OECD har i sin utvärdering kritiserat Finlands system med två vägar där de som står utanför arbetskraften hänvisas till sin boningskommuns integrationstjänster i stället för arbets- och näringsbyråns sysselsättningstjänster. Detta har ansetts försvaga arbetslivsorienteringen särskilt i främjandet av integrationen av invandrarkvinnor. Det är också ett problem att kommunernas utbud av integrationstjänster och samarbetet mellan kommunerna och arbets- och näringsbyråerna varierar från ort till ort. De möjligheter som organisationerna och det fria bildningsarbetet erbjuder utnyttjas inte heller alltid till fullo.
Som en del av integrationsprogrammet ska en introduktionsperiod införas. Introduktionsperioden ska vara gemensam för arbetssökande och dem som står utanför arbetskraften, och den ska ordnas som ett samarbete mellan de centrala myndigheterna och organisationerna. Genom introduktionsperioden ska man se till att integrationen kommer igång snabbt för hela målgruppen och att den snabbt lotsas vidare till behövliga kompetensutvecklande tjänster och utbildning eller ut i arbetslivet. Med hjälp av ett sektorsövergripande sätt att ordna introduktionsperioden avvecklas systemet med två vägar i integrationsfrämjandet, och innehållen i tjänsterna i början av integrationen samt vägledningen förenhetligas. Utöver introduktionsperioden svarar man på de utmaningar som ”systemet med två vägar” medför genom att föreskriva att kommunen ska ansvara för att servicebehovet hos den som integreras beaktas i ett helhetsperspektiv på det sätt som anges ovan i avsnitt 11.4.
Introduktionsperiodens innehåll och utvecklande av tjänster
Introduktionsperioden ska innehålla
- identifiering av kompetens, planering av utbildnings- och sysselsättningsvägar och fortsatt vägledning
- en bred identifiering av stödbehov (t.ex. social- och hälsovårdstjänster) och lotsning till tjänster,
- flerspråkig samhällsorientering och introduktion till organisationslivet.
Introduktionsperioden ska enligt förslaget inledas med en inledande kartläggning, där man preliminärt bedömer bland annat invandrarens språkfärdigheter och annan kompetens, studie- och arbetslivsfärdigheter inklusive digital kompetens, utbildning och arbetshistoria samt behov av integrationsfrämjande tjänster inklusive behov av utbildningstjänster, social- och hälsovårdstjänster och småbarnspedagogik. På grundval av den inledande kartläggningen ska man tillsammans med invandraren utarbeta en integrationsplan som innehåller utbildnings- och sysselsättningstjänster och andra tjänster som främjar integration och sysselsättning av invandraren. I samband med att invandrarens egna önskemål om sysselsättning och utbildning utreds ska invandraren också erbjudas klar information om hans eller hennes rättigheter och möjligheter att som integrationsspråk välja finska eller svenska.
Tjänsterna under den inledande integrationen behöver utvecklas. Identifiering av kompetens görs av många organisationer: förläggningar, kommuner, arbets- och näringsbyråerna, läroanstalter, organisationer och arbetsplatser. Praxis vid kartläggning av kompetens varierar mellan regioner och aktörer. Utifrån en utredning om invandrarnas utbildnings- och sysselsättningsvägar verkar identifieringen av kompetensen vara ett fragmenterat fält, och det största problemet sammanhänger med informationsgången. Problem orsakas också av avsaknaden av en tydlig ansvarsfördelning. Flera aktörer kartlägger och identifierar kompetens, men informationen registreras inte kumulativt och så att den kan användas systematiskt och kompletteras i olika skeden av processen. Problem som gäller dataöverföring och bristen på resurser för vägledning vid arbets- och näringsbyrån försvårar också vägledningen om utbildnings- och sysselsättningsvägar. (Shemeikka ym. 2021.)
