På den här sidan hittar du ofta ställda frågor om totalreformen av integrationslagen (KOTO24) och svar på frågorna. Den reviderade lagen om främjande av integration (nedan integrationslagen, 681/2023) träder i kraft 1.1.2025 samtidigt med reformen av arbetskraftsservicen (TE24, lagen om ordnande av arbetskraftsservice 380/2023). Den nya integrationslagen upphäver den gällande lagen med samma namn (1386/2010).
Genom reformerna TE24 och KOTO24 åläggs kommunerna det övergripande ansvaret för integrationsfrämjandet. I fortsättningen ansvarar kommunen för integrationsfrämjandet för både arbetssökande invandrare och invandrare som står utanför arbetskraften. Arbetskraftsmyndigheten ordnar tjänsterna för arbetssökande invandrare inom sysselsättningsområdet. Detta gäller även för arbetssökande integrationskunder. Kommunen får bestämma vilket förvaltningsområde som ansvarar för främjandet av integrationen för dem som står utanför arbetskraften och om kommunen tillhandahåller tjänsterna i samarbete med andra kommuner.
Med arbetskraftsmyndighet avses här den myndighet vid en kommun eller samkommun som ansvarar för att ordna arbetskraftsservice samt det sysselsättningsområde till vilket myndighetsuppgifter enligt lagen om arbetskraftsservice har överförts.
Observera att innehållet på den här sidan gäller den integrationslag som träder i kraft 1.1.2025. Statsminister Petteri Orpos regeringsprogram innehåller skrivningar om integrationsfrämjandet utifrån vilka det föreslås ändringar i integrationslagen. Information om regeringspropositionerna och ändringsförslagen i dem ges separat. Sidan uppdateras när de eventuella ändringarna i integrationslagen har antagits.
Totalreformen av integrationslagen grundar sig på de förutsättningar som riksdagen angett (ReUB 6/2018 rd) och på riksdagens behandling av statsrådets redogörelse om behovet av att reformera integrationsfrämjandet, som utgår från dem. Riksdagen förutsatte t.ex. att integrationen påskyndas redan från det inledande skedet, att integrationsperioden förkortas, att det övergripande ansvaret för integrationstjänster överförs på kommunerna, att sysselsättningen av kvinnor främjas, att tredje sektorns roll utökas och att kvaliteten på språkstudier förbättras och ett språktest införs i studierna.
Bakom den övergripande reformen av integrationslagen ligger också flera betydande ändringar av lagar och strukturer som påverkar aktörernas ansvar och främjandet av integration. I synnerhet reformen av arbetskraftsservicen (TE24) påverkar myndighetsansvaret för integrationsfrämjandet. Reformen av integrationslagen beaktar också social- och hälsovårdsreformen. Välfärdsområdena har sedan 1.1.2023 ansvarat för ordnandet av social- och hälsovårdstjänsterna, och den nya integrationslagen föreskriver mer detaljerat om välfärdsområdenas roll i integrationsfrämjandet och utökar det sektorsövergripande samarbetet.
Mer information:
Statsrådets redogörelse om behoven av att reformera integrationsfrämjandet
Den övergripande reformen av integrationslagen effektiviserar integrationen och stärker invandrarnas delaktighet i samhället. Reformen gör det lättare för invandrarna att komma in i arbetslivet och för myndigheterna att nå framför allt invandrarkvinnor och andra invandrare som står utanför arbetskraften. Målet är också att främja jämställdhet, likabehandling och goda relationer mellan olika befolkningsgrupper. Reformen tydliggör också ansvaret hos olika aktörer och stärker det sektorsövergripande samarbetet.
Målet med totalreformen av integrationslagen (KOTO24) är bl.a. att
- främja invandrarnas integration, sysselsättning, välfärd och delaktighet i samhället
- främja jämställdhet, likabehandling och goda relationer mellan olika befolkningsgrupper
- stärka integrationen av invandrare som står utanför arbetskraften och nå dem bättre än förut för deltagande i integrationstjänster
- tydliggöra de olika aktörernas ansvar och uppdatera integrationslagen så att den svarar på de ändringsbehov som orsakas av att myndighetsuppgifter överförs
- stärka det sektorsövergripande samarbetet samt samarbetet med organisationer och arbetsgivare
Reformen innebär att kommunerna får ett större ansvar för främjandet av integration. Kommunerna har redan tidigare ansvarat för integrationsfrämjandet och mottagandet av flyktingar, men i och med TE24-reformen ansvarar de i fortsättningen också för ordnandet av arbetskraftsservice.
