Invandrarnas bakgrund och behov varierar, ojämlikhet syns inom olika områden
Invandrarna bildar sinsemellan en mycket heterogen grupp. Invandrarnas situation till exempel i fråga om sysselsättning, välbefinnande och delaktighet varierar förutom mellan olika individer också mellan grupper från olika bakgrundsländer och på grund av invandringsorsaken. Utgångspunkterna för att etablera sig i det nya bo-sättningslandet är mycket olika beroende på om personen i fråga flyttar direkt för ett arbete som kräver stor expertis eller är tvungen att fly från ett krig och lämna allt.
Trots att invandrarna är en heterogen grupp verkar invandringen vara allt starkare knuten till en omfattande utvecklingsgång som ökar ojämlikheten, såsom skillnader på arbetsmarknaden, i utbildningen, hälsan, boendet och inkomsterna. Åtgärder som minskar ojämlikheten inom samhällets olika områden stöder för sin del också integ-rationen och integrationen främjar likabehandlingen av invandrarna.
Ojämlikheten har konsekvenser både för individernas levnadsbanor och för samhällena. Den försämrar den sociala kohesionen, människornas förtroende för varandra och för institutioner, den sociala interaktionen, delaktigheten och samhällsdeltagandet. (Eskelinen, Erola, Karhula, Ruggera & Sirniö, 2020)
Låg sysselsättningsgrad höjer andelen låginkomsttagare, många olika utbildningsbakgrunder
Inkomstnivån för utlandsfödda personer med utländsk bakgrund i fråga om de dis-ponibla inkomsterna är omkring en fjärdedel mindre än inkomstnivån för personer med finländsk bakgrund. År 2018 var låginkomstgraden för barn med utländsk bak-grund 43 procent, medan den var 11 procent för barn med finländsk bakgrund. Av barn med afrikansk bakgrund lever närmare 60 procent i familjer med låga inkomster. Många faktorer inverkar på de låga inkomsterna och den mest betydande av dem är de vuxnas ställning på arbetsmarknaden i hushållet. Bakgrundsfaktorer kan utgöras bland annat av ensam vårdnad, knapp utbildningsbakgrund samt etnisk hierarki och diskriminering på arbetsmarknaden.
På grund av den låga inkomstnivån får invandrarna i medeltal mer socialtrygghets-förmåner från Folkpensionsanstalten (FPA) än finländarna. År 2018 betalades i medeltal 4 676 euro per person till invandrarna och till personer med finländsk bakgrund 2 243 euro per person. Invandrarna fick i synnerhet mycket bostadsbidrag, utkomstskydd för arbetslösa och utkomststöd. Behovet av de här stöden förklaras framför allt av att sysselsättningsgraden är låg och åldersstrukturen ung bland invandrarna. (Jauhiainen & Raivonen, 2020.) En låg inkomstnivå och splittrad arbetskarriär ökar risken för fattigdom i pensionsåldern.
Invandrarna får dock betydligt mindre inkomstrelaterat utkomstskydd för arbetslösa och arbetspension än finländarna. När de här förmånerna tas med i beräkningen, får invandrarna i medeltal en tredjedel mindre socialförmåner än finländarna. Till personer med finländsk bakgrund och personer med utländsk bakgrund i arbetsför ålder betalas ungefär lika stora förmåner. (Tervola &Verho, 2014.)
Det finns inga exakta uppgifter om utbildningsnivån för personer med utländsk bakgrund, eftersom examina som avlagts utomlands inte syns i den officiella statistiken som bygger på examensregister. Kvaliteten på examensregistret har förbättrats, men i fråga om den del av landets befolkning som har utländsk bakgrund är registret fortsättningsvis underutvecklat, eftersom det fattas uppgifter om utbildningar som genomgåtts utanför Finland för omkring hälften av de här personerna. Enligt några enkätundersökningar (FinMonik, UTH) liknar utbildningsstrukturen för personer med utländsk bakgrund dock den för personer med finländsk bakgrund. Det är något fler personer med utländsk bakgrund än personer med finländsk bakgrund som endast gått utbildning på grundskolestadiet, medan det i fråga om utbildningar på andra stadiet är något färre. Däremot är andelen som genomgått en högre utbildning i samma klass som för dem med finländsk bakgrund, i båda grupperna omkring var tredje (UTH 2015).
