Vad förändras i integrationsfrämjandet och statens ersättningar 2023?

Främjandet av integration är en uppgift som hör till flera myndigheters ansvar. Integrationen främjas bland annat genom kommunens basservice, arbets- och näringsförvaltningens tjänster samt genom de särskilda åtgärder och tjänster som fastställs i integrationslagen, såsom tjänsterna för inledande kartläggning, integrationsplan och integrationsutbildning. Även de social- och hälsovårdstjänster som från och med den 1 januari 2023 hör till välfärdsområdets organiseringsansvar främjar integrationen. Bestämmelser om organiseringen av social- och hälsotjänster finns i den allmänna lagstiftning och speciallagstiftning som gäller tjänsterna. 

Myndigheterna hänvisar vid behov den invandrade till de tjänster som han eller hon behöver, till exempel kommunens eller arbets- och näringsbyråns tjänster för en inledande kartläggning eller välfärdsområdets tjänster för en bedömning av behovet av socialvård. Integrationen främjas även av andra aktörer, såsom läroanstalter, organisationer, föreningar och sammanslutningar.

Det sektorsövergripande samarbetet mellan myndigheterna är viktigt. Flera av de uppgifter som fastställs i integrationslagen förutsätter sektorsövergripande samarbete, i vilket även välfärdsområdet i fortsättningen deltar. Nära samarbete krävs till exempel vid utarbetandet av vissa inledande kartläggningar och integrationsplaner, vid mottagandet av flyktingar och inom tjänsterna för minderåriga som kommit till landet utan vårdnadshavare. 

Kommunen och arbets- och näringsbyrån samordnar samarbetet mellan de lokala aktörerna. I synnerhet kommunen och välfärdsområdet samt arbets- och näringsbyrån och välfärdsområdet ska komma överens om nya kontaktpersoner och samarbetsförfaranden så att tjänsterna för invandrade är smidiga och förenliga. 

Kommunen, arbets- och näringsbyrån och välfärdsområdet ska säkerställa att de har tillräckliga resurser för att sköta uppgifterna enligt integrationslagen.

Ytterliggare information:
Brev om kommunernas uppgifter och resurser vid främjande av integration

Kommunen eller arbets- och näringsbyrån ska utarbeta en inledande kartläggning och en integrationsplan för invandrade som registrerat sig som arbetslösa arbetssökande och som får utkomststöd annat än tillfälligt.

Kommunen och arbets- och näringsbyrån utarbetar i regel den inledande kartläggningen och integrationsplanen tillsammans. Arbets- och näringsbyrån kan dock utarbeta den inledande kartläggningen och integrationsplanen tillsammans med en invandrad som registrerat sig som arbetslös arbetssökande, och kommunen tillsammans med en invandrad som får utkomststöd. För att kommunen ska kunna utarbeta en inledande kartläggning får den information av FPA om den invandrade som får utkomststöd annat än tillfälligt. 

Välfärdsområdet kan från och med den 1 januari 2023 delta i utarbetandet av den inledande kartläggningen eller integrationsplanen på kommunens eller arbets- och näringsbyråns begäran, om den invandrades servicebehov förutsätter samordning av olika myndigheters tjänster. Kommunen eller arbets- och näringsbyrån ser till att välfärdsområdet vid behov deltar i utarbetandet av en sektorsövergripande plan. 

En integrationsplan för ett barn eller en ung som kommit till landet som minderårig utan vårdnadshavare utarbetas dock alltid i samarbete mellan kommunen och välfärdsområdet. Kommunen kan utarbeta en inledande kartläggning och en integrationsplan för minderåriga även för andra minderåriga.

Ytterliggare information:
Läs mer om inledande kartläggning
Läs mer om integrationsplan

Kommunen ansvarar även i fortsättningen för mottagningen av flyktingar och integrationen i inledningsskedet. Kommunen kommer överens om anvisandet till kommunen och främjandet av integrationen genom ett avtal med NTM-centralen. 

