Regeringen lämnade en utbildningspolitisk redogörelse till riksdagen den 8 april 2021 och med hjälp av de mål och åtgärder som presenteras i den ska alla studerandes inlärningsresultat, flexibilitet i studievägarna och välbefinnande förbättras. Åtgärderna i den utbildningspolitiska redogörelsen ska användas för att utveckla småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen, yrkesutbildningen, gymnasieutbildningen, högskoleutbildningen och utbildningen inom fritt bildningsarbete och även invandrarbarn och invandrarunga samt vuxna invandrare gynnas av dem. Dessutom har andra utbildningspolitiska reformer genomförts under regeringsperioden, såsom en utvidgning av läroplikten, som också invandrarna gynnas av. Innehållet i den utbildningspolitiska redogörelsen och innehållet i redogörelsen om behoven av att reformera integrationsfrämjandet har samordnats före behandlingen i riksdagen för att undvika överlappningar.
En viktig metod för att anpassa sig till strukturförändringen i arbetslivet och klara sig igenom kriser i samhället och arbetslivet är att utveckla den vuxna befolkningens kompetens och höja kompetensnivån. Regeringen har inlett en parlamentarisk reform av det kontinuerliga lärandet med målet att utveckla systemet för kontinuerligt lärande för att svara mot behoven i framtiden. Arbetslivets kompetensbehov placerar sig inte alltid på en viss utbildningsnivå i utbildningssystemet, utan det går bäst att tillgodose dem genom att kombinera innehåll från andra stadiet och från högskolenivån. De kompetenstjänster som används av personer i arbetsför ålder är fortfarande alltför bundna till den nationella examensstrukturen. Det behövs nya lösningar som gör det möjligt att skaffa kompetens anpassad efter personliga kompetensbehov. Invandrarna ska beaktas som en del av de lösningar som är under utveckling.
Yrkesutbildningen
Yrkesutbildning av hög kvalitet skapar en stark grund för funktionsduglighet i samhället och i arbetslivet. Utbildningen ska vara tillgänglig för alla och stödja allas kompetensutveckling. Antalet och den relativa andelen studerande som är födda i utlandet av alla studerande inom yrkesutbildningen har ökat stadigt under de senaste åren. Mellan 2014 och 2018 var ökningen 58 procent. År 2018 deltog sammanlagt över 34 000 studerande som var födda i utlandet i yrkesutbildningen, vilket är över hälften av antalet personer som årligen föds i Finland. (Hievanen m.fl., 2020.)
Som ett led i reformen av yrkesutbildningen 2018 ändrades urvalsgrunderna för yrkesutbildningen genom att de enhetliga språkkunskapskraven slopades. På detta sätt ville man påskynda utbildningsvägarna och säkerställa att språkkunskapskravet inte blir ett hinder för antagning till utbildning. Samtidigt var avsikten att öka språkundervisningen under utbildningstiden. Tack vare den kontinuerliga ansökan som pågår året runt blev invandrarnas utbildningsvägar och övergång från en utbildning till en annan snabbare.
Enligt en utredning av hur reformen fungerar upplevde över hälften av lärarna att språkkunskaperna hos studerande med invandrarbakgrund i början av studierna inte var på en tillräcklig nivå för att de studerande skulle klara av studierna och nästan hälften ansåg att deras studerande under studietiden inte uppnår tillräcklig sådan kompetens i finska eller svenska att de kommer att klara sig på en arbetsplats eller i vardagen. Dessutom anser utbildningsanordnarna och i synnerhet lärarna att antalet anställda inom undervisning och handledning ofta inte är tillräckligt vid yrkesläroanstalterna i förhållande till antalet studerande med invandrarbakgrund och deras behov. Av en undersökning av Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) framgår att de gemensamma examensdelarna är svårare för studerande med invandrarbakgrund än de yrkesinriktade examensdelarna. (Hievanen m.fl., 2020.)
Anordnarna av yrkesutbildningar kan som en del av examensutbildningen ordna studier som stöder studiefärdigheterna genom vilka studerande ska förvärva sådant kunnande som baserar sig på de individuella behoven och som ger dem förutsättningar att delta i examensutbildning. Målet med studierna som stöder studiefärdigheterna är att förstärka språkliga, matematiska eller informationstekniska färdigheter eller färdigheter i anslutning till studietekniken. När det gäller invandrarstuderande är det viktigt att särskilt trygga språkligt stöd vid sidan av studierna, för att det ska vara möjligt att avancera i studierna i takt med att språkkunskaperna utvecklas med tanke på att det riksomfattande språkkunskapskravet har slopats.
I finansieringssystemet för yrkesutbildningen beaktas i den prestationsbaserade delen inte hur många studerande med främmande språk som modersmål som deltar i utbildningen med en särskild förhöjningskoefficient. I vissa behovsprövade förhöjningar inom basfinansieringen har främmande språk som modersmål beaktats med hjälp av ett kalkylerat kriterium. I finansieringssystemet viktas studierna som stöder studiefärdigheterna med viktkoefficienten 1,41. Med hjälp av viktkoefficienten försöker man se till att den totala finansiering som beviljas för utbildningen är tillräcklig inom ramen för basfinansieringen.
En stor del av de studerande med invandrarbakgrund studerar via frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmåner. Utmaningen är att arbetslöshetsförmånerna är begränsade till två år, vilket inte är tillräckligt för att avlägga en yrkesinriktad grundexamen. (Hievanen m.fl., 2020.) Att fortsätta utbildningen med studiestöd försämrar förutsättningarna för försörjning avsevärt, vilket ofta leder till att utbildningen avbryts. Som ett led i reformen av det kontinuerliga lärandet bereds förslag för att utveckla förmåner som stöder det kontinuerliga lärandet.
