Utöver familjen har också den servicekontinuitet som social- och hälsotjänsterna för barn, unga och familjer, småbarnspedagogiken och skolan bildar en central roll för att ge råd och stödja under barns och ungas uppväxt och utveckling. Mödra- och barnrådgivningsbyråtjänsterna samt skol- och studerandehälsovården når i praktiken alla barn och barnfamiljer. Dessutom har barn och unga rätt till elevhälsa. I övrigt sköter barnen och familjerna sina ärenden inom social- och hälsovården utifrån sina individuella behov av tjänsterna.
Inom rådgivningsbyråtjänsterna följer man barnets uppväxt och utveckling, beaktar familjens övergripande situation och kartlägger stödbehov. Således är rådgivningsbyråns verksamhet med tanke på integrationen en viktig kanal för att föräldrar med invandrarbakgrund ska få information om social- och hälsotjänster för barnfamiljer. Också rådgivningsbyrån kan vid behov vägleda föräldrarna till de tjänster och det stöd som de behöver.
Inom programmet för utveckling av barn- och familjetjänster utvecklades tjänster för barn, unga och familjer under 2016–2019 och förändringsarbetet fortsätter inom statsunderstödsprojekt 2020–2022. Prioriteringar inom programmet är familjecenter och tidigt stöd i vardagen, mentalvårds- och missbrukartjänster med låg tröskel för barn och unga samt utveckling av sektorsövergripande barnskydd. Familjecentret är en sektorsövergripande servicehelhet som innefattar social- och hälsotjänster för barn, unga och familjer på basnivå och det drar i sin verksamhet nytta av möjligheterna att konsultera specialtjänster. Familjecentrets viktigaste samarbetspartner är social- och hälsovårdstjänsterna för vuxna, den kommunala bildningssektorns tjänster, organisationerna, församlingarna och Folkpensionsanstalten. Som en del av verksamheten vid familjecentren har kommunerna inrättat mötesplatser med låg tröskel.
Utvecklingsarbetet för barn- och familjetjänster gör det också lättare att stärka det övergripande stödet till barn, unga och familjer med invandrarbakgrund. Det finns dock vissa utmaningar för invandrarna när det gäller tillgången till tjänsterna för tidigt stöd och övergången från en tjänst till en annan. Typiska problem som har identifierats är att servicesystemet är splittrat, att föräldrarna har bristfälliga språkkunskaper samt att det finns okunnighet om servicesystemet och att det görs förhandsantaganden om invandrarna. Att nå och stödja integrationen av föräldrar med invandrarbakgrund som sköter barn hemma är mycket viktigt, eftersom föräldrarnas språkkunskaper, uppbyggnaden av ett socialt stödnätverk för familjen och stödbehoven med anknytning till föräldrarnas socioekonomiska ställning också är viktiga med tanke på barns uppväxt och utveckling.
I fråga om barn och unga som flyttat till landet är det ytterst viktigt att beakta såväl deras personliga situation som hela familjegemenskapens integration som helhet. I den inledande fasen av integrationen har en del familjer ett behov av multiprofessionella tjänster och då kan man med hjälp av den integrationsplan som görs upp för familjen säkerställa att familjemedlemmarnas olika servicebehov beaktas på ett heltäckande sätt. Att handleda mammorna till tjänster som stärker arbetslivsfärdigheterna är viktigt, samtidigt som barnens möjligheter till småbarnspedagogik diskuteras.
I regeringsprogrammet för statsminister Marins regering ingår ett projekt som främjar samarbete mellan rådgivningsbyråerna och småbarnspedagogiken. Det har som mål att förbättra och förenhetliga småbarnspedagogikens servicehandledning och öka samarbetsmetoderna mellan rådgivningsbyråerna och småbarnspedagogiken under särskilt beaktande av bemötandet och vägledningen av familjer med olika språkliga och kulturella bakgrunder. Projektet genomförs som ett led i undervisnings- och kulturministeriets utvecklingsprogram Utbildning för alla och med hjälp av det försöker man höja deltagandet i småbarnspedagogiken. På basis av utvecklingsprogrammet skapas också åtgärder för att trygga förutsättningarna för lärande och övergången mellan olika utbildningar för barn och unga med invandrarbakgrund, särskilt i övergångsfaser inom utbildningen.
