Riksdagen har förutsatt att regeringen med det snaraste vidtar åtgärder för att främja sysselsättningen av kvinnor med invandrarbakgrund. Kvinnorna ska bli en särskild målgrupp för integreringstjänster.
I överensstämmelse med nuläget består målgruppen för integrationsprogrammet av de invandrare som integreras och som är arbetslösa arbetssökande som tar del av sysselsättningstjänster och får utkomststöd annat än tillfälligt. De invandrare som är registrerade hos sysselsättningstjänsterna som arbetslösa arbetssökande ska sålunda även i fortsättningen utgöra en central målgrupp för integrationstjänsterna. Samtidigt ska ett centralt mål för integrationsprogrammet vara att effektivisera integrationen av de invandrare som står utanför arbetskraften, eftersom dessa för närvarande inte nås av integrationstjänsterna i tillräcklig grad och inte lika heltäckande som de som är kunder hos arbets- och näringsbyrån. Det är nödvändigt att bättre nå i synnerhet de föräldrar som sköter barn hemma och göra tjänsterna tillgängliga för dem för att bättre än för närvarande kunna stödja invandrarkvinnornas delaktighet och sysselsättning samt integrationen av familjer som helhet.
Förslaget i redogörelsen som syftar till att i högre grad nå dem som står utanför arbetskraften och tillhandahålla dem inledande integrationstjänster är också ägnat att ge makar till dem som flyttat till Finland för att arbeta eller studera bättre tillgång till information om befintliga integrationstjänster och till de tjänster som de behöver. Makarna ska ha möjlighet att ta del av integrationsprogrammets tjänster antingen genom att registrera sig som arbetssökande eller genom att söka sig till den inledande kartläggning som ordnas av kommunen.
Till skillnad från nuläget ska man i fortsättningen som målgrupp för integrationsprogrammet särskilt ange även dem som beviljats internationellt skydd och deras familjemedlemmar, om familjebandet har funnits innan personen anlände till Finland. I praktiken hittar flyktingkvinnorna redan för närvarande relativt heltäckande fram till integrationstjänster via kommunens eller samkommunens integrationstjänster eller när de registrerar sig som arbetslösa arbetssökande. Genom förslagen i denna redogörelse stärks likväl särskilt de tjänster som riktar sig till personer med flyktingbakgrund som står utanför arbetskraften, vilka ofta är föräldrar som är hemma och sköter barn. Dessutom förbättras vägledningen av personerna till tjänsterna.
Utöver de huvudsakliga målgrupper för integrationsprogrammet som angetts ovan ska myndigheterna i överensstämmelse med vad som är fallet i dag erbjuda inledande integrationstjänster även till andra invandrare som bett om dem när de bedöms behöva tjänsterna. Till den särskilda målgruppen hör framför allt makar och de föräldrar som är hemma och sköter barn och inte hör till de målgrupper som nämnts ovan (arbetslös arbetssökande, de som annat än tillfälligt får utkomststöd samt de som beviljats internationellt skydd och deras familjer). Även de som flyttar för arbete eller studier ska utöver att ta del av den information, vägledning och rådgivning som tillhandahålls kunna söka sig till kommunens inledande kartläggning.
En grundläggande princip för integrationsprogrammet är att tillgången på tjänster under den inledande integrationen primärt ska säkerställas för de målgrupper som behöver dem mest för att avancera på sin integrations- och sysselsättningsväg. I fortsättningen ska alla invandrare, även de som inte hör till de primära målgrupperna för integrationsprogrammet, på ett så heltäckande sätt som möjligt erbjudas informationspaketet Välkommen till Finland samt information och vägledning och rådgivning med låg tröskel flerspråkigt oberoende av orsaken till att de kommit till Finland och deras ställning på arbetsmarknaden. Vid rådgivningsställena med låg tröskel samt i andra tjänster och i utbildning ska man dessutom vid behov kunna anvisa en person att söka sig till den behovsgrundade inledande kartläggning som avses i integrationslagen. De åtgärder som föreslås för att främja integrationen av personer som flyttar till Finland för att arbeta eller studera beskrivs närmare i kapitel 15.
Att nå invandrare som står utanför arbetskraften samt invandrarens skyldighet att delta
De invandrare som siktar på att omedelbart komma ut på arbetsmarknaden nås nuförtiden ganska heltäckande av de integrationsfrämjande tjänsterna när de anmäler sig som arbetslösa arbetssökande. När det gäller integrationen av dem som står utanför arbetskraften är det en stor utmaning att nå denna målgrupp. I dag lämnar Folkpensionsanstalten i enlighet med integrationslagen kommunernas socialtjänster uppgifter om invandrare som har fått utkomststöd i över två månader. När ordnandet av social- och hälsovårdstjänsterna överförs till välfärdsområdena måste det utredas hur överföringen av personuppgifter i fortsättningen även till det organ i kommunen som svarar för integrationsplanen och vägledningen av klienterna kan ordnas för att organet med hjälp av uppgifter i register ska kunna nå personer ur målgruppen och lotsa dem till tjänster.
I syfte att lättare nå målgruppen har man i samband med beredningen av denna redogörelse utrett möjligheterna att genom lag ålägga myndigheter att tillhandahålla integrationsprogrammets tjänster systematiskt också för de invandrare som får hemvårdsstöd, ofta mammor som sköter barn hemma, och för att nå dessa och vägleda dem till integrationsfrämjande tjänster använda uppgifter ur Folkpensionsanstaltens register om dem som får hemvårdsstöd. Enligt nuvarande lagstiftning får uppgifter i Folkpensionsanstaltens register om personer som får hemvårdsstöd emellertid inte användas för detta ändamål. Det har ansetts problematiskt att ändra lagstiftningen särskilt med hänsyn till syftet med hemvårdsstödet och grundlagens jämställdhetsförpliktelse. När familjeledigheterna och förmånssystemet utvecklas bör man därför beakta invandrarnas behov och olika sätt att nå dem för att främja integrationen.