Kommunen har ålagts nya uppgifter såsom ordnandet av vägledning och rådgivning med låg tröskel samt uppgörandet av kommunens/arbetskraftsmyndighetens integrationsprogram, som är en servicehelhet i det inledande skedet av invandringen. Arbetskraftsmyndigheten ansvarar för ordnandet av tjänster för arbetssökande. I integrationslagen anges minimiinnehållet i kommunens/arbetskraftsmyndighetens integrationsprogram. Enligt lagen ska bl.a. en ny flerspråkig samhällsorientering i fortsättningen inkluderas i integrationsprogrammet. I integrationsutbildningen ingår i fortsättningen ett sluttest i finska eller svenska språket.
Genom den nya lagen breddas målgruppen för integrationstjänsterna. I fortsättningen ansvarar arbetskraftsmyndigheten för bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster för invandrare som registrerats som arbetslösa arbetssökande och som fått första uppehållstillstånd, uppehållsrätt eller uppehållskort högst tre år tidigare. Kommunen ansvarar för bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster för personer som annat än tillfälligt får utkomststöd, personer som får hemvårdsstöd, personer med flyktingbakgrund, personer som anlänt som minderåriga utan vårdnadshavare, offer för människohandel och personer som begär en bedömning eller som kontaktas enligt 9 § och bedöms behöva en bedömning och som fått första uppehållstillstånd, uppehållsrätt eller uppehållskort högst tre år tidigare. För en del bedöms kompetensen och behovet av integrationstjänster sektorsövergripande i samarbete med välfärdsområdet.
Den maximitid för integrationsplanen som man utgår från förkortas genom den nya lagen till två år. De i lagen angivna förlängningsgrunderna bibehålls dock (t.ex. behov av särskilda åtgärder samt föräldraledighet, sjukdom eller skada). Lagen föreskriver i fortsättningen också om nya förlängningsgrunder, t.ex. för mottagare av hemvårdsstöd som deltar på deltid i en integrationsplan. I lagen har också förutsättningarna och kriterierna för stöd för frivilliga studier reviderats. Enligt dem kan integrationsplanen för en person som inte fyllt 25 år förlängas så att de frivilliga studierna kan slutföras.
Integrationsfrämjande tjänster ordnas som en del av kommunens/arbetskraftsmyndighetens nya integrationsprogram och bl.a. som kommunens, arbetskraftsmyndighetens, välfärdsområdets och FPA:s tjänster samt organisationers, föreningars och sammanslutningars verksamhet. Lagen föreskriver också om de olika myndigheternas roller i planeringen, utvecklingen och uppföljningen av integrationsfrämjandet.
Totalreformen av integrationslagen anknyter till TE24-reformen, som överför ansvaret för ordnandet av den offentliga arbetskraftsservicen och upphandlingen i samband med NTM-centralernas offentliga arbetskraftsservice samt betalningsuppgifterna i samband med UF-centrets offentliga arbetskraftsservice till de kommunala arbetskraftsmyndigheterna. Arbetskraftsservicen överförs fr.o.m. 1.1.2025 till kommunen eller till samarbetsområdet med flera kommuner, det vill säga sysselsättningsområdet. Det kommer att finnas sammanlagt 45 sysselsättningsområden.
Totalreformen av integrationslagen har beretts samtidigt med TE24-reformen och de träder i kraft samtidigt 1.1.2025.
Genom reformerna TE24 och KOTO24 har kommunerna det övergripande ansvaret för integrationsfrämjandet. Kommunens arbetskraftsmyndighet ansvarar för tjänsterna för arbetssökande integrationskunder. Dessa tjänster omfattas av både lagen om ordnande av arbetskraftsservice och integrationslagen. Kommunen kan ordna integrationsfrämjande tjänster för personer som står utanför arbetskraften själv eller i samarbete med andra kommuner. Arbetskraftsmyndigheten kan också ordna integrationsfrämjande tjänster för personer som står utanför arbetskraften, om kommunerna avtalar om detta.
Majoriteten av integrationskunderna (cirka 80 %) är arbetssökande, och därför är samarbetet med arbetskraftsmyndigheten centralt också för integrationskunder som står utanför arbetskraften. Det bör också beaktas att dessa personer ofta står endast tillfälligt utanför arbetskraften och att målet därför är att främja sysselsättningen även av dem eller att stödja deras färdigheter för sysselsättning.