Kvotflyktingar anvisas till kommunen utifrån Migrationsverkets framställning till NTM-centralen. I fråga om asylsökande som fått uppehållstillstånd eller personer som får tillfälligt skydd gör förläggningen en framställning om anvisande till kommunen till NTM-centralen, om personen på grund av sin utsatta ställning behöver särskilda åtgärder vid överföringen till kommunen. NTM-centralen säkerställer att kommunen har beredskap att ta emot personer innan anvisandet sker. 

Kommunen ska samarbeta nära med välfärdsområdet för att säkerställa en smidig mottagningsprocess och samordna och säkerställa kommunens och välfärdsområdets tjänster. Kommunen och välfärdsområdet ska komma överens om kontaktpersoner och samarbetsförfaranden i enlighet med lagen. 

Inom ramen för samarbetet ska kommunen höra välfärdsområdet  

• innan anvisandet till kommunen sker och ett avtal om främjande av integration ingås eller ses över
• innan en person anvisas till kommunen, om personen har uppenbara behov av social- och hälsovårdstjänster. 

Genom att kommunen och välfärdsområdet samarbetar kan kommunen säkerställa att en person som anvisas till kommunen har tillgång till de tjänster i välfärdsområdet som personen behöver. Det är dock kommunen och NTM-centralen som kommer överens om anvisandet av personen till kommunen. De utmaningar som eventuellt förs fram vid hörandet av välfärdsområdet förhindrar inte automatiskt anvisandet till kommunen.

Att höra välfärdsområdet är i princip nödvändigt åtminstone när det gäller 

• kvotflyktingar med brådskande behov av omplacering (s.k. akutfall)
• sådana kvotflyktingar för vilka det i samband med Finlands beslut om mottagande har framkommit uppgifter som indikerar behov av social- och hälsovårdstjänster samt 
• barn och unga som anländer som minderåriga utan vårdnadshavare.

Hörandet ska ske skriftligen och på ett informationssäkert sätt i början av beredningen av anvisandet till kommunen. 

Kommunens uppgifter vid mottagandet av en person som anvisats till en kommunplats:

• Reservering av bostad, förutom om personen har behov av stödboende. 
• Nödvändiga el- och vattenavtal samt andra avtal. 
• Inköp av möbler och bohag till bostaden ska i huvudsak ske efter att personen har bosatt sig i kommunen och själv kan delta i dessa inköp. Kommunen kan skaffa de nödvändiga möbler och den övriga utrustning som behövs i vardagen under de första dagarna och ansöka om ersättning för dem enligt integrationslagen. 
  • Om kommunen och välfärdsområdet avtalar om det kan bostaden alternativt möbleras med en förmån som söks på förhand av välfärdsområdet. Då är det fråga om att sköta ärenden för en persons räkning och möblering med betalningsförbindelse hör till välfärdsområdets uppgifter.
• Hämtande av en person från flygplatsen eller någon annan överenskommen plats. Om personen har uppenbara behov av social- och hälsovårdstjänster ska kommunen komma överens om att en yrkesutbildad person från välfärdsområdet deltar.
• Utarbetande av en inledande kartläggning och integrationsplan vid behov i samarbete med arbets- och näringsbyrån och/eller välfärdsområdet.
• Vägledning och rådgivning till exempel i anslutning till boendet och när det gäller att lära känna kommunen. 
  • Om personen har behov av särskilt stöd svarar även en anställd inom välfärdsområdet för vägledningen i vardagen.
• Hänvisning till övriga myndigheters tjänster vid behov, till exempel: 
  • inledande hälsokontroll för kvotflyktingar 
  • välfärdsområdets social- och hälsovårdstjänster
  • ansökning om personbeteckning och registrering i hemkommunen vid myndigheten för digitalisering och befolkningsdata
  • vid behov ansökning om biometriska uppehållstillståndskort vid Migrationsverkets serviceställe
  • ansökning om identitetskort för utlänning vid Polisen
  • ansökning om grundläggande utkomststöd vid Folkpensionsanstalten och förebyggande och kompletterande utkomststöd hos välfärdsområdet
  • registrering som kund för att få sysselsättningstjänster.