Vid en jämförelse av olika gruppers utbildningsnivåer måste man beakta att befolkningens åldersstruktur har ett samband med utbildningsstrukturen. När jämförelsen av utbildningsstrukturen avgränsas till befolkningen i åldern 25–54 år med finländsk och utländsk bakgrund, är andelen personer som genomgått en utbildning på högre nivå 44 procent bland dem med finländsk bakgrund och 40 procent bland dem med utländsk bakgrund. Utbildningsnivån varierar beroende på bakgrundsland. Bland dem som kommer från EU- och Eftaländer, Nordamerika, Ryssland eller forna Sov-jetunionen är det vanligare med en utbildning på högre nivå än bland personer med finländsk bakgrund. I grupperna från Mellanöstern, Nordafrika samt övriga Afrika finns däremot relativt sett flest av dem som inte har någon utbildning efter grundskolestadiet. När det gäller sysselsättningen har en examen som avlagts i Finland större betydelse än en examen som avlagts i utlandet på grund av såväl direkta faktorer (lämpligheten för den finländska arbetsmarknaden) som indirekta faktorer (status hos arbetsgivarna).
Bland den finländska befolkningen med utländsk bakgrund finns det fler som upplever att de har dålig livskvalitet än bland befolkningen i stort. Enligt välfärdsunder-sökningen för personer födda utomlands FinMonik upplever de som är födda utom-lands och har utländsk bakgrund inte lika ofta som befolkningen i stort att deras hälsa är bra eller ganska bra (65 procent respektive 73 procent). Det har flera gånger observerats att psykisk belastning och psykiska problem är vanligare hos den finländska invandrarbefolkningen än hos befolkningen i stort. Resultaten varie-rar mycket enligt olika bakgrundsfaktorer, såsom bakgrundsland eller kön. (Laatikainen, Skogberg, Koponen & Koskinen, 2020.)
Invandrarbarn och invandrarunga behandlas inte lika, den socioekonomiska bakgrunden inverkar
Befolkningen med invandrarbakgrund är ung med många i åldern för att bilda familj. Av alla dem som har utländsk bakgrund är över en femtedel minderårig och av hela Finlands barnbefolkning har cirka tio procent utländsk bakgrund. Det går bra för en stor del av invandrarbarnen och de unga invandrarna, men det finns också brister i likabehandlingen. De minderåriga som anlänt utan vårdnadshavare befinner sig i en synnerligen utsatt ställning.
Barnens situation är bunden till familjens situation. Bland föräldrarna har försörjningssvårigheter och även låg utbildningsnivå och hälsoproblem identifierats som belastande faktorer (Kääriälä, m.fl., 2020) Försörjningssvårigheter är vanliga i många barnfamiljer. Det är nästan fyra gånger sannolikare att ett barn med utländsk bakgrund bor i ett hushåll med låga inkomster än ett barn med finländsk bakgrund (figur 9). Integrations-förutsättningarna för barn med utländsk bakgrund förbättras också om sysselsättningen förbättras och språkkunskaperna utvecklas för deras föräldrar.
Figur 9. Låginkomstgraden (%) bland barn under 18 år som bor i bostadshushåll med låga inkomster år 2018 indelad efter bakgrundsvärldsdel. Låginkomstgraden visar andelen personer som bor i hushåll med låga inkomster av hela hushållsbefolkningen. Ett bostadshushåll anses ha låga inkomster när den ekvivalenta inkomsten (= den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet enligt OECD) understiger 60 procent av den ekvivalenta medianinkomsten för samtliga hushåll. Källa: Databasen Integrationindikatorer.
Vid sidan av försörjningssvårigheterna utgör bristande kunskaper i finska eller svenska under de första åren av integrationen, främmande samhällsstrukturer och knappa sociala nätverk svårigheter som påverkar hela familjens situation. För att förhindra att utsattheten nedärvs, behövs metoder som stöder familjen och föräldraskapet. Familjemedlemmarna är dock ofta en viktig resurs för varandra. Att ha sin familj i Finland är bland annat förknippat med bättre sysselsättning och bättre självbedömd språkförmåga jämfört med dem som har familjer som bor någon annanstans. (Rask m.fl., 2016.)