Vid social- och hälsovårdsministeriet bereds en reform av familjeledigheterna i enlighet med regeringsprogrammet. Reformen ska genomföras på ett sådant sätt att alla behandlas jämlikt. Målet med reformen är att familjeledigheterna och omsorgsansvaret ska delas jämnt mellan båda föräldrarna i familjerna, att jämlikheten och jämställdheten i arbetslivet ska stärkas och att löneskillnaderna mellan kvinnor och män ska minska. Familjernas valmöjligheter och möjligheter till flexibilitet i fråga om familjeledigheterna ska utökas. Enligt regeringsprogrammet ska båda föräldrarna i fortsättningen ha lika många kvoterade månader. De inkomstrelaterade ledigheter som är kvoterade för pappor ska förlängas utan någon förkortning av den andel som för närvarande kan användas av mammorna. Familjeledighetsreformens mål att fördela familjeledigheterna jämnare än tidigare är viktigt med tanke på invandrarfamiljerna, eftersom männen i familjer med främmande språk som modersmål endast använder 7 procent av hela familjeledigheten, medan männen inom hela befolkningen använder 11 procent av all familjeledighet. (FPA:s beräkningar från 2018.) Familjeledighetsreformen innefattar inte hemvårdsstödet. I enlighet med regeringsprogrammet bibehålls hemvårdsstödet i sin nuvarande form.
Den nationella barnstrategin, som grundar sig på FN:s konvention om barnets rättigheter, publicerades i februari 2021 och målet för den är att bidra till att alla barns rättigheter ska tillgodoses till fullo i Finland. I enlighet med riktlinjerna i barnstrategin bör det med tanke på invandrarbarnen säkerställas att olika tjänster, stödformer och kanaler för delaktighet är tillgängliga för alla barn på ett jämlikt och icke-diskriminerande sätt. Dessutom bör barnens utsatta ställning beaktas på ett övergripande sätt i det förebyggande arbetet, i de korrigerande åtgärderna och tjänsterna samt i rättsskyddssystemen. Man bör också utveckla metoder för att identifiera och beakta såväl följderna av strukturell diskriminering som situationsbunden utsatthet i barns ställning.
Stöd för ungas integration och delaktighet
Barn och unga med invandrarbakgrund bildar en väldigt heterogen grupp och skillnaderna i välbefinnande är stora inom gruppen. Dessa barn och unga kan huvudsakligen stödjas med samma åtgärder som andra barn och unga. Den här gruppens situation och stödbehov bör dock beaktas som en specialgrupp inom det arbete som främjar delaktigheten, eftersom välbefinnandet och hälsan hos de barn och unga som är av utländsk härkomst skiljer sig från välbefinnandet hos dem som är av finländsk härkomst.
Inom det sociala arbete som utförs med integrationsklienter uppmärksammas också stödet för de ungas integration speciellt. Inom socialt arbete ska man försöka beakta de minderåriga i familjerna som ska integreras, till exempel genom att utarbeta personliga bedömningar av deras servicebehov och genom att ordna socialvårdstjänster enligt behov.
Även fritidsverksamhet, såsom hobbyer eller föreningsverksamhet, kan ha en betydelsefull roll för integrationen av unga. Via ungdomsarbetet kan unga med invandrarbakgrund hitta hobbyer, möjligheter att påverka, hjälp i svåra livssituationer, stöd för att klara sig i skolan eller i en läroanstalt samt gemenskap och vänner. Ungdomsarbetet och ungdomsarbetarna är tillgängliga för invandrarunga med låg tröskel och varje ung person är välkommen oberoende av bakgrund. Det är lätt att komma med i ungdomsarbetet, då det är öppet och frivilligt till sin karaktär, och det kan möjliggöra växelverkan och vänskap mellan unga med olika bakgrund. För unga med invandrarbakgrund är också Navigatorns sektorsövergripande servicepunkter och det psykosociala stödarbete som är kopplat till dem viktiga vid identifieringen av stödbehov samt som stödformer för den som är på väg mot studier eller arbetslivet. Det uppsökande ungdomsarbetet och ungdomsverkstäderna erbjuder också stöd för integrationen vid behov. Den multiprofessionella Ankarverksamheten inriktar sig i ett tidigt skede på att främja ungas välbefinnande och förebygga brott.