Integrationsplaner utarbetas delvis i samarbete mellan arbets- och näringsbyråerna och kommunen, men med hänsyn till utbildnings- och sysselsättningsvägarna behöver samarbetet mellan arbets- och näringsbyråerna och utbildningsanstalterna i samband med utarbetandet av planer som rör utbildningen stärkas. I kommunerna har det konstaterats att inlotsningen av invandrare på en studie- eller sysselsättningsväg främjas av att det finns en standardiserad, strukturerad modell för integrationsplanen som kan registreras i systemet. (Shemeikka ym. 2021.) Fritiden och delaktigheten i samhället har till exempel en undanskymd plats i de integrationsplaner som har utarbetats av arbets- och näringsbyråerna. Det samma gäller beaktandet av familjens ställning vid arbets- och näringsbyråerna. Inte heller integrationsplaner för familjer görs heltäckande. (Karinen ym. 2021). Som en del av introduktionsperioden skapas en nationell modell för innehållet i och uppföljningen av de inledande kartläggningarna och integrationsplanerna samt för den flerspråkiga samhällsorienteringen. Integrationen och sysselsättningen i tvåspråkiga områden och i uppgifter där det behövs färdigheter i både finska och svenska, skulle främjas av en möjlighet att i integrationsplanen inbegripa studier som stärker såväl finskan som svenskan.
I integrationsutbildningen ges undervisning om samhället, de grundläggande fri- och rättigheterna, sysselsättning, utbildning och vardagsliv som en del av undervisningen i finska eller svenska. Att studera dessa ämnesområden på finska eller svenska gagnar likväl inte alla deltagare fullt ut. Genom en samhällsorientering på det egna språket som genomförs inom ramen för olika projekt har deltagarnas kännedom om samhället och arbetslivet ökat betydligt och snabbt, vilket har ökat personernas möjligheter att delta aktivt i samhällets verksamhet och fatta beslut om sitt eget liv. (Lahtinen & Kuusiholma 2018.)
En introduktionsperiod införs: de viktigaste åtgärderna
- Som en del av integrationsprogrammet utarbetas och införs en introduktionsperiod som är gemensam för hela målgruppen och ordnas sektorsövergripande.
- Tjänster som tillhandahålls som en del av introduktionsperioden utvecklas:
- En nationell modell skapas för innehållet i och uppföljningen av de inledande kartläggningarna och integrationsplanerna samt för den flerspråkiga samhällsorienteringen.
- Användandet av integrationsplaner för familjer ökas och innehållet utvecklas särskilt med beaktande av barnens situation.
- Nationella kriterier utvecklas och testas i pilotprojekt som stöd för den sektorsövergripande vägledningen inklusive en utförligare profilering av studerande än i dag när det gäller målgrupperna för integrationsutbildningen, läsfärdighetsutbildningen och den grundläggande utbildningen för vuxna och vidarelotsningen till ändamålsenlig utbildning eller en tjänst som stöder sysselsättning.
- Bedömningen av invandrarnas arbets- och funktionsförmåga och identifieringen av deras kompetenser ska utvecklas som en del av den allmänna bedömningen av arbets- och funktionsförmågan och identifieringen av kompetenser. Dessutom ska tjänsterna för yrkesval och karriärplanering och stöd vid arbetssökande utvecklas så att de kan användas under introduktionsperioden.
- Invandrarnas digitala kompetens ska utvecklas som en del av de integrationsfrämjande tjänsterna och, med beaktande av individuella behov, också i andra tjänster. När digitalt stöd tillhandahålls drar man nytta av flerspråkighet och organisationernas kompetens. Målet är att invandrarna får en digital kompetens som är tillräcklig i vardagen och i samhället.
- Möjligheterna att välja finska eller svenska som integrationsspråk och också färdigheter i båda språken parallellt säkerställs. Den tvåspråkiga integrationen ska genomföras flexibelt och på grundval av individuella lösningar dock utan att försvaga möjligheterna till integration på svenska. De sakkunnigas kompetens ska stärkas när det gäller bedömning av invandrares samlade situation och servicebehov samt vägledningen av dem.
- Möjligheten att utveckla och införa ett klientdatasystem för de tjänster som hör till den inledande integrationen ska utredas. Med hjälp av systemet ska man kunna hantera kunddata som sammanhänger med inledande kartläggningar och integrationsplaner och möjliggöra överföring av data mellan myndighetsaktörer inom integrationen och läroanstalter. Målet är att förbättra datakommunikationen i de sektorsövergripande tjänsterna med beaktande av dataskyddsfrågorna.