Barn till invandrare har sämre skolframgångar i PISA-proven i matematik och detta motsvarar två års skolgång i jämförelse med provresultaten för barn med finländsk bakgrund (Harju-Luukkanen m.fl., 2014.) Skillnaden är en av de största i OECD-länderna. Skillnaderna mellan elever från majoritetsbefolkningen och elever med invandrarbakgrund har bestått i alla PISA-undersökningar och de genomsnittliga resultaten i läskunnighet, matematik och också naturvetenskaper har försämrats sedan 2009. Avbruten utbildning är vanligare bland studerande med invandrarbakgrund än bland majoritetsbefolkningen (Malin & Kilpi-Jakonen, 2019). Vid högskolorna är personer med invandrarbakgrund underrepresenterade.
Skillnaden mellan majoritetsbefolkningens barn och invandrarbarnen, till exempel i fråga om utbildning, hälsa, välbefinnande och kriminalitet (Ansala, Hämäläinen & sarvimäki, 2014) får ofta helt eller till stor del sin förklaring när man beaktar familjernas socioekonomiska ställning och familjestrukturerna. Sannolikheten att invandrarbarn som är födda i Finland (den så kallade andra generationen) avlägger en examen på andra stadiet är minst lika stor som för barn med finländsk bakgrund som har liknande familjebakgrund och kommer från liknande bostadsområden. Andra generationen utbildar sig i snitt i lägre grad, men resultatet visar att detta snarare återspeglar deras svårare socioekonomiska bakgrund än deras invandrarbakgrund i sig. Sannolikheten att barn som tillhör första generationens invandrare avlägger en utbildning på andra stadiet är dock lägre även om man beaktar bakgrundsfaktorerna. Ju äldre de här barnen var då de kom till Finland, desto lägre är sannolikheten. (Ansala, Hämäläinen & Sarvimäki, 2019.) Invandrarbarns och invandrarungas utbildningsvägar behandlas i större omfattning i den utbildningspolitiska redogörelsen.
En skolhälsovårdsenkät har under flera år och bland olika åldersklasser visat att unga med utländsk bakgrund har fler svårigheter i fråga om hälsa och välbefinnande än unga med finländsk bakgrund. År 2017 upplevde dessutom 24 procent av pojkarna och 13 procent av flickorna med utländsk bakgrund återkommande mobbning i skolan. Nästan var tredje pojke och var femte flicka med utländsk bakgrund som fötts i utlandet har ingen nära vän (Ansala, Hämäläinen & Sarvimäki, 2019.)
Barn som är födda i Finland med invandrarföräldrar sysselsätts bättre än föräldrarna, men inte lika bra som barn med finländsk bakgrund. Än så länge är endast en liten del av de barn som fötts i Finland med föräldrar med utländsk bakgrund i arbetsför ålder, varför det finns knapphändig information om andra generationens utbildning och sysselsättning.
Invandrare som gärningsmän och brottsoffer
I bakgrunden till kriminalitet hos invandrare finns samma faktorer som hos majoritetsbefolkningen. Säkerhetsproblem hopar sig generellt kring marginalisering, social ohälsa och multipel problematik. Riskfaktorer både för att bli gärningsman och för att bli offer är en svag socioekonomisk ställning, marginalisering över generationer, bostadsort, ung ålder, manligt kön och användning av berusningsmedel. De här faktorerna minskar man genom att främja sysselsättning, utbildning, delaktighet, drogfrihet samt välbefinnande och hälsa.
Personer med utländsk bakgrund begår brott och blir offer för brott oftare än personer med finländsk bakgrund. Av dem som år 2019 misstänktes ha gjort sig skyldiga till brott mot strafflagen som uppklarats hade 10,5 procent utländsk bakgrund (Brott och tvångsmedel) (år 2019 var andelen personer med utländsk bakgrund 7,7 procent av befolkningen). Samma år uppgick andelen utländska medborgare som misstänktes vara skyldiga till uppklarade brott till 6,7 procent (år 2019 var andelen utländska medborgare 4,8 procent av befolkningen). Enligt de ålders- och könsstandardiserade uppgifterna misstänks utlänningar för brott 1,2 gånger oftare än finländare. År 2017 och 2018 var 41,83 utlänningar per 1000 utlänningar i befolkningen misstänkta för brott mot strafflagen och 35,71 finländare per 1000 finländare i befolkningen. Antalet misstänkta för sexualbrott uppgick till exempel till under en per tusen personer i båda kategorierna. (Brott och tvångsmedel.)