Mer information:
TE24-reformen
Från 2025 främjas integrationen genom kommunens och arbetskraftsmyndighetens tjänster och basservice samt välfärdsområdets och övriga myndigheters, tredje sektorns och läroanstalternas verksamhet och service.
Främjandet av integrationen av arbetslösa arbetssökande är även i fortsättningen kopplat till arbetskraftsservicen. Arbetskraftsmyndigheten ansvarar för ordnandet av integrationsprogrammets tjänster för arbetssökande invandrare.
Kommunerna kan själva välja hur de ordnar integrationstjänsterna för personer utanför arbetskraften. De kan ordna dem själva eller i samarbete med andra kommuner. Kommunerna kan i samarbete med arbetskraftsmyndigheten besluta att myndigheten också ordnar integrationstjänsterna för personer som står utanför arbetskraften.
Integrationsfrämjandet förutsätter sektorsövergripande samarbete. Aktörerna bör säkerställa att arbetsfördelningen mellan dem och samarbetspraxisen är tydliga.
Kommunerna kan ordna tjänster enligt modellerna för kommunernas samarbete. Kommunerna kan i samråd med arbetskraftsmyndigheten besluta att myndigheten också ordnar integrationstjänsterna för personer som står utanför arbetskraften. Bestämmelser om de samarbetsbaserade modellerna finns i kommunallagen (410/2015). Kommunerna kan bestämma omfattningen av samarbetet, t.ex. så att endast vissa tjänster produceras i samarbete.
Mer information:
Sysselsättningsområdena
Kommunallag
Integrationsprogrammet är en servicehelhet för invandraren i det inledande skedet av invandringen och det ordnas av kommunen. Syftet med tjänsterna i integrationsprogrammet är att främja invandrarens integration, sysselsättning eller företagande, kompetens och arbetslivsfärdigheter. Integrationsprogrammet stöder också likabehandling, delaktighet och jämställdhet samt hälsa och välfärd. Tjänsterna i integrationsprogrammet stöder medborgarfärdigheterna i vardagen och deltagandet i organisationsverksamhet och andra samhälleliga aktiviteter.
I integrationslagen anges minimiinnehållet i integrationsprogrammet. Integrationsprogrammet ska omfatta åtminstone
- bedömning eller sektorsövergripande bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster
- en integrationsplan eller sektorsövergripande integrationsplan som görs upp utifrån ovannämnda bedömning
- flerspråkig samhällsorientering
- integrationsutbildning och sluttest i språkkunskaper
- annan utbildning och service som främjar kunskaper i finska och svenska, läs- och skrivkunnighet, samhälls- och arbetslivsfärdigheter samt sysselsättning och företagsverksamhet,
- vägledning och rådgivning under programmet
Arbetskraftsmyndigheten ansvarar för ordnandet av tjänster för arbetssökande invandrare enligt integrationsprogrammet. Kommunen ansvarar för ordnandet av tjänster för andra invandrare och integrationskunder. Kommunerna kan själva välja hur de ordnar tjänster inom ramen för integrationsprogrammet för personer som står utanför arbetskraften. Kommunerna kan själva välja hur de ordnar integrationstjänsterna för personer utanför arbetskraften. De kan ordna dem själva eller i samarbete med andra kommuner. Kommunerna kan i samarbete med arbetskraftsmyndigheten besluta att myndigheten också ordnar integrationstjänsterna för personer som står utanför arbetskraften.
Kommunen och arbetskraftsmyndigheten kan också utveckla egna tjänster inom ramen för integrationsprogrammet. Integrationsprogrammet ska beakta den sektorsövergripande dimensionen och samarbetet med aktörer inom tredje sektorn och med arbetsgivare.
Mer information:
Integrationsprogrammet
I integrationslagen (1386/2010) som är i kraft fram till slutet av 2024 finns det bestämmelser om ett kommunalt planeringsdokument som kallas kommunens program för integrationsfrämjande. När den nya integrationslagen träder i kraft slopas begreppet program för integrationsfrämjande. Det integrationsprogram som det föreskrivs om i den nya lagen ersätter inte programmet för integrationsfrämjande och motsvarar inte heller programmet för integrationsfrämjande i enlighet med den gällande lagen. Integrationsprogrammet är alltså ett nytt element. Kommunen är också i framtiden skyldig att planera, utveckla och följa upp integrationen. Bestämmelser om denna uppgift finns i 5 kap. i den nya integrationslagen.
