regeringsprogrammet ska en snabb och smidig handläggning av uppehållstillstånd på grund av arbete säkerställas med målet att den genomsnittliga handläggningstiden ska vara en månad. Regeringen har dessutom under budgetmanglingen 2020 beslutat att ansökningar om uppehållstillstånd för experter, uppstartsföretagare och familjemedlemmar till dem ska behandlas på två veckor redan under 2021. Till följd av beslutet bereds lagstiftning om att införa D-visum. Regeringen torde avge sin proposition om D-visum under år 2021.
För att uppfylla regeringsprogrammet och det som bestämts under budgetmanglingen krävs ändringar i utlänningslagen och en övergripande utveckling och styrning av processerna vid ansökan om olika uppehållstillstånd som involverar flera förvaltningsområden. Arbets- och näringsministeriet har den 17 april 2020 tillsammans med inrikesministeriet, utrikesministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och undervisnings- och kulturministeriet tillsatt ett projekt för att utveckla utlänningslagstiftningen och tillståndsförfarandena i syfte att uppnå målen i regeringsprogrammet.
I detta utvecklingsprojekt utreds också om det i lagen bör föreskrivas om certifierade arbetsgivare. Sådana deltar i tillståndsprocessen bland annat i Sverige och Nederländerna. Dessutom utreds Finlands beskickningars och externa tjänsteleverantörers uppgifter vid ansökan om uppehållstillstånd och vid direkt överföring av information till Migrationsverket. Därtill utreds möjligheten att ge arbetsgivarna och högskolorna en större roll vid ansökan.
Inom utvecklingsprojektet utarbetar regeringen propositioner för att förhindra att utländsk arbetskraft blir utnyttjad, underlätta säsongsarbetares inresa och förbättra ställningen för de plockare av skogsbär som är medborgare i tredjeland. De två första lämnades till riksdagen under höstsessionen 2020 och den tredje ska lämnas under vårsessionen 2021.
I utvecklingsprojektet ingår regeringens proposition om ändring av 5 kap. i utlänningslagen och om andra lagändringar som har samband med den som ska avges till riksdagen under höstsessionen 2021 så att lagändringarna träder i kraft under år 2022. Migrationsverkets, arbets- och näringsbyråernas och närings-, trafik- och miljöcentralens resurser har från ingången av 2021 tillfälligt ökats för att dessa myndigheter ska kunna minska den anhopning av ansökningar som uppkommit samt lära sig och införa nya tillvägagångssätt och förfaranden för att göra tillståndsprocessen snabb och internationellt konkurrenskraftig och därigenom attraktiv.
Regeringens redogörelse: Integrationsutbildning som skaffas som arbetskraftsutbildning är en av de centrala integrationsfrämjande tjänsterna, varför det är viktigt att se till att den fungerar väl. Utbildningen har genomgått en kraftig utveckling under de senaste åren, och aktörerna inom integrationsfrämjandet har i huvudsak upplevt att reformerna har varit lyckade. Genom reformerna har man flexiblare och mera behovsanpassat kunnat svara på invandrarnas och regionernas varierande behov.
Regeringen föreslår att nationella kvalitetskriterier som stöder upphandling av integrationsutbildning utarbetas för att svara på behoven att utveckla utbildningen och uppnå en enhetligare kvalitet. Kriterierna ska gälla bland annat behörighetskraven för lärarna och kraven på verksamhetslokalerna. Dessutom utvecklar man resultatbaserad upphandling och webbaserade utbildningar samt skapar nya modeller för att ordna utbildningarna så att olika invandrargrupper beaktas bättre. Läroplansgrunderna för integrationsutbildningen uppdateras och tas i bruk år 2022.
Konsekvenserna av de utvecklingsåtgärder som föreslås i denna redogörelse ska bedömas efter hand som verkställigheten framskrider. Utifrån resultaten av konsekvensbedömningen ska beslut om ytterligare åtgärder fattas vid behov.
Regeringen understryker att invandrarnas utbildnings- och sysselsättningsvägar måste ses som en helhet när de utvecklas för att fungera bättre. För att invandrarnas utbildnings- och sysselsättningsvägar ska fungera väl är det viktigt att förbättra tillgången till undervisning i läskunnighet och annan integrationsutbildning inom det fria bildningsarbetet och att säkerställa att utbildnings- och sysselsättningsvägarna är välfungerande i sin helhet och också integrera språkundervisningen i övriga tjänster och utbildning.
Regeringens redogörelse: Regeringen föreslår att bedömningen av utgångsnivån och slutbedömningen i integrationsutbildningen förenhetligas och att en nationell modell utvecklas på finska och svenska. Dessutom utvecklas bedömningen och uppföljningen av verkningsfullheten även i fråga om läsfärdighetsutbildningen och annan invandrarutbildning inom det fria bildningsväsendet.
Regeringens redogörelse: Som studieverksamhet vid förläggningarna erbjuds studier i finska eller svenska samt samhällskunskap. År 2019 utvecklades nya delar till grundkursen om det finländska samhället vilka behandlar rättigheter och skyldigheter, lagstiftningen om våld och anvisningar till den som blir offer för våld. Till delen om finsk lagstiftning hör också en webbkurs och ett test. Migrationsverket inledde hösten 2020 en uppdatering av kurskonceptet.
