Statsrådets redogörelse om behoven av att reformera integrationsfrämjandet

Syftet med den här redogörelsen, som behandlar reformbehoven inom integrationen, är att skapa riktlinjer för hur integrationsfrämjandet ska utvecklas, för att man ska kunna säkerställa att den ökande invandrarbefolkningen är delaktig i samhället och att också invandrarnas kompetens utnyttjas för att bemöta stora omvälvningar i samhället, till exempel att befolkningen i arbetsför ålder minskar. Detta förutsätter att invandrarna hänger med i de stora förändringarna, såsom i förändringarna i arbetslivet och inform-ationssamhällets utveckling, och att samhällspolarisering förebyggs. Förslagen i redogörelsen är ett svar på de viktigaste förändringarna i omvärlden och på identifierade utvecklingsmål för främjandet av integrationen. 

Beredningen av redogörelsen har samordnats med andra viktiga reformer som pågår under statsminister Marins regeringsperiod och som har beröringspunkter med främjandet av integrationen av invandrare, i synnerhet de kommunförsök som gäller främjande av sysselsättningen, beredningen av en bestående servicestruktur för arbetskrafts- och företagsservicen, reformen av ansvaren inom social- och hälsotjänsterna, skapandet av en nordisk modell för arbetskraftsservice och reformen av det kontinuerliga lärandet. Beslut om förändringar i främjandet av integrationen kan till en viss del slutligen fattas först när riktlinjerna för de strukturella reformerna och andra reformer är klara. 

Finlands befolkningsstruktur förändras av många olika orsaker. Nativiteten sjunker, befolkningen blir äldre och i och med den globala migrationen ökar antalet personer med invandrarbakgrund också i Finland. Migrationen och invandrarna är en bestående del av samhället. Med hjälp av migrationspolitiken befrämjas livskraften i det finländska samhället och Finlands internationella förpliktelser uppfylls. Smidiga, rättvisa och individuella tillstånds-, integrations- och medborgarskapstjänster tillgodoser samhällets och kundernas behov. Ett Finland som är fungerande och tryggt lockar internationella exper-ter och studerande med familjer. 

Statsminister Sanna Marins regeringsprogram har som mål att öka arbetskraftsinvandringen av experter och förbättra möjligheten för internationella examensstuderande att sysselsätta sig i Finland. Som tyngdpunkt för den arbetsrelaterade invandringen har man i regeringsprogrammet fastställt branscher med brist på arbetskraft samt experter, studerande och forskare som är väsentliga med tanke på spets- och tillväxtbranscherna inom forskning, utveckling och innovationer.

Regeringsprogrammets mål befrämjas genom åtgärdsprogrammet Talent Boost, som godkändes den 16 juni 2020. Åtgärdsprogrammet har som mål att stärka tillväxten, internationaliseringen och förnyandet av företag och forsknings-, utvecklings- och inno-vationsverksamheten samt att genom invandring svara på utmaningar gällande tillgången på kunnig arbetskraft, hållbarhetsunderskottet och försörjningskvoten. Målet är också att arbetsgivare i fortsättningen kan och vill rekrytera fler internationella experter och att processerna för uppehållstillstånd för dem som flyttar för arbete eller utbildning påskyndas. Integrationspolitiken och programmet Talent Boost bidrar också till att de som flyttar för arbete och utbildning stannar mer bestående i Finland i och med att integrationsfrämjande tjänster utvecklas också för den här gruppen. Programmets målsättningar och åtgärder för att främja integrationen av dem som flyttar för arbete och utbildning har beaktats och kompletterats vid beredningen av redogörelsen.

I linje med regeringsprogrammet kommer reformer som gäller invandring att ta hänsyn till förebyggandet av exploatering av utländsk arbetskraft. Detta har även beaktats i beredningen av redogörelsen. Villkoren för integrering av invandrare stöds också av regeringens proposition (RP 253/2020) om ändring av utlänningslagen, som överlämnades till riksdagen den 17 december 2020. I propositionen föreslås det att utlänningslagen ändras i syfte att förebygga utnyttjande av utländsk arbetskraft och förbättra den rättsliga ställningen för dem som fallit offer för arbetskraftsutnyttjande. Syftet med propositionen är också att främja avslöjandet av arbetsrelaterat utnyttjande.

Redogörelsen om integrationsreformen har beröringspunkter med bland annat följande reformer, beredningar och program:

• Kommunförsöken som gäller främjande av sysselsättningen
• Beredningen av en bestående servicestruktur för arbetskrafts- och företagsservicen
• Social- och hälsovårdsreformen
• Reformen av den sociala tryggheten 
• Den nordiska modellen för arbetskraftsservice och lönesubventionsreformen
• Reformen av det kontinuerliga lärandet och servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning
• Den utbildningspolitiska redogörelsen, som omfattar frågor om småbarnspedagogik och utbildning för invandrarbarn och invandrarunga 
• Utvecklingsprogrammet Utbildning för alla och utvidgningen av läroplikten
• Strategin för företagande
• Programmet för utveckling av barn- och familjetjänsterna
• Det nationella demokratiprogrammet
• Redogörelsen för den inre säkerheten (innehållet i redogörelsen om behoven av att reformera integrationsfrämjandet har samordnats med redogörelsen för den inre säkerheten) 
• Det nationella åtgärdsprogrammet för förebyggande av våldsbejakande radikalisering och extremism 2019–2023
• Förortsprogrammet 2020–2022 och Utvecklingsprogrammet för bostadspolitiken
• Regeringens jämställdhetsprogram
• Handlingsprogrammet mot rasism och för goda relationer 
• Statsrådets åtgärdsprogram mot människohandel
• Åtgärder för bekämpning av utnyttjande av utländska arbetstagare
• Det språkpolitiska programmet 
• Kommissionens meddelande om en handlingsplan för integration och inkludering för 2021–2027 (COM(2020) 758 final)

Redogörelsen om behoven av att reformera integrationsfrämjandet ersätter under statsminister Marins regeringsperiod statens program för integrationsfrämjande.