Vid översättning till svenska är skillnaden mellan termerna integrationsprogram (kotoutumisohjelma) och program för integrationsfrämjande (kotouttamisohjelma) inte lika tydlig som på finska. Termen integrationsprogram i enlighet med den nya lagen (681/2023) motsvarar inte begreppet kommunens program för integrationsfrämjande i den lag som är i kraft fram till slutet av 2024 (1386/2010), men i kommunikation och andra texter än lagtext har termen integrationsprogram ibland använts synonymt med detta begrepp.
Mer information:
Integrationsprogrammet
Det är inte nödvändigt. Integrationsprogrammet används i inledningsskedet av integrationen som ett verktyg i kundarbetet. Den anställda väljer tillsammans med kunden ut de tjänster i integrationsprogrammets tjänstehelhet som på bästa sätt stöder integrationskundens individuella integration och delaktighet i arbetslivet. Deltagandet i tjänsterna avtalas i kundens individuella integrationsplan.
Mer information:
Integrationsprogrammet
I och med totalreformen av integrationslagen ska alla invandrare tillhandahållas
- basinformation om Finland
- vägledning och rådgivning med låg tröskel
- allmänna offentliga tjänster
För basinformationsmaterialet ansvarar i dagsläget arbets- och näringsministeriet. Det basinformationsmaterial som nu tillhandahålls är guiden eller broschyren Välkommen till Finland. Kommunerna ansvarar för vägledningen och rådgivningen med låg tröskel. Kommunerna, arbetskraftsmyndigheterna, välfärdsområdena och andra myndigheter ska också se till att tjänsterna inom deras allmänna servicesystem är tillgängliga och lämpliga för invandrare.
Arbetskraftsmyndigheten tillhandahåller tjänster för arbetslösa arbetssökande enligt integrationsprogrammet, såsom bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster samt en integrationsplan. Kommunen ska bedöma kompetensen och behovet av integrationstjänster och utifrån det vid behov göra upp en integrationsplan, där man överenskommer om övriga tjänster enligt integrationsprogrammet för invandrare som fått sitt första uppehållstillstånd/uppehållsrätt/uppehållskort högst tre år tidigare och som
- får utkomststöd annat än tillfälligt
- får hemvårdsstöd
- anlänt som minderåriga utan vårdnadshavare
- har flyktingbakgrund eller är offer för människohandel
- annars bedöms behöva tjänsterna
Från 1.1.2025 ersätts den inledande kartläggningen med en bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster som syftar till att effektivisera integrationen i början och vägledningen till tjänster som stöder integrationen och sysselsättningen. I bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster ingår en inledande intervju och vid behov ytterligare åtgärder såsom expertbedömningar.
Vid bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster granskas bl.a.
- invandrarens kompetens
- färdigheterna för sysselsättning, studier och övrig integration samt
- behovet av utbildning och andra integrationsfrämjande tjänster
Under bedömningen utreds invandrarens mål och önskemål, tidigare utbildning, arbetshistoria, språkkunskaper, arbets- och funktionsförmåga för sysselsättning och integration samt andra faktorer som i betydande mån inverkar på sysselsättningen och integrationen. Vid den sektorsövergripande bedömningen utreds dessutom behovet av social- och hälsovård och rehabilitering.
- Arbetskraftsmyndigheten bedömer kompetensen och behovet av integrationstjänster för invandrare som registrerats som arbetslösa arbetssökande.
- Kommunen sköter bedömningen av personer som avses i 2 § 3 eller 4 mom. i integrationslagen, alltså t.ex. personer som får internationellt skydd och deras familjemedlemmar, personer som får utkomststöd annat än tillfälligt, personer som får hemvårdsstöd, personer som anlänt som minderåriga utan vårdnadshavare, offer för människohandel och andra personer som behöver en bedömning.
Syftet med bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster är att stärka kunskaperna i finska eller svenska, samhällskunskapen och delaktigheten i samhället särskilt för dem som står utanför arbetskraften och för föräldrar som vårdar barn hemma.
