På denna sida hittar du svar på vanliga frågor om Kundinformationssystemet för integration (Koto-AJ), dess utveckling, ibruktagande och fortsatta utveckling. Frågorna och svaren uppdateras.
Sidan uppdaterad 4.3.2026.
Grundläggande uppgifter
UF-centrets projekt Koto-digi utvecklade den första versionen av Kundinformationssystemet för integration (Koto-AJ) och publicerade den för kommunerna 27.1.2025. Koto-digi-projektet avslutades 28.2.2025.
UF-centrets projekt Koto-digi2 ansvarar för vidareutvecklingen av Kundinformationssystemet för integration (Koto-AJ) under perioden 1.3.2025–31.12.2026.
Den första versionen av Kundinformationssystemet för integration (Koto-AJ) har publicerats för kommunerna 27.1.2025. Systemet innehåller grundläggande funktioner som klienthantering, bedömning av servicebehovet och integrationsplan. Fler funktioner publiceras i systemet med några veckors mellanrum.
Ytterligare information:
Kommunikation om Kundiformationssystemet för integration har koncentrerats till UF-centrets informations-, kommunikations- och samarbetsplattform, Tuutti-tjänsten. Kommunerna kan ansöka om åtkomsträttigheter och roller i enlighet med UF-centrets anvisningar.
Mer information:
I samband med reformen av sysselsättningstjänsterna (TE24) trädde också den nya integrationslagen (lagen om främjande av integration 681/2023, KOTO24) i kraft 1.1.2025. I den nya integrationslagen föreskrivs också om användningen av kundinformationssystemet för integration.
Målen i den nya integrationslagen som träder i kraft 1.1.2025 är:
- Stärka invandrarnas sysselsättning, språkkunskaper och delaktighet i samhället
- Påskynda integration
- Stärka kommunernas ansvar för främjandet av integration
- Utveckla och stärka integrationstjänster som erbjuds personer utanför arbetskraften, såsom föräldrar som vårdar barn hemma
- Möta personer som ligger utanför arbetskraften bättre än för närvarande
Kunddatasystem för integration och tillhörande rapporteringslösningar stöder målen för totalreformen av integrationslagen.
Ytterligare information:
Som en del av reformen av integrationslagen har arbets- och näringsministeriet utrett de kunddatasystem som används i kommunernas integrationstjänster. Av utredningarna framgick att kommunernas utmaningar i främjandet av integrationen är splittrade tjänster samt bristen på samordning över kommun- och regiongränserna. Det finns dessutom många regionala skillnader i integrationstjänsterna. Tillhandahållandet och utvecklingen av tjänster fördröjs bland annat av hinder för utlämnande av uppgifter och informationssystem som fungerar dåligt.
Med hjälp av Kundinformationssystemet för integration (Koto-AJ) överförs kundernas uppgifter mellan olika tjänsteställen och myndigheter. I enlighet med den nya integrationslagen möjliggörs digital överföring av vissa uppgifter om integrationskunder mellan datasystemet för integration och arbets- och näringstjänsternas kunddatasystem. Målet med det nya kunddatasystemet är också att stödja annat sektorsövergripande samarbete med integrationskunder. Kunddatasystemet stöder processerna mellan kommunerna, välfärdsområdena, statsförvaltningen och tjänsteproducenterna för integrationstjänster i anslutning till verkställandet av integrationslagen.
Ett riksomfattande kunddatasystem för integration förbättrar dessutom möjligheterna att erbjuda tjänster till invandrare som ligger utanför arbetskraften.
Dessutom ökar datasystemet och de digitala rapporteringslösningarna den uppföljnings- och utvärderingsinformation som fås från integrationstjänsterna och som kan utnyttjas i kommunerna, i regionerna och på riksnivå i integrationsfrämjande, beslutsfattande och utvecklingsarbete.
Koto-digi-projekten finansieras med ett separat anslag för vidarebosättning från Europeiska unionens asyl-, migrations- och integrationsfond (AMIF) som en del av handlingsprogrammet för anvisande av flyktingar till kommuner och integrationsstöd (2022–2027).
Arbets- och näringsministeriet styr och följer upp användningen av det särskilda anslaget för vidarebosättning inom ministeriets förvaltningsområde. Bestämmelser om anslagets användningsändamål finns i statsrådets förordning om fonderna inom området för inrikesfrågor under programperioden 2021–2027 (119/2022).
Ytterliggare information:
Målet är att de digitala rapporteringslösningar som använder KSFI som källa ska hjälpa kommunerna i följande uppgifter:
- upprätthållande av en lägesbild av verksamhetsmiljön i realtid
- verifiering av integrationstjänsternas effekt, effektivitet och kvalitet
- förutseende av tjänstebehov.