I syfte att främja integrationen av personer som står utanför arbetskraften behöver myndigheternas ansvar för ordnande av tjänster göras klarare (avsnitt 11.4) och kommunernas faktaunderlag om målgruppen stärkas. För att målgruppen ska nås bättre än i dag bör man dessutom öka invandrarnas möjligheter att själva söka sig till tjänster och möjligheterna för de myndigheter och organisationer som når invandrare att vägleda dem också till sådana integrationstjänster som tillhandahålls av andra aktörer.
För att i högre grad nå invandrarna och stärka vägledningen används bland annat väglednings- och rådgivningstjänster med låg tröskel, sektorsövergripande myndighetsarbete, samarbete med organisationer och flerspråkig kommunikation. För att effektivare nå föräldrar och lotsa dem till integrationsfrämjande tjänster bör samarbetet och tillvägagångssätten utvecklas särskilt mellan familjecentren, rådgivningsbyråerna och integrationstjänsterna. Även möjligheterna att nå dem som av olika orsaker flyttar till Finland och ge dem mera information om integrationstjänsterna i samband med att uppehållstillstånd beviljas bör utvecklas. För att främjandet av integrationen av dem som står utanför arbetskraften ska bli enhetligare än det för närvarande är måste också kommunernas resurser stärkas så att de täcker en växande kundkrets jämfört med den nuvarande målgruppen för kommunernas integrationstjänster.
Enligt integrationslagen är en invandrare skyldig att iaktta sin integrationsplan och söka sig till och delta i den undervisning, de åtgärder och tjänster som överenskommits i planen. Om invandraren utan giltig orsak vägrar delta i arbetet med att utarbeta en integrationsplan, i översynen av planen eller i en specifik överenskommen åtgärd i planen får enligt den föreslagna paragrafen hans eller hennes rätt till arbetslöshetsförmån begränsas enligt vad som föreskrivs i lagen om utkomstskydd för arbetslösa eller utkomststödet sänkas enligt vad som föreskrivs i lagen om utkomststöd. De bestämmelser i nuvarande lagstiftning som gäller skyldigheten att delta bevaras, och integrationsprogrammet utvecklas så att hänsyn tas också till principerna i den nordiska modell för arbetskraftsservicen som regeringen har berett.
Enligt 2 a § i lagen om utkomststöd är en person i åldern 17–64 år som ansöker om utkomststöd skyldig att anmäla sig som arbetslös arbetssökande hos arbetskraftsservicen. Om den som ansöker om utkomststöd inte anmäler sig som arbetssökande vid arbetskraftsbyrån, kan utkomststödets grunddel sänkas. I lagen finns det emellertid vissa undantag från denna regel. Ett av dem gäller personer som av någon godtagbar orsak är förhindrade att ta emot arbete. Att till exempel sköta barn med hemvårdsstöd anses vara en sådan godtagbar orsak att inte anmäla sig som arbetssökande. Även om en förälder som är hemma och sköter sitt barn inte kan åläggas att ta del av exempelvis integrationstjänster, är det med tanke på motiveringen av klienterna viktigt att tjänsterna utvecklas så att innehållet tillgodoser de behov klienterna har beroende på deras livssituation och att man i marknadsföringen av tjänsterna understryker vikten av att delta med tanke på integrationen av såväl klienten som barnen.
Integrationsprogrammets målgrupper: de viktigaste åtgärderna
- Målgrupper för integrationsprogrammet, för vilka myndigheterna alltid är skyldiga att tillhandahålla integrationstjänster ur programmet, i regel inom tre år efter det att invandraren har fått sitt första uppehållstillstånd eller fått sin första uppehållsrätt registrerad, är
- de invandrare som har registrerat sig som arbetslösa arbetssökande hos arbetskraftsservicen,
- de invandrare som får utkomststöd annat än tillfälligt,
- de som har internationellt stöd och deras familjemedlemmar, om familjebandet har funnits innan personerna anlände till Finland,
- andra på begäran om det bedöms föreligga behov.
- Åtgärder ska vidtas för att de invandrare som står utanför arbetskraften ska nås i högre grad och de myndigheter som svarar för vägledningen därigenom ska få information om de personer som behöver integrationsfrämjande tjänster och invandrarna information om vilka tjänster som finns att tillgå.
- Det ska utredas vilka ändringar i lagstiftningen och i olika informationssystem som behövs för att information om dem som annat än tillfälligt får utkomststöd efter det att välfärdsområdena har inrättats ska kunna överföras från Folkpensionsanstalten till kommunerna så att kommunerna kan uppfylla sina skyldigheter att vägleda invandrare till integrationstjänster.
- Väglednings- och rådgivningsställen med låg tröskel används för att nå målgrupperna. Det sektorsövergripande myndighetssamarbetet med bland annat med familjecentren och samarbetet med organisationer och den flerspråkig kommunikationen utvecklas.
- Målgrupperna för integrationsprogrammet ges information om tjänsterna också i samband med att uppehållstillstånd beviljas.
- Det uppsökande arbetet utvecklas för att invandrarna ska nås effektivare.