Kommunen eller arbetskraftsmyndigheten ska bedöma kompetensen och behovet av tjänster sektorsövergripande tillsammans med välfärdsområdet för
- kvotflyktingar
- minderåriga som anlänt utan vårdnadshavare
- offer för människohandel
- personer som får utkomststöd annat än tillfälligt
- andra vars servicebehov förutsätter samordning av tjänster som hör till kommunens och välfärdsområdets organiseringsansvar
Kommunen eller arbetskraftsmyndigheten skickar en kallelse till välfärdsområdet för sektorsövergripande bedömning av servicebehovet. Kommunen eller arbetskraftsmyndigheten kan dock göra en bedömning utan välfärdsområdet, om det är uppenbart att invandraren inte har behov av social- eller hälsovårdstjänster i anslutning till integrationen.
Utifrån bedömningen eller den sektorsövergripande bedömningen av kompetensen och behovet av integrationstjänster gör kommunen eller arbetskraftsmyndigheten upp en integrationsplan, eller vid behov en sektorsövergripande integrationsplan i samarbete med välfärdsområdet, för invandraren.
Kommunen eller arbetskraftsmyndigheten och välfärdsområdet gör tillsammans en sektorsövergripande bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster för
- kvotflyktingar
- minderåriga som anlänt utan vårdnadshavare
- offer för människohandel
- personer som får utkomststöd annat än tillfälligt
En sektorsövergripande bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster ska också göras för andra invandrare vars servicebehov kräver samordning av tjänster som hör till kommunens och välfärdsområdets organiseringsansvar. Invandraren kan t.ex. vara en arbetssökande.
Kommunen eller arbetskraftsmyndigheten kan dock göra en bedömning utan välfärdsområdet, om det är uppenbart att invandraren inte har behov av social- eller hälsovårdstjänster i anslutning till integrationen. Kommunen eller arbetskraftsmyndigheten kan också av någon annan grundad anledning göra en bedömning utan välfärdsområdet.
Kommunen eller arbetskraftsmyndigheten ber välfärdsområdet delta i bedömningen när det förutsätts i lag. Kommunen eller arbetskraftsmyndigheten och välfärdsområdet bör tillsammans avtala närmare om praxis för bedömningar och kontaktpersoner.
Reformen ökar målinriktningen i integrationsplanerna och stärker kopplingen mellan integrationsfrämjandet och arbetslivet. I integrationsplanen fastställs även i fortsättningen de individuella målen för invandrarens integration och sysselsättning eller företagande, både på längre sikt och för planens giltighetstid. När de individuella målen ställs upp ska invandrarens önskemål, kompetens, livssituation samt arbetserfarenhet och utbildning beaktas. I princip ska fokus ligga på sysselsättningen, förutom för personer under 25 år, för vilka det främsta målet ska vara att avlägga utbildning på andra stadiet eller högre.
Integrationsplanens tidslängd är individuell. I och med totalreformen är integrationsplanen i kraft i högst två år. I lagen föreskrivs det dock, på samma sätt som för närvarande, om grunder för förlängning av planen. Sådana grunder är bl.a. behov av särskilda åtgärder och avbrott i planen till följd av t.ex. föräldraledighet, sjukdom eller skada. Lagen föreskriver i fortsättningen också om nya förlängningsgrunder, t.ex. för deltidsanställda som får hemvårdsstöd och som deltar i en integrationsplan. Genom totalreformen har också förutsättningarna och kriterierna för stöd för frivilliga studier reviderats. Enligt dem kan integrationsplanen för en person som inte fyllt 25 år förlängas så att de frivilliga studierna kan slutföras.
Vidare sysselsättningsfrämjande åtgärder överenskoms liksom tidigare genom en sysselsättningsplan, om personen är arbetslös när giltighetstiden för integrationsplanen går ut.
I integrationsplanen överenskoms om tjänster som främjar integrationen, sysselsättningen eller företagandet, hälsa och välfärd samt samhällsfärdigheter och om deltagande i organisationers, sammanslutningars eller föreningars verksamhet, studier i finska eller svenska samt vägledning och rådgivning. Kommunen ska hänvisa invandraren till tjänsterna, vid behov i samarbete med den myndighet som ansvarar för ordnandet av tjänsten, med serviceproducenten eller med en aktör inom tredje sektorn. För arbetssökande invandrare ersätts integrationsplanen med en sysselsättningsplan, där man också fastställer bl.a. skyldigheten att söka jobb.
