En lyckad integration förutsätter att goda relationer utvecklas och upprätthålls mellan olika befolkningsgrupper samt att delaktighet och möjligheter till deltagande understöds. I fråga om främjandet av integrationen är det av central betydelse att invandraren själv är aktiv. Likaså är det viktigt hur det finländska samhället tar emot sina nya medlemmar. Genom att stödja delaktighet och dialog mellan befolkningsgrupperna kan man också förebygga negativ utveckling, såsom marginalisering i samhället och motsättningar mellan människor med olika bakgrund.
Delaktigheten består av olika faktorer: tillräcklig försörjning och välfärd, behärskande av finska och svenska, deltagande i arbetslivet, utbildning, hobbyverksamhet och annan verksamhet samt tillhörighet och medlemskap i olika gemenskaper. Det är positivt att en stor del av dem som talar somali, estniska, ryska, engelska och arabiska enligt en utredning åtminstone i någon mån upplever delaktighet i det finländska samhället (Pitkänen & Saukkonen & Westinen 2019). Å andra sidan känner sig var tredje ung person som är född i Finland eller flyttade till Finland före skolåldern inte som finländare. Unga med utländsk bakgrund skapar sin etniska identitet i relation till den finländska kulturen och kulturen i det egna ursprungslandet. Vad identiteten utvecklas till påverkas i hög grad av hur gammal personen var då han eller hon flyttade till Finland och hur länge han eller hon har bott här samt av ursprungslandet. Av betydelse är också det omgivande samhället, dess atmosfär och den behandling som de unga upplevt. (Larja, 2017).
I Finland förekommer även diskriminering och rasism som riktas mot invandrare (figur 10). Över hälften av dem som flyttat till Finland från afrikanska länder söder om Sahara har upplevt diskriminering under det senaste året (EU-midis II, 2018). Av en utredning som genomfördes av diskrimineringsombudsmannen 2020 framgår att rasism och diskriminering är vardag för finländare med afrikansk bakgrund. De första erfarenheterna av rasism upplevs redan före skolåldern inom småbarnspedagogiken och under de första klasserna i grundskolan. De här erfarenheterna märks inom alla livsområden och effekterna av dem kumuleras under hela livet. Effekter syns till exempel i utbildningen, på arbetsmarknaden och som problem med den psykiska hälsan.
Figur 10. Trakasserier som personer med utländsk bakgrund upplevt (%) efter bakgrundsvärldsdel år 2018. Andelen personer som upplevt fysiska eller psykiska trakasserier under det senaste året. Källa: Databasen Integrationindikatorer.
Erfarenheter av diskriminering minskar förtroendet för myndigheterna och den finländska majoritetsbefolkningen. Invandrarna litar på de finländska institutionerna mer än vad majoritetsbefolkningen gör, men förtroendet minskar ju längre tid de bott i landet. En synnerligen skadlig effekt har den strukturella rasismen, såsom diskriminerande verksamhetssätt och processer inom arbetsliv, utbildning och service, där organisationer, företag, inrättningar och ämbetsverk diskriminerar vissa människogrupper antingen direkt eller indirekt. Också atmosfären kring diskussioner i sociala medier kan delvis vara vass och polariserande. Detta kan leda till ökad frustration i samhället och tillbakadragande från den offentliga debatten samt fungera som en grogrund för extremistisk verksamhet.
Interaktion mellan människor med olika bakgrund har setts främja integration och goda befolkningsrelationer. Var tionde person med utländsk bakgrund har dock ingen nära finländsk vän (Kuusio & Castaneda & Leeman 2020). Av de engelskspråkiga i huvudstadsregionen har nästan alla minst två vänner bland majoritetsbefolkningen, medan nästan varannan vuxen person som talar somali inte hade en enda vän bland majoritetsbefolkningen (Pitkänen & Saukkonen & Westinen 2019).
Ojämlikhet och varierande deltagarformer utmanar verksamhetssätten inom den traditionella demokratin (Det nationella demokratiprogrammet 2025, verksamhetsplan). Finland har upprepade gånger placerat sig bra i jämförelser som publicerats av internationella organisationer och som mäter demokrati, mänskliga rättigheter, pressfrihet, avsaknad av korruption och fungerande förvaltning (International Institute for Democracy and Electoral Assistance 2019). En svaghet för den finländska demokratin är dock ojämlikheten i samhällsdeltagandet. Det finns stora socioekonomiska och även regionala skillnader i delaktigheten i samhället. Befolkningen med utländsk bakgrund deltar i mindre utsträckning i politiken än befolkningen med finländsk bakgrund, om man ser till röstningsaktiviteten, men det är lite sannolikare att personer med utländsk bakgrund ställer upp som kandidater i riksdagsval än att personer med finländsk bakgrund gör det. I riksdagsvalet 2015 var röstningsprocenten cirka 30 procentenheter lägre och i kommunalvalet 2017 35 procentenheter lägre bland personer med utländsk bakgrund än bland personer med finländsk bakgrund. Den socioekonomiska ställningen kan på samma sätt som för majoritetsbefolkningen delvis, men inte helt, förklara varför personer med utländsk bakgrund deltar i så låg grad. Som exempel kan nämnas kommunalvalet 2015 där personer med afrikansk bakgrund var två gånger mer benägna att rösta än personer som kom från EU-länder.
