Reform av integrationslagen

Målet med integrationslagen är att stärka sysselsättningen bland invandrare, färdigheter som stöder sysselsättning, språkkunskaper och delaktighet i samhället. Målet med lagen är också att främja jämlikhet och likabehandling och en positiv växelverkan mellan olika befolkningsgrupper. 

Den gällande integrationslagen reformeras så att den motsvarar riksdagens förutsättningar (rapport från riksdagens revisionsutskott) för främjande av integration. 

Riksdagen har förutsatt

• snabbare integration och effektivare verksamhet från och med att invandraren kommer till Finland
• överföring av det totala ansvaret för integrationstjänster till kommunerna
• främjande av sysselsättningen bland invandrarkvinnor
• förbättring av språkstudiernas kvalitet och språkprov
• beaktande av företagens behov
• ökning av tredje sektorns och det fria bildningsarbetets andel.

Dessutom har det skett och bereds flera ändringar i verksamhetsmiljön (bland annat välfärdsområdena, social- och hälsovårdsreformen, reformen av arbets- och näringstjänsterna 2024). Dessa reformer påverkar myndighetsansvaret för integrationsfrämjandet. I reformen av integrationslagen beaktas riksdagens förutsättningar och den förändrade verksamhetsmiljön.

Målet med reformen av integrationslagen (KOTO24) är bland annat att

• stärka integrationen av invandrare som står utanför arbetskraften
• förtydliga de olika aktörernas ansvar 
• stärka det sektorsövergripande samarbetet samt samarbetet med organisationer och arbetsgivare
• uppdatera integrationslagen så att den motsvarar de ändringsbehov som följer av överföringen av myndighetsuppgifter.

Den reformerade integrationslagen (681/2023) träder i kraft den 1 januari 2025 samtidigt med reformen av arbets- och näringstjänsterna.