Kommunen kan vid behov göra upp integrationsplanen för en familj sektorsövergripande tillsammans med välfärdsområdet och andra myndigheter (t.ex. kommunens småbarnspedagogik och grundläggande undervisning). Kommunen ska i en integrationsplan för en familj fästa särskild uppmärksamhet vid främjandet av barnets, den ungas och familjens välfärd, hälsa och delaktighet samt vid föräldrarnas behov av sektorsövergripande stöd och utbildning i anknytning till integrationen.
Utarbetandet av en bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster samt av en integrationsplan innebär utövande av offentlig makt. Enligt kommunallagen (410/2015) sköts uppgifter i vilka offentlig makt utövas i tjänsteförhållande till kommunen. Kommunen ska ha en tjänsteansvarig tjänsteinnehavare som sköter dessa uppgifter.
Kommunen får inte heller lägga ut dessa uppgifter.
Mer information:
Brev till kommunerna och välfärdsområdena om vägledning och rådgivning i anslutning till främjande av integration och om frågor som gäller tjänsteansvar
Med en integrationskund avses en invandrare som har en giltig integrationsplan eller sektorsövergripande integrationsplan.
I och med totalreformen ska en integrationskund enligt lagen
- delta i uppgörandet och översynen av en integrationsplan eller sektorsövergripande integrationsplan
- genomföra den plan som gjorts upp med hen
- söka sig till de tjänster som överenskommits i planen och regelbundet delta i dem
- underrätta kommunen om hur hen genomfört planen
- underrätta kommunen om betydande förändringar i servicebehovet, livssituationen eller något annat som kan inverka på uppnåendet av de mål som överenskommits i planen och på deltagandet i tjänsterna
En integrationskund som registrerats som arbetssökande ska också redogöra för hur planen genomförts. Närmare bestämmelser om den information som ska meddelas utfärdas genom förordning av statsrådet.
I och med totalreformen uppdateras integrationsplanerna oftare än tidigare i kommunen. Kommunen ser över integrationsplanen om det sker förändringar i integrationskundens servicebehov eller livssituation, eller om kunden begär det. Integrationsplanen ska dock ses över minst var sjätte månad.
Om kunden inte deltar i tjänsterna, har det konsekvenser för hens arbetslöshetsförmån eller utkomststöd. Enligt lag kan en persons rätt till arbetslöshetsförmån begränsas eller det grundläggande utkomststödet sänkas t.ex. när personen inte deltar i uppgörandet av en integrationsplan eller inte följer det som överenskommits i planen. Hur försummelse av skyldigheterna inverkar på rätten att få arbetslöshetsförmån regleras i lagen om utkomstskydd för arbetslösa och inverkan på utkomststödet regleras i lagen om utkomststöd.
Mer information:
Lagen om utkomstskydd för arbetslösa
Lagen om utkomststöd
Integrationsutbildning för en integrationskund som registrerats som arbetssökande genomförs i regel som arbetskraftsutbildning. Bestämmelser om arbetskraftsservice finns i lagen om ordnande av arbetskraftsservice. Ansvaret för att ordna arbetskraftsservice överförs till kommunerna vid ingången av 2025. Organiseringsansvaret i sig avgör inte hur tjänsterna ska produceras. Den part som har organiseringsansvaret bestämmer hur tjänsterna produceras, alltså t.ex. om arbetskraftsutbildning ordnas som kommunens egen produktion eller som köpt tjänst.
Integrationsutbildning kan också ordnas i form av frivilliga studier. Grunderna och målen för integrationsutbildningen fastställs i grunderna för läroplanen. Integrationsutbildningen kan också genomföras som undervisning i läs- och skrivfärdigheter vid läroanstalter för fritt bildningsarbete och som den grundläggande utbildningens lärokurs för vuxna.
Mer information:
Grunderna för läroplanen
I integrationsutbildningen ingår ett sluttest i finska eller svenska språket.
Utbildningsstyrelsen utformar det nationella sluttestet i finska och svenska för integrationsutbildningen och utfärdar en föreskrift om hur det ska genomföras.
I och med att ett sluttest ordnas grundar sig bedömningen av språkkunskaper i slutskedet av integrationsutbildningen på ett nationellt enhetligt testmaterial och enhetliga bedömningskriterier. Testet ordnas av anordnarna av integrationsutbildningen.
Mer information om hur det ska genomföras fås under 2024 när planeringen framskrider vid Utbildningsstyrelsen.