Utländska medborgare och personer med utländsk bakgrund blir också offer för brott oftare än majoritetsbefolkningen. Den ålders- och könsstandardiserade risken för personer med utländsk bakgrund att falla offer för misshandelsbrott är nästan två gånger större än för personer med finländsk bakgrund, risken att bli rånad cirka 1,6 gånger större än för personer med finländsk bakgrund och risken att bli offer för våldtäkt cirka 1,3 gånger större än för personer med finländsk bakgrund (Lehti m.fl., 2014.) Personer med utländsk bakgrund blir också offer för hatbrott. År 2019 skrevs 650 polisanmälningar som enligt polisen hade samband med etnisk eller nationell bakgrund. Personer med utländsk bakgrund blir också offer för hatbrott. År 2019 skrevs 650 polisanmälningar som enligt polisen hade samband med etnisk eller nationell bakgrund (Rauta, m.fl., 2020). När man ser till alla misshandelsbrott är andelen brott där kvinnor blivit offer för familjevåld betydligt större än motsvarande andel för männen och detsamma gäller även för invandrare. Invandrarkvinnor och invandrarflickor kan också bli offer för könsstympning. Kvinnor och flickor är oftare hotade av att utsättas för hedersrelaterat våld och tvångsäktenskap, men även pojkar och män kan drabbas.
I arbetslivet och näringslivet drabbar grova brott till stor del utlänningar och personer med utländsk bakgrund. På arbetsmarknaden löper utlänningar risk att bli utnyttjade. Risken att bli utnyttjad ökar om arbetstagaren har lite kunskaper om hur arbetsmarknaden och samhället fungerar i Finland och om vart man kan vända sig när det uppstår problem i arbetet eller med arbetsgivaren. En del av utlänningarna har lärt sig att inte lita på myndigheterna i sina ursprungsländer eller också tror de att Finland är korrupt. I de grövsta fallen utnyttjas utlänningar systematiskt och professionellt i arbetet.
Coronaviruspandemins effekter på invandrarna
Det har än så länge inte varit möjligt att bedöma coronavirusets långsiktiga effekter på situationen för olika befolkningsgrupper. Enligt preliminära uppskattningar verkar det dock som att de negativa effekterna av pandemin drabbar invandrarna hårdare än den övriga befolkningen. Effekterna syns särskilt i fråga om hälsa, sysselsättning och utbildning.
När det gäller hälsan märks pandemins effekt på invandrarna tydligast på att de är överrepresenterade bland dem som smittats. Enligt Institutet för hälsa och välfärd talade nästan en fjärdedel av dem som konstaterats smittade av coronaviruset fram till slutet av 2020 ett modersmål som inte var finska, svenska eller samiska. Det finns flera orsaker till att coronavirussmitta sprids bland den del av befolkningen som talar främmande språk. Av dem som talar ett främmande språk bor relativt sett klart fler i huvudstadsregionen, där antalet konstaterade smittade hela tiden varit högre än medeltalet för hela landet. Dessutom arbetar de oftare i yrken där det i genomsnitt är vanligare att bli exponerad för coronaviruset, de är mer trångbodda än finsk- och svenskspråkiga och trots information på flera språk har de sannolikt oftare blivit sämre informerade om risker och restriktioner kring coronaviruset
Även när det gäller sysselsättningen har de negativa effekterna av pandemin sannolikt drabbat invandrarna hårdare. I januari 2021 var antalet utländska arbetslösa arbetssökande 40 procent fler än året innan, medan motsvarande siffra för finländarna var 32 procent. Utvecklingen har varit väntad, eftersom man upptäckt att invandrarnas sysselsättning reagerar kraftigare på ekonomiska konjunkturer än majoritetsbefolkningens (T.ex. Busk m.fl. 2016). Detta kan betyda att sysselsättningen också stiger snabbare bland invandrarna än bland majoritetsbefolkningen när ekonomin återhämtar sig. Å andra sidan kan pandemin ha långsiktiga konsekvenser för arbetskarriärerna för de invandrare som anlänt till landet under eller kring tiden för pandemin (Samma som föregående).