Riksdagen godkände i januari 2019 ett ställningstagande om integrationen, som grun-dade sig på revisionsutskottets betänkande om hur integrationen fungerar (ReUB 6/2018 rd). I ställningstagandet förutsattes att regeringen upprättar ett övergripande åtgärdsprogram om behovet av att se över integreringsåtgärderna och de reformer som ska genomföras, lämnar åtgärdsprogrammet till riksdagen i form av en redogörelse senast 2020 samt omarbetar integrationslagen (lagen om främjande av integration 1386/2010) och övrig lagstiftning vid behov utifrån riksdagsbehandlingen av redogörelsen. I ställningstagandet förutsattes också att
regeringen ser till att integreringen snabbas upp betydligt på så sätt att integrationsperioden i regel varar ett år. Verksamheten ska effektiviseras jämfört med nuläget i alla faser så snart invandraren har kommit till Finland.

• regeringen för att integreringen ska fungera bättre och snabbare överför det samlade ansvaret för integrationstjänsterna till kommunerna och utreder hur tjänsterna kan tillhandahållas i tillräcklig omfattning också på andra håll än i tillväxtcentra.
• regeringen ser till att de servicesystem och servicestrukturer som stöder sysselsättningen av invandrare börjar fungera bättre så att de också svarar mot behoven hos företag som erbjuder sysselsättning.
• regeringen ser till att handläggningen av ansökningar om uppehållstillstånd för arbetstagare snabbas upp. Handläggningen får ta högst två månader. (I regeringsprogrammet för statsminister Marins regering bestämdes att "en snabb och smidig handläggning av uppehållstillstånd på grund av arbete ska säkerställas med målet att den genomsnittliga handläggningstiden ska vara en månad".)  
• regeringen vidtar åtgärder för att omorganisera språkstudierna inom integrationsutbild-ningen på så sätt att undervisningskvaliteten garanteras och inlärningsresultaten förbättras så att de uppfyller målen för inlärningen och kraven på språkkunskaper i arbetslivet.
• regeringen gör språkutbildningen mer förpliktande i integrationsplanen för invandrare som fått uppehållstillstånd på så sätt att utbildningen inbegriper ett språkprov.
• regeringen gör studierna inom mottagningstjänsterna för asylsökande mer förpliktande. Det ska förutsättas att den asylsökande ska ha kännedom om hur samhället fungerar och vilka regler och värderingar som finns. För att säkerställa detta ska det ordnas ett prov.
• regeringen med det snaraste vidtar åtgärder för att främja sysselsättningen av kvinnor med invandrarbakgrund. Kvinnorna ska bli en särskild målgrupp för integreringstjänster.
• regeringen ser till att tredje sektorn, det vill säga organisationerna och det fria bildningsarbetet, tar över en större andel av integreringen och att regeringen vidtar åtgärder för att omdefiniera arbetsfördelningen mellan myndigheterna och tredje sektorn.

I redogörelsen bemöts förslaget till ställningstagande i revisionsutskottets betänkande ReUB 6/2018 rd och verkställandet av riktlinjerna för integrationen i regeringsprogrammet för statsminister Marins regering.

Redogörelsen har beretts i nära samarbete med intressentgrupperna och som stöd för beredningen har det ordnats

• workshoppar för att bereda innehållet i redogörelsen (14.1.2020 och 3.3.2020) 
• ett informationsmöte för forskare (14.9.2020)
• ett informationsmöte för organisationer (11.9.2020)
• ett omfattande informationsmöte med intressentgrupperna (26.10.2020)
• regionala informationsmöten med närings-, trafik och miljöcentralerna (NTM-centralerna) (september-oktober 2020)
• remissbehandling 3.2–12.3.2021

Utgångspunkten vid beredningen av redogörelsen har varit att på ett omfattande sätt dra nytta av befintliga forskningsrön. Dessutom har man som stöd för beredningen låtit genomföra utredningar som externa uppdrag: 

• Utbildnings- och sysselsättningsvägar för invandrare/utredningsprojekt inom statsrådets forsknings- och utredningsverksamhet VNTEAS (publicerades i maj 2021) 
• Vägledning av invandrare vid arbets- och näringsbyråerna och i kommunerna (våren 2020)

Enligt den ursprungliga tidtabellen var det meningen att redogörelsen skulle lämnas till riksdagen före utgången av 2020. Tidtabellen måste ändras bland annat på grund av coronavirusepidemin och andra ärenden som är under beredning. 

De begrepp som används i samband med integration och invandring har under de senaste åren skapat diskussion i Finland. Aktörer inom integration och invandring och invandrarna själva har uttryckt önskemål om att speciellt termerna invandrare respektive person som invandrat och främjande av integration respektive integration ska revideras.

Parallellt med beredningen av redogörelsen har det pågått terminologiarbete om integration vid arbets- och näringsministeriet i samarbete med representanter för olika intressentgrupper och Terminologicentralen. I detta arbete har man särskilt granskat begrepp som gäller integrationslagen och integrationstjänsterna samt begrepp med anknytning till invandring. 

Beredningen och omarbetningen av integrationsordlistan fortsätter i ett brett samar-bete med intressentgrupperna. I redogörelsen används etablerade begrepp och den terminologi som används inom forskning och statistikföring.