Mer information:
Projektet för sluttest i språkkunskaper inom integrationsutbildningen
Myndigheterna har i enlighet med förvaltningslagen (434/2003) en allmän lagstadgad väglednings- och rådgivningsskyldighet som kompletteras av speciallagar. Varje myndighet ger vägledning och rådgivning i frågor som hör till dess behörighet. Om ett ärende inte hör till myndighetens behörighet ska den försöka vägleda kunden vidare till en behörig myndighet, t.ex. till myndighetens verksamhetsställe eller ärendehanteringskanal.
Ansvaret för vägledning och rådgivning:
- Kommunen: egen basservice och kommunala integrationsfrämjande tjänster
- Arbetskraftsmyndigheten: arbetskraftsservice
- Välfärdsområdet: social- och hälsovårdstjänster samt förebyggande och kompletterande utkomststöd
- FPA: förmåner i olika livssituationer
- Migrationsverket: uppehållstillstånd, inklusive t.ex. tillstånd på grund av familjeband
I fortsättningen ska kommunen tillhandahålla väglednings- och rådgivningstjänster med låg tröskel för alla invandrare, oberoende av hur länge de vistats i landet eller varför de kommit till landet. Kommunen ansvarar för att det inom dess område finns verksamhetsställen eller tjänster där invandrare kan få vägledning och rådgivning efter behov. Vägledning och rådgivning kan tillhandahållas av kommunen eller en serviceproducent som kommunen utsett.
Kommunen ska vid behov ge invandraren information om det finländska samhället, service- och utbildningssystemet, arbetslivet och invandrarens rättigheter och skyldigheter i Finland samt hänvisa invandraren till tjänster. Inom kommunens integrationstjänster är det möjligt att på ett allmänt plan också beskriva andra myndigheters verksamhet, t.ex. FPA:s förmånssystem eller Migrationsverkets roll i frågor som gäller uppehållstillstånd. Vägledning och rådgivning som inte ingår i den allmänna rådgivningen hör dock till den behöriga myndigheten.
Vägledning och rådgivning med låg tröskel stärker kännedomen om hur det finländska samhället fungerar och gör det lättare att nå personen för integrationsfrämjande tjänster och verksamhet.
Mer information:
Förvaltningslag
Brev till kommunerna och välfärdsområdena om vägledning och rådgivning i anslutning till främjande av integration och om frågor som gäller tjänsteansvar (6.6.2023)
I mån av möjlighet ska kommunen eller arbetskraftsmyndigheten ordna den flerspråkiga samhällsorienteringen för integrationskunder på deras modersmål eller ett språk som de behärskar väl. Samhällsorienteringen ger invandrarna information om t.ex. det finländska samhället och hur det fungerar, boende, dagligt liv samt individens rättigheter, och möjlighet att diskutera dessa. Genom en förordning av statsrådet utfärdas noggrannare bestämmelser om innehållet i och genomförandet av den flerspråkiga samhällsorienteringen.
Den flerspråkiga samhällsorienteringen och den övriga informationen och vägledningen på eget språk eller flera språk stöder invandrarnas samhällskunskaper och påskyndar deras tillträde i samhället och på arbetsmarknaden.
Den flerspråkiga samhällsorienteringen utvecklas vidare innan reformen träder i kraft eftersom den är en ny tjänst som kommunen eller arbetskraftsmyndigheten måste tillhandahålla. Innan reformen träder i kraft genomförs en utredning om olika sätt att genomföra och ordna orienteringen. Vid UF-centret anställs en utvecklingsexpert med uppgift att samordna och stödja utvecklingen och ordnandet av samhällsorienteringen. Utbildningsstyrelsen och Flyktinghjälpen tar fram det finskspråkiga undervisningsmaterialet för samhällsorienteringen. Materialet kan utnyttjas riksomfattande efter att det publicerats. Information om materialet och modellerna för genomförande ges också på integration.fi.
Mer information:
Utredning om alternativ för att genomföra flerspråkig samhällsorientering
Utvecklingsexpert Anu Kumpulainen ([email protected])
yhteiskuntaorientaatio.fi (på finska)
Om invandraren uteblir från ett möte med kommunens eller arbetskraftsmyndighetens integrationstjänster utan att på förhand ha skjutit upp eller avbokat mottagningstiden, kan kommunen eller arbetskraftsmyndigheten ta ut en avgift av kunden när den oanvända tiden har gett upphov till tolkningskostnader.