Ett nytt koncept och en ny webbkurs togs i bruk i mars 2021. Tillvägagångssätten i det finländska samhället blir bekanta också genom den vägledning och rådgivning som ingår i de vardagliga klientmötena. Asylsökande kan studera också utanför förläggningen till exempel i den grundläggande eller förberedande undervisningen, vid läroanstalter inom det fria bildningsarbetet och i yrkesutbildning på andra stadiet.
Regeringens redogörelse: Det integrationsprogram som regeringen föreslår avses skapa en struktur som främjar integration och sysselsättning av invandrare som står utanför arbetskraften och bland dem i synnerhet mammor som är hemma och sköter barn. För närvarande är det oklart vilket ansvar olika myndigheter har när det gäller ordnandet av integrationstjänster för invandrare som står utanför arbetskraften, och integrationsfrämjande tjänster för målgruppen tillhandahålls varken systematiskt eller i tillräcklig omfattning.
Regeringens preliminära förslag är att ansvaret för att ett integrationsprogram ordnas för dem som står utanför arbetskraften genom integrationslagen ska påföres kommunen. De slutliga besluten om olika myndigheters ansvar kan fattas när statsminister Sanna Marins regerings vägval i fråga om strukturella reformer har blivit klara. Verkställigheten av förslaget kräver sannolikt tilläggsresurser för de nya uppgifter som kommunerna påförs.
Som en del av integrationsprogrammet föreslås det att samarbetet mellan myndigheter och organisationer effektiviseras för att de invandrarkvinnor som står utanför arbetskraften bättre ska nås och lotsas till tjänsterna. I integrationsprogrammet ska det ingå en introduktionsperiod som främjar en enhetlig inledning av integrationen för dem som står utanför arbetskraften men siktar på arbetsmarknaden. Introduktionsperioden ska stärka orienteringen mot arbetslivet även för de personer som under den första tiden efter att de anlänt till Finland inte omedelbart siktar på arbetsmarknaden. För att öka utbudet av utbildningar och tjänster som är lämpliga för föräldrar som är hemma och sköter barn föreslås det att flexibla modeller för att genomföra utbildning som stöds med barnskötsel ska utvecklas och spridas.
Invandrarkvinnorna lyfts fram som en särskild målgrupp i arbetskraftspolitiken, och deras sysselsättning främjas genom EU-finansierade projekt. Dessutom ska det beredas branschspecifika sysselsättningspaket som underlättar också för kvinnor utanför arbetskraften att börja ta del av arbetskraftsservicen.
Regeringens redogörelse: Organisationernas integrationsfrämjande verksamhet och tjänster kompletterar myndigheternas verksamhet. Organisationerna har kapacitet att tillhandahålla mångsidiga och tillgängliga lågtröskelverksamheter och lågtröskeltjänster för olika målgrupper. Regeringen fortsätter att utveckla samarbetet mellan myndigheterna och civilsamhällets aktörer kring integrationsfrämjandet som en del av den utveckling av tjänsterna som pågår (t.ex. utveckling av väglednings- och rådgivningstjänster med låg tröskel för invandrare). Organisationerna spelar en viktig roll i genomförandet av flera av de åtgärder (t.ex. introduktionsperioden) som föreslås i redogörelsen. Organisationernas befintliga verksamhet ska utnyttjas för att stödja integrationen genom att webbtjänsten kotoutumisentukena.fi görs rikstäckande.
För att skapa en mera inkluderande verksamhetskultur och främja interaktion och samarbete mellan olika aktörer har regeringen reviderat konceptet för det partnerskapsprogram som utarbetades 2016. Med hjälp av partnerskapsprogrammet ska mångfalden inom det integrationsfrämjande arbetet stärkas och aktörernas möjligheter att delta i den offentliga förvaltningens beredningsprocess stödjas. Genom programmet främjas öppen dialog och interaktion och utvecklas tillvägagångssätt och redskap för att samla olika aktörers kunnande, kunskap och erfarenheter och göra arbetet mera kunskapsbaserat och verkningsfullt. Avsikten är att skapa permanenta strukturer för utveckling av det riksomfattande, regionala och lokala samarbetet och tillhandahålla konkreta verktyg för samarbete och till exempel god praxis för riksomfattande, regionala och lokala aktörer.
Organisationerna finansierar sin verksamhet med medlemsavgifter, donationer, företagssamarbete och offentliga bidrag. Det föreslås att dialogen med finansiärerna intensifieras för att säkerställa en behovsgrundad finansiering. Det ska utredas hur grunderna för sökande och beviljande av finansiering kan förenklas. Dessutom ordnas utbildningar för organisationerna där de kan öka sitt kunnande i organisationsarbete. Därtill utvecklas organisationernas roll som producenter av avgiftsbelagda integrationsfrämjande tjänster.
Regeringen föreslår att finansieringen av utbildning som tillhandahålls inom den fria bildningen ses över i syfte att förbättra tillgången till utbildningen. Målet att utbildningen på ett mera heltäckande sätt än i dag ska omfatta dem som står utanför arbetskraften förutsätter att en tillräcklig finansiering av utbildningen säkerställs.