Välfärdsområdet beviljar vid behov förebyggande och/eller kompletterande utkomststöd och ansvarar för att ordna social- och hälsovårdstjänster.

Från och med den 1 mars 2023 preciseras målgruppen för anvisandet till kommuner så att till kommunplatser anvisas

• kvotflyktingar och
• de personer enligt 2 § 2 mom. i lagen om hemkommun (asylsökande som fått uppehållstillstånd och personer som fått tillfälligt skydd) som befinner sig i en utsatt ställning.

Från och med den 1 mars 2023 kan till kommunplatser anvisas även personer som får tillfälligt skydd och som uppfyller villkoren för att få en hemkommun enligt lagen om hemkommun, om de befinner sig i en utsatt ställning. 

En persons utsatta ställning och av den föranledda behov av social- och hälsovårdens tjänster på specialnivå och stöd ska alltid bedömas individuellt av yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården på förläggningen. 

I en utsatt ställning kan anses vara i synnerhet

• barn och unga med uppehållstillstånd som har kommit till landet som minderåriga utan vårdnadshavare
• personer som är sjuka eller lider av psykiska störningar
• personer med funktionshinder, äldre
• gravida kvinnor
• ensamförsörjarfamiljer
• personer som har blivit utsatta för tortyr, våldtäkt eller andra allvarliga former av psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld, de som hör till en könsminoritet eller sexuell minoritet samt offer för människohandel. 

Förteckningen är inte uttömmande. 

Det är fortfarande möjligt att till kommunplatser anvisa även andra personer enligt 2 § 2 och 3 mom. än de personer som befinner sig i en utsatt ställning. 

Ansvaret för att ordna boende för barn som kommit till landet som minderåriga utan vårdnadshavare överförs från kommunen till välfärdsområdet den 1 januari 2023. De nuvarande familjegrupphemmen överförs till välfärdsområdenas ansvar, och välfärdsområdet kan inrätta ett nytt familjegrupphem eller en annan bostadsenhet avsedd för barn och unga.

Välfärdsområdet avtalar om inrättandet av en bostadsenhet med NTM-centralen. Välfärdsområdet ska höra kommunen innan ett familjegrupphem eller en annan bostadsenhet inrättas. Därtill ska NTM-centralen, kommunen och välfärdsområdet komma överens om placeringen av en minderårig som anlänt utan vårdnadshavare i en sådan enhet och om ordnandet av integrationsfrämjande tjänster.

Stödet för barn och unga som kommer till landet som minderåriga utan vårdnadshavare ligger i fortsättningen på både välfärdsområdets och kommunens ansvar. Ett barn eller en ung som kommit till Finland som minderårig utan vårdnadshavare får så kallat stöd för vuxenblivande enligt integrationslagen tills barnet eller den unga fyller 25 år. Det är inte fråga om stöd i form av eftervård enligt barnskyddslagen (417/2007). 

Stödet kan ordnas både inom välfärdsområdets (i synnerhet socialvård) och inom kommunens tjänster.  Kommunen ordnar för barnet eller den unga utbildnings-, fritids-, idrotts- och kulturtjänster och deltar i utarbetandet av integrationsplanen. Kommunen och välfärdsområdet ska samordna de tjänster som tillhandahålls barn och unga som kommit till landet som minderåriga utan vårdnadshavare.

Från och med den 1 mars 2023 får de barn och unga som kommit till landet som minderåriga utan vårdnadshavare och som får tillfälligt skydd och beviljats hemkommun samma boende- och stödtjänster som de barn och unga som kommit till landet utan vårdnadshavare och som får internationellt skydd.