Det har konstaterats att fritidsverksamheten, exempelvis motion och idrott, är betydelsefull för att invandrarna ska lära sig språket och hur samhället fungerar, bredda det sociala nätverket och förbättra självkänslan samt för välbefinnandet i gemenskapen. Indirekt stöder fritidsintressena integrationen också med avseende på bevarandet av den egna identiteten och kulturen och ett aktivt medborgarskap samt det psykiska och fysiska välbefinnandet. Fritidsverksamhet med låg tröskel för alla befolkningsgrupper bidrar också till integrationen. I kommunerna har de bästa resultaten inom integrationsfrämjande utvecklingsprojekt för motion och idrott uppnåtts genom sektorsövergripande samarbete.
Unga som kommit till landet utan vårdnadshavare är enligt socialvårdslagen i regel klienter som behöver särskilt stöd och man strävar efter att tillgodose deras servicebehov genom att arbeta i nätverk (bland annat genom samarbete med utsedda företrädare, familjegrupphem och läroanstalter). Största delen av de unga som kommit som minderåriga utan vårdnadshavare behöver särskilda stödtjänster ännu när de uppnått myndighetsåldern, i synnerhet i fråga om boendet, utbildningsvägarna och hanteringen av ekonomin och vardagen. Åldersgränsen för eftervård både enligt barnskyddet och enligt integrationslagen höjdes år 2020 till 25 år. Ändringarna i lagstiftningen stärker för sin del möjligheterna för de unga som får eftervård att få det stöd som de behöver.
Den lagstiftningsmässiga referensramen för att ordna boende för minderåriga som kommit utan vårdnadshavare behöver utvecklas. I integrationslagen finns inte lika detaljerade bestämmelser till exempel om övervakningen av boendet som i socialvårdslagen och barnskyddslagen eller som i lagen om privat socialservice om ansvaret för servicens kvalitet, tillståndet för att producera tjänsterna eller övervakning och register. Tjänsterna bör utvecklas så att de tryggar tillgodoseendet av barnets rättigheter till fullo samt barnets fostran och utveckling och så att de erbjuder kontinuitet och stabilitet i boendet, i de sociala nätverken och i integrationen. För närvarande är det inte klart hur ställningen och tjänsterna för de minderåriga som är i landet utan vårdnadshavare och som inte får tjänster med stöd av integrationslagen ska tryggas. Detta gäller bland annat sådana minderåriga som kommit utan vårdnadshavare och som har fått finskt medborgarskap och därför förlorar integrationstjänsterna och stödet av sin företrädare.
Integrationen ska främjas genom stöd till familjer: de viktigaste åtgärderna
- I familjecenternätverket ska kompetensen i att identifiera och uppmärksamma familjernas mångfald stärkas.
- Samarbetsmodeller som främjar integrationen av föräldrar som sköter barn hemma ska utvidgas och utvecklas (till exempel språkkurser i familjecentrens möteslokaler). Strukturella reformer för att stärka integrationen av de föräldrar som sköter barn hemma presenteras som en del av integrationsprogrammet i kapitel 11. Användningen av integrationsplanen för familjer ska öka i kommunernas sektorsövergripande samarbete.
- En jämnare fördelning av familjeledigheterna ska främjas som ett led i familjeledighetsreformen, bland annat genom information på flera språk och genom att ge information som en del av integrationstjänsterna.
- Fullt tillgodoseende av rättigheterna för invandrarbarn ska främjas i Finland som en del av barnstrategin. Invandrarbarnens specialbehov ska beaktas i strategins åtgärder.
- Arbete som stöder invandrarungas delaktighet ska utvecklas genom ett starkt sektorsövergripande samarbete (inbegripet Navigatorerna och ungdomsarbetet) och genom att de unga själva är involverade i utvecklingsarbetet.
- Invandrarbarns och invandrarungas utbildning, välbefinnande och delaktighet ska utvecklas med hjälp av de åtgärder som presenteras i den utbildningspolitiska redogörelsen.
- En reform av ordnandet av tjänster för minderåriga som anlänt utan vårdnadshavare ska beredas för att de här barnen och unga personerna ska garanteras likvärdiga tjänster i förhållande till andra grupper som behöver särskilt stöd enligt socialvårdslagen genom att socialvårdens referensram beaktas mer ingående. Ordnandet av boendet för den här gruppen, organiseringsansvaren och de framtida välfärdsområdenas roll i detta ska granskas, liksom den lagstiftning som gäller familjevård och eftervård.
- Tjänsterna för de minderåriga som är i landet utan vårdnadshavare och som inte får tjänster med stöd av integrationslagen ska tryggas.
- För att stärka systemet med företrädare för dessa minderåriga ska det utvecklas ett företrädarregister och systemets kvalitet och övervakningen av det ska också utvecklas.
