Social- och hälsotjänsterna stöder för sin del integrationen av invandrarna. Om ordnandet av social- och hälsotjänsterna föreskrivs det i den allmänna lagstiftning och den speciallagstiftning som gäller dem. För att få åtkomst till tjänsterna krävs ofta att klienten själv är aktiv och vet hur man söker sig till dem. Det är synnerligen viktigt med vägledning och rådgivning samt tydlig kommunikation för att invandrarklienterna ska få tillträde till social- och hälsotjänster som motsvarar deras behov på lika villkor som majoritetsbefolkningen.
Invandrarnas stödbehov tillgodoses för det första genom nödvändiga specialtjänster och för det andra genom utvecklandet av tjänster riktade till hela befolkningen för ett inkluderande verksamhetssätt som beaktar särskilda behov. Hälsotjänsterna blir mer inkluderande genom att man satsar på en övergripande servicehandledning, främjande av arbetssätt som innefattar tolkningsassistans och genom att fästa särskild vikt vid informationsförmedling på många språk och via många kanaler. Som specialtjänster betraktas till exempel särskild vård och stöd till kvinnor som utsatts för könsstympning.
Även stöd till personer som lider av trauman efter flykt, tortyr eller krig kräver särskild yrkeskompetens. Institutet för hälsa och välfärd (THL) har utvecklat en modell för systematisk hälsoundersökning av asylsökande och fortsätter utvecklingsarbetet genom att producera material som stöder den mentala hälsan på många språk. Utöver specialtjänsterna behövs en stödstruktur för utveckling av det allmänna servicesystemet, till exempel att det arbete som det nationella kompetenscentret som stöd för flyktingars mentala hälsa (PALOMA) utför etableras som en del av bestående strukturer. Dessutom är det motiverat att satsa på faktorer som stöder psykiskt välbefinnande och hållbar mental hälsa, såsom fler sociala nätverk och stöd för allmän delaktighet. Även utbildningssystemet har en viktig roll i främjandet av välbefinnandet.
Förebyggande arbete har betydande inverkan på servicebehovet för personer med invandrarbakgrund. I synnerhet i stora städer har man kunnat notera att familjer med invandrarbakgrund delvis är underrepresenterade inom familjeinriktade förebyggande stödtjänster, medan de är överrepresenterade inom de tyngre, korrigerande tjänsterna till exempel inom barnskyddet. Detta beror antagligen på att invandrarna sämre känner till servicesystemet och att det fortfarande är svårt för dem att söka sig till de tjänster de behöver på lika villkor. Det är viktigt att systematiskt och målmedvetet avskaffa de här hindren inom social- och hälsovårdens basservice. Att följa upp invandrarbefolkningens hälsa och välfärd är av största vikt, eftersom detta fungerar som grund för utvecklingen och utvärderingen av tjänsterna och de övriga åtgärderna.
Den 6 oktober 2020 godkände regeringen programmet för bekämpning av våld mot kvinnor. I programmet ingår flera åtgärder för bekämpning av hedersrelaterat våld.
I början av 2021 inrättades ett kompetenskluster för bekämpning av hedersrelaterat våld, samhällsarbete och expertkonsultation vid Institutet för hälsa och välfärd. Stödtjänsterna för offer och antalet platser och resursfördelningen vid skyddshemmen förbättras kontinuerligt. En självständig och oberoende roll som rapportör om våld mot kvinnor kommer att inrättas i enlighet med regeringsprogrammet. Dessutom ska resurserna för arbetet med att stoppa könsstympning tryggas, ogiltigförklaring av tvångsäktenskap ska göras möjlig och kriminalisering av tvångsäktenskap kommer att utredas.
Som en del av genomförandet av Istanbulkonventionen kommer det i fortsättningen att finnas ett behov av att fortsätta med åtgärderna i anslutning till den yrkesutbildade personalens kompetens, kompetenscentralisering och utbildning samt resursfördelningen för utbildningen. Som ett led i främjandet av integrationen ska informationen om jämställdhet, självbestämmanderätt, sexualitet och skadliga traditioner utökas. Även invandrarnas egna organisationer är viktiga aktörer på det här fältet.
Hälsa och välfärd genom social- och hälsotjänster: de viktigaste åtgärderna
- Integrerande socialt arbete och verksamhet som främjar social delaktighet ska utvecklas, inklusive stöd för invandrarfamiljernas integration och delaktighet.
- Till grundutbildningen och fortbildningen inom social- och hälsovården (även det pedagogiska området och skyddsbranschen) fogas helheter till stöd för att uppfatta och bemöta fenomen inom invandringen och den kulturella mångfalden.
- Obehindrad tillgång till social- och hälsotjänsterna ska främjas, liksom kommunikation på många språk och via många kanaler. I och med att tjänster digitaliseras ska också tjänster där man träffas ansikte mot ansikte tryggas för de personer för vilka det är svårare att använda digitala tjänster på grund av svaga språkkunskaper eller digitala färdigheter.
- Uppföljningen av hälsan och välfärden ska utvecklas för att den utländska bakgrunden och uppgifterna om hälsa och välfärd enligt härkomst bättre än för närvarande ska bli en del av uppföljningen av hela befolkningens hälsa och välfärd i stället för att endast ingå i särskilda informationsinsamlingar. Den insamlade informationen ska användas för att leda och utveckla social- och hälsotjänsterna.
- Hälsoundersökningarna för kvotflyktingar i den inledande fasen ska utvecklas för att bli nationellt enhetliga och i dem ska på motsvarande sätt som för de hälsoundersökningar som utvecklats för asylsökande i den inledande fasen ingå screeningar och hälsorådgivning.