Arbets- och näringsministeriet, regionförvaltningsverk, närings-, trafik- och miljöcentraler, utvecklings- och förvaltningscentret, arbetskraftsmyndigheter, kommunala myndigheter, Folkpensionsanstalten och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har enligt integrationslagen trots sekretessbestämmelserna rätt att av varandra, Migrationsverket, förläggningar och flyktingslussar, dem som tillhandahåller åtgärder och tjänster som stöder integration och företrädare som förordnats för barn utan vårdnadshavare avgiftsfritt få den information som är nödvändig för att utföra uppgifterna enligt lagen. 

Enligt lagen får kommunen den information som är nödvändig för att utarbeta en inledande kartläggning och en integrationsplan, sköta processen för anvisande till kommuner och mottagandet av flyktingar, ansöka om ersättningar enligt integrationslagen och för att sköta övriga uppgifter. I lagen finns även bestämmelser om välfärdsområdets tillgång till information bland annat när det gäller den sektorsövergripande inledande kartläggningen och integrationsplanen, tjänsterna för minderåriga som anländer utan vårdnadshavare och behandlingen av ersättningar.

Reformen av social- och hälsovårdstjänsterna kan påverka de informationssystem som kommunerna använder inom sina integrationstjänster. Kommunerna har från och med den 1 januari 2023 inte längre tillgång till de informationssystem för social- och hälsovårdstjänsterna som eventuellt har utnyttjats även inom integrationstjänsterna. Från och med 2023 ska kommunen se till att man inom integrationstjänsterna använder ett system där kunduppgifter behandlas enligt informationshanteringslagen (906/2019) så att man sörjer för ändamålsenlig behandling av information och kundernas personuppgiftsskydd. Även annan arkivering kan komma på fråga vid hanteringen och behandlingen av information bara man iakttar lagstiftningens krav vid behandlingen och arkiveringen.

Om man vid behandlingen av personuppgifter i anslutning till integrationsfrämjandet har använt sig av exempelvis socialvårdens kundinformationssystem, som kommunen inte längre efter 2023 har rätt att använda, ska kommunen mot slutet av 2022 överföra de uppgifter som kommunen behöver för att kunna sköta sin lagstadgade uppgift antingen till ett annat system eller till arkivet. Detta kan också avse exempelvis integrationsplaner och uppgifter som hänför sig till mottagandet av flyktingar eller ersättningar till kommunerna.  Om kommunen inte använder något annat system till vilket uppgifterna kan överföras, kan uppgifterna lämnas ut från social- och hälsovårdens kundinformationssystem till kommunen antingen i pappersform eller elektroniskt. Även vid överföringen av uppgifter bör man på behörigt sätt sörja för dataskyddet och informationssäkerheten.

Arbets- och näringsministeriet har berett en helhetsreform av integrationslagen. I helhetsreformen av integrationslagen föreslås det att riksomfattande informationssystemtjänster för integration ska utvecklas med tanke på integrationstjänsterna. De riksomfattande informationssystemtjänsterna för integration ska innehålla ett kundinformationssystem för integration som kommunerna får tillgång till. Enligt lagförslaget ska kommunerna ha skyldighet att använda de riksomfattande informationssystemtjänsterna för integration. Skyldigheten ska träda i kraft efter en övergångstid från och med 2027. Således upphör användningen av kommunernas egna kundinformationssystem för integrationstjänster senast den 31 december 2026.

Ytterliggare information:
Brev om kommunernas uppgifter och resurser vid främjande av integration
Läs mer om riksomfattande informationssystemtjänster för integration

Om statens ersättningar till kommuner och välfärdsområden föreskrivs i integrationslagen och statsrådets förordning om ersättning av statens medel för kommunens kostnader för främjande av integration (SRF 1393/2011). Från och med den 1 januari 2023 kan utöver kommuner även välfärdsområden få ersättningar enligt integrationslagen. Det har inte skett ändringar i nivån på ersättningarna enligt integrationslagen, men ersättningarna betalas till den aktör för vilken kostnaderna uppstått.

Kommuner och välfärdsområden ersätts för kostnaderna för de personer som avses i 2 § 2 och 3 mom. i integrationslagen. 