UF-centret ansvarar för utvecklingen och underhållet av Kundinformationssystemet för integration (Koto-AJ).
KSFI används i första hand av anställda inom kommunernas integrationstjänster.
Om kommunens uppgift enligt integrationslagen sköts av arbetskraftsmyndigheten med stöd av 8 § i integrationslagen, är användarna anställda hos arbetskraftsmyndigheten.
I det fortsatta utvecklingsarbetet av KSFI torde användarrättigheterna öppnas även för andra användare.
I lagen om främjande av integration (681/2023 80 §) fastställs vem som kan beviljas rättigheter till kunddatasystemet.
Ytterligare information:
Ja, på vissa villkor. Arbetskraftsmyndigheterna är användare av Kundinformationssystemet för integration i det fall att arbetskraftsmyndigheterna också svarar för tjänsterna för andra integrationskunder än de som är arbetssökande. Detta är möjligt med stöd av 8 § i integrationslagen (681/2023).
I KSFI sparas uppgifter om de personer som är kunder hos kommunernas integrationstjänster. För kunder hos arbetskraftsservicen utnyttjas ett informationssystem som är avsett för dem. Många integrationskunder kan dock samtidigt vara kunder hos både kommunens integrationstjänster och sysselsättningsområdet.
Varje myndighet sparar endast sådana uppgifter i KSFI som hör till myndighetens tjänsteansvarsområde och behörighet. De uppgifter som antecknas ska vara tillräckliga och nödvändiga för att stödja en handledning för kunden av god kvalitet och för att främja integrationen. Varje myndighet har nyttjanderätt till uppgifter som hör till dess behörighet och som myndigheten enligt lag får behandla för att sköta sina tjänsteuppgifter.
Läs mer:
Ja det kan hen. Telefonnummer och e-postadress är inte obligatoriska uppgifter.
Nej. Klienten ska ha giltig uppehållsrätt i Finland (uppehållstillstånd, registreringsbevis för EU-medborgare, registrering av nordisk medborgare vid MDB) eller ha lämnat in en ny ansökan om uppehållstillståndet (fortsatt tillstånd) medan det tidigare tillståndet ännu var i kraft. Då behöver klienten visa upp ett intyg över inlämnad ansökan. Utan giltig uppehållsrätt eller ovan nämnda intyg över inlämnad ansökan kan klienten inte skrivas in/registreras i klientdatasystemet för integration. Även finska medborgare kan registreras i systemet.
Ja, ja. Kunden kan läggas till om han eller hon som EU-medborgare har registrerat sin uppehållsrätt vid Migrationsverket, om han eller hon har beviljats uppehållskort i enlighet med utlänningslagen eller om han eller hon som nordisk medborgare har registrerat sin vistelse vid DVV. Med andra ord ska personen höra till personkretsen för integrationslagens tillämpningsområde.
Ja. I KSFI kan man även anteckna vardagliga kundbesök. I systemet planeras också en minneslista där man kan anteckna vardagliga löpande ärenden som underlättar den vardagliga handledningen.
Uppgifter om finska medborgare sparas i regel inte i KSFI. Kommunen kan själv bestämma vem som ska hänvisas till integrationstjänster, till exempel till språkutbildning. En finsk medborgare kan inte vara en integrationsklient, dvs. ingen integrationsplan görs upp för en finsk medborgare. Ett undantag i klientdatasystemet för integration är personer som avses i 2 § i integrationslagen.
Integrationslagen tillämpas inte på finska medborgare, om det inte är fråga om undantag enligt integrationslagen. Kommunerna kan erbjuda finska medborgare tjänster i huvudsak via kommunens allmänna servicesystem, eftersom de i övrigt inte har rätt att få integrationsfrämjande tjänster och därför inte får några integrationsplaner. De kan också betjänas via den handlednings- och rådgivningstjänst som kommunen ordnar och som är avsedd för alla invandrare och då kan deras uppgifter sparas med klientens samtycke.
Om återflyttaren är klient hos kommunens arbetskraftsservice kan hen erbjudas integrationsutbildning som ordnas som arbetskraftsutbildning inom ramen för integrationsresurserna. Klienter som omfattas av integrationslagen prioriteras dock.
Tills vidare används ännu ALPO-registret, eftersom klientdatasystemet för integration inte möjliggör anonyma registreringar. I framtiden kommer ALPO-registret att tas ur bruk och ett ersättande system utreds.
Ja, det kan han. För registreringen behövs personbeteckning eller uppehållstillståndsnummer (UMA-registreringsnummer) för att säkerställa att personen inte registreras två gånger i systemet.
Kunden kan ha båda uppgifterna. Kundnumret för uppehållstillstånd (UMA-nummer) och personbeteckningen används för att indentifiera klienten i KSFI. Klientens uppgifter kan sökas i systemet med personbeteckning eller kundnumret för uppehållstillstånd (UMA-nummer).