Yrkesutbildningen: de viktigaste åtgärderna
- I finansieringen av yrkesutbildningen ska en faktor som baseras på främmande språk som modersmål tas i bruk.
- Möjligheterna att erbjuda studier som stöder studiefärdigheterna inom den yrkesinriktade examensutbildningen ska förbättras genom att formerna för hur studierna genomförs i samband med examensutbildningen utvecklas. Fortbildning med anknytning till språkmedveten undervisning ska ordnas för personalen inom undervisningssektorn.
- Som ett led i den utvidgade läroplikten och i den anknytande utbildning som handleder för examensutbildning kan man stärka avläggandet av de gemensamma examensdelarna i en yrkesinriktad grundexamen på andra stadiet.
- Sätten att avlägga de gemensamma examensdelarna inom yrkesutbildningen ska vidareutvecklas så att de blir lämpligare för vuxenstuderande och invandrare.
Högskoleutbildningen
Inom högskolesektorn är utvecklingsåtgärderna för främjandet av integrationen inriktade på de internationella studerande och experter som sökt sig till Finland för studier, men också på personer med invandrarbakgrund som redan bor i Finland. En del av åtgärderna genomförs som ett led i högskoleutbildningens internationaliseringsutveckling (bland annat program för internationalisering av högskoleutbildningen och internationellt forumarbete). Åtgärderna främjas också inom högskolornas tillgänglighetsplaneringsarbete, där man granskar tillgängligheten med avseende på socioekonomisk ställning, regioner, kön, invandrarbakgrund, etniska grupper, språkgrupper och personer med funktionsnedsättning. Avsikten är att högskolorna utifrån uppdragna riktlinjer ska utarbeta sina egna tillgänglighetsplaner, till exempel som en del av sina lagstadgade jämställdhets- och likabehandlingsplaner.
I samarbete med högskolorna bereddes högskolornas servicelöfte om internationalisering och som en del av det förbinder sig högskolorna att på ett mångsidigt sätt stödja integreringen av internationella studerande och en förbättring av sysselsättningen och sysselsättningsmöjligheterna. Ur förteckningen över integreringsåtgärder väljer högskolan de åtgärder som är ändamålsenliga med tanke på högskolans internationaliseringsmål och så förbinder den sig till att genomföra dem (delvis också på numerisk målnivå). Högskolans servicelöfte bifogas till högskolans avtal för avtalsperioden 2021–2024.
Utöver de högskolespecifika servicelöftena läggs ansvaret för en del av åtgärderna på enskilda eller flera högskolor eller högskolenätverk. SIMHE-högskolorna (Supporting Immigrants in Higher Education), utvecklandet och ordnandet av behörighetsgivande utbildning för läkare och tandläkare (under en övergångsperiod), utvecklandet av utbudet på S2-utbildning, digitala utbildningsstigar och ett pilotprojekt för tvåspråkig examen är exempel på verksamheter för vilka finansieringen och samordningsansvaret öronmärks i avtalen mellan undervisnings- och kulturministeriet och högskolorna. För invandrare har anpassade behörighetsgivande utbildningar utvecklats i synnerhet för att bemöta arbetskraftsbristen inom social- och hälsovårdsbranschen. Framöver behöver de utvecklade behörighetsgivande utbildningarna bli bestående och utbudet bli mångsidigare för olika yrkesområden. För att utöka utbudet av behörighetsgivande utbildning och göra det mångsidigare krävs tilläggsresurser.
Som ett led i kommunförsöket utvecklas ett koncept med ett kompetenscenter för högskoleutbildade invandrare i huvudstadsregionen. Målet är att högskolornas tjänster, som en del av kommunförsökens serviceprocess, ska nå de omkring 10 000 arbetslösa högskoleutbildade med främmande språk som modersmål i huvudstadsregionen. Servicekonceptet förverkligas i samarbete med ansvarshögskolan för invandring, Metropolia, som tillhandahåller SIMHE-tjänster (Supporting Immigrants in Higher Education). Vid det kompetenscenter för högutbildade invandrare som utvecklas av Metropolia utnyttjas redan framtagna SIMHE-tjänster för vägledning och identifiering av kompetens, skapas modeller för arbetsmarknadsorienterad sysselsättning och kortvariga utbildningslösningar för kontinuerligt lärande som främjar finskan och de som använder tjänsterna vägleds på ett kundorienterat sätt till att dra nytta av högskolornas olika utbildningar för kontinuerligt lärande i regionen.
Högskoleutbildningen: de viktigaste åtgärderna
- SIMHE-högskolornas aktörskap ska stärkas och en utvidgning av tjänsterna inom högskolesystemet ska stödjas.
- Utbudet av behörighetsgivande utbildning ska etableras och bli mångsidigare. Utbudet utvidgas till att gälla också sektorer för undervisning och småbarnspedagogik.
- Högskolorna ska öka möjligheterna till kompletterande studier och behörighetsprov för sådana personer som fått sin utbildning i utlandet som har fått ett villkorligt beslut om jämställande eller erkännande av den behöriga myndigheten.
- Högskolorna ska erbjuda kurser i S2-studier på mer avancerad nivå digitalt och med hjälp av olika närvarolösningar och därmed göra språkutbudet tillgängligt också för studerande utanför den egna högskolan. Högskolorna ska öka utbudet av undervisning som handleder för högskoleutbildning och utveckla sin praxis för positiv särbehandling.
- Ibruktagandet av en faktor som baseras på främmande språk som modersmål ska utredas inom finansieringen av gymnasieutbildningen.