Följande två villkor gäller för ersättning av kostnader för de personer som avses i 2 § 2 och 3 mom. i integrationslagen:

• kommunen ska ha ett program för integrationsfrämjande enligt integrationslagen 
• det ska finnas ett avtal med NTM-centralen om anvisande till kommunen och främjande av integrationen. 

När det gäller ersättningarna till välfärdsområdet finns inte samma villkor. 

Ett villkor för vissa av de ersättningar som söks separat är ett individuellt beslut av NTM-centralen. I detta fall gäller villkoret både kommunens och välfärdsområdets ersättningar.

För de personer som avses i 2 § 2 och 3 mom. i integrationslagen (exempelvis de som får internationellt skydd och deras familjemedlemmar) betalas kalkylerade ersättningar till kommunerna och välfärdsområdena. Ersättningarna är avsedda för vägledning och rådgivning och annan verksamhet som stöder integrationen. Maximitiden för ersättningarna är tre år, för kvotflyktingar fyra år. Ersättningarna betalas i huvudsak ut automatiskt varje månad. Kommunen och välfärdsområdet kan följa upp de kalkylerade ersättningar som de får i de månatliga rapporter som bildas i Migrationsverkets ärendehanteringssystem för utlänningsärenden. Användarrättigheter till systemet begärs av Migrationsverket.

I integrationslagen finns även flera ersättningar som söks separat och som kommunen och välfärdsområdet ska söka hos UF-centret på basis av de uppstådda kostnaderna. Ersättning ska sökas senast inom två år från utgången av det kalenderår då kostnaderna uppkom. Kvitton eller övriga verifikat ska sparas, eftersom UF-centret har granskningsrätt. Ersättningar som betalats ut på felaktiga grunder ska betalas tillbaka.  Kommunen kan ännu under 2023–2024 retroaktivt söka ersättningar för 2021–2022 även för de kostnader som från och med 2023 uppstår för välfärdsområdet (såsom särskilda social- och hälsovårdskostnader och utkomststöd).

Från och med den 1 mars 2023 omfattas även de personer som får tillfälligt skydd och som beviljats en hemkommun av ersättningarnas tillämpningsområde Från och med den 1 mars 2023 betalas till kommuner och välfärdsområden ersättningar enligt integrationslagen även för personer som har beviljats uppehållstillstånd på grund av tillfälligt skydd och för vilka en första hemkommun har registrerats i befolkningsdatasystemet.

Kommunen har även i fortsättningen det allmänna ansvaret och samordningsansvaret för utvecklingen av integration samt för planeringen och uppföljningen av integrationen på lokal nivå. Invandrarbefolkningens behov och främjandet av integrationen ska enligt integrationslagen beaktas i kommunens och de andra lokala myndigheternas allmänna planering, verksamhet och uppföljning. Även välfärdsområdet ska stödja integrationen av invandrade bland annat genom att delta i planeringen av kommunens program för integrationsfrämjande och i samarbetsgrupper. 

Kommunen eller flera kommuner tillsammans ska för att främja integrationen och stärka det sektorsövergripande samarbetet göra upp ett program för integrationsfrämjande. Programmet för integrationsfrämjande är ett planeringsdokument som syftar till att säkerställa att de allmänna tjänsterna i kommunen lämpar sig för invandrade och att kommunen har beredskap att ordna integrationsfrämjande och stödjande åtgärder för invandrade.

Ett gällande program för integrationsfrämjande och ett avtal med NTM-centralen om anvisande till kommunen och främjande av integration är villkor för att få ersättningar enligt integrationslagen. Kommunen ska ha ett program för integrationsfrämjande för att få ersättningar för de personer som får tillfälligt skydd och som har beviljats en hemkommun. 

Lokala och regionala aktörer ska på kommunens eller kommunernas initiativ delta i utarbetandet och genomförandet av programmet för integrationsfrämjande samt i uppföljningen av dess verkställighet. Av välfärdsområdena krävs inte egna program för integrationsfrämjande.