I den första versionen av systemet är det möjligt att registrera kunden manuellt.
Vilka uppgifter om kunden får myndigheten spara?arje myndighet sparar endast sådana uppgifter i KSFI som hör till myndighetens tjänsteansvarsområde och behörighet. De uppgifter som antecknas ska vara tillräckliga och nödvändiga för att stödja en handledning för kunden av god kvalitet och för att främja integrationen. Varje myndighet har nyttjanderätt till uppgifter som hör till dess behörighet och som myndigheten enligt lag får behandla för att sköta sina tjänsteuppgifter.
Ytterliggare infromation:
Kommunen ansvarar för arkiveringen av sitt eget material i enlighet med lagen om främjande av integration och informationshanteringslagen. Lagstiftningen förpliktar inte UF-centret att bygga upp ett separat elektroniskt arkiveringssystem.
Ytterligare information:
Man har ännu inte gjort ett förslag om gallring men ärendet utreds. Riksarkivets beslut om uppgifter som ska arkiveras behövs för att man ska veta om de personuppgiftsansvariga i framtiden ska överföra uppgifter från systemet till Riksarkivet.
I det fortsatta utvecklingsskedet eftersträvas överföring av digital information till rapporteringslösningen, dvs. informationsplattformen Mylly, i klientdatasystemet för integration (KSFI). BDS-integrationen i Befolkningsdatasystemet (BDS) kommer att utvecklas i det första skedet i slutet av 2025.
Även andra integrationsobjekt har identifierats, och som bäst utreds möjligheterna till integrationer till exempel med följande system:
Sakkunnigas Jobbmarknad A-TMT
- Under 2026
Utlänningsregistret UMA
- I det första skedet strävar man med UMA-integrationen efter att automatiskt införa uppgiften om uppehållsrätt i KSFI.
- I det andra skedet (efter 2026) eftersträvas också en djupare integration till exempel som stöd för hänvisningen av flyktingar till kommunen.
Förmånsdatatjänsten Kelmu
- Målet är att genomföra registerbaserade systemlösningar som stöder kommunernas skyldighet att nå invandrare för tjänster som stöder integration.
Utbildningsporten och det allmänna bidragssystemet YA
- Integrationer i Utbildningsporten och det allmänna bidragssystemet (YA) som diskuterades 2024 eftersträvas tills vidare inte.
I kommunernas referensarkitektur för främjande av integration beskrivs integrationsprocesserna i en kommun. Modellen är ett riktgivande exempel på hur integrationstjänster kan ordnas i en kommun. Den tar hänsyn till de krav som ställs i lagar och förordningar.
Referensarkitekturarbetet kan tillämpas i kommuner till exempel i planeringen av den övergripande arkitekturen och informationshanteringsmodellen.
Ytterligare information:
En referensarkitektur för främjande av integration i kommuner (på finska)
Experternas version av Jobbmarknaden och klientdatasystemet för integration använder inte samma datalager. I början av 2025 sparas de uppgifter som registreras i klientdatasystemet för integration i det riksomfattande datasystemet för integration. Uppgifterna om en integrationsklient som sparats i Experternas version av Jobbmarknaden sparas i det nationella datasystemet för integration senast från och med den 1 januari 2027. Fram till dess sparas uppgifterna i arbetskraftsmyndighetens datalager för personkunder.
KSFI är avgiftsfritt för kommunerna. Enligt nuvarande uppgifter kan det uppstå kostnader för kommuner i samband med ibruktagandet, bland annat för samordningen av befintliga system och KSFI. Kommunerna ansvarar också själva för ibruktagandet av tilläggen. Till kostnaderna kan också räknas arbetstid för ibruktagandet av det nya systemet.
I lagen om främjande av integration (681/2023) föreskrivs att kommunerna ska ta i bruk ett riksomfattande kunddatasystem för integration. Systemet ska tas i bruk senast 31.12.2026.
Ytterliggare information:
Ja. Kommunen kan under en övergångsperiod använda flera klientdatasystem för integration. Kommunen kan alltså själv besluta hur integrationsklienternas uppgifter behandlas tills skyldigheten att registrera uppgifterna i KSFI träder i kraft från och med början av 2027.
Kommunen ska dock säkerställa att uppgifterna om invandrarklienterna hålls intakta under den tid som uppgifterna behandlas. Med uppgifternas integritet avses att uppgifterna inte får ändras eller förvrängas även om de behandlas i flera olika system, dvs. kommunerna ska se till att överlappande uppgifter inte avviker från varandra eller att integrationsklientens uppgifter inte försvinner eller förvrängs mellan systemen.