Kommunen eller arbetskraftsmyndigheten kan ta ut en avgift för oanvänd tolkning om kunden själv har bokat en mottagningstid eller om en tid har bokats för kunden för någon av följande tjänster, antingen på distans eller på plats:
- vägledning och rådgivning
- grundläggande eller sektorsövergripande bedömning av kompetensen eller av behovet av integrationstjänster
- utarbetande eller översyn av en grundläggande integrationsplan, en sektorsövergripande integrationsplan eller en integrationsplan för familjen.
Den avgift som tas ut är högst 56,70 euro. Beloppet motsvarar den avgift som tas ut för oanvända besök inom social- och hälsovårdstjänsterna. Kommunen eller arbetskraftsmyndigheten kan inte ta ut mer än en avgift per oanvänd mottagningstid som inte avbokats.
Kommunen eller arbetskraftsmyndigheten kan utan att kunden först hörs skicka en faktura över en oanvänd tjänst som inte avbokats. På fakturan ska anges det datum då kunden senast kan lämna in en redogörelse för varför tjänsten inte har använts eller avbokats. På fakturan ska också anges vart kunden ska lämna redogörelsen. Kunden har också möjlighet att på eget initiativ kontakta kommunen eller arbetskraftsmyndigheten för att redogöra för varför tjänsten inte har använts eller avbokats.
Avgift får tas ut endast om
- det inte är oskäligt att ta ut avgift
- kommunen eller arbetskraftsmyndigheten har i samband med tidsbokningen meddelat om möjligheten att ta ut en avgift
- kommunen eller arbetskraftsmyndigheten har gett anvisningar om hur tiden kan avbokas på förhand
- det inte finns någon godtagbar orsak till att tiden inte har använts eller avbokats.
Oskäligheten bedöms alltid från fall till fall, och till exempel ålder, långvariga svåra livssituationer, en utvecklingsstörning, minnessjukdom, neuropsykiatriska störningar eller psykiska problem ska beaktas vid bedömningen. Godtagbara orsaker till att låta bli att använda eller avboka tiden kan vara till exempel plötsligt insjuknande eller olycksfall.
Kommunen eller arbetskraftsmyndigheten ska i samband med tidsbokningen informera kunden om att det kan medföra kostnader om hen uteblir från en mottagning utan grund och utan att avboka tiden. De ska också ge anvisningar om hur tiden kan avbokas på förhand. Det är viktigt att säkerställa att invandraren har förstått att det finns en möjlighet att en avgift tas ut.
Kommunen eller arbetskraftsmyndigheten informerar kunden i regel skriftligen och påminner vid behov om den bokade tiden. Utvecklings- och förvaltningscentret bereder en malltext med information om avgiften och avbokningen av tider. Malltexten kommer att översättas till de flesta språk som används inom integrationstjänsterna i Finland. Även invandrare som inte är läs- och skrivkunniga, invandrare med syn- eller hörselnedsättning och andra invandrare som hör till grupper med särskilda behov ska beaktas när kommunen eller sysselsättningsområdet informerar om möjligheten att ta ut en avgift.
Kommunen får uppgifter om mottagare av utkomststöd från FPA:s förmånsdatasystem Kelmu, så att den kan nå personer utanför arbetskraften för bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster. Kommunen har också rätt att få uppgifter från FPA:s förmånsdatasystem Kelmu om mottagare av hemvårdsstöd för att kunna nå dem för tjänsterna.
De kommuner och välfärdsområden som har rättigheter till funktionen LAKO-AUTO i UMA-systemet kan i de förteckningar som systemet månatligen skapar se uppgifter om de personer i kommunen eller välfärdsområdet som är berättigade till ersättning. Uppgifterna kan användas för att kontrollera den automatiserade utbetalningen av kalkylerade ersättningar. Den automatiska utbetalningen omfattar inte offer för människohandel. Den omfattar inte heller personer vars personbeteckning eller uppgift om registrering av hemkommun inte finns i UMA-systemet eller Befolkningsdatasystemet vid den tidpunkt då personförteckningen skapas, eller personer för vilka ett förbud mot utlämnande av uppgifter eller spärrmarkering har sökts.
Arbetskraftsmyndigheten får uppgifter om arbetslösa arbetssökande när dessa registreras som arbetssökande i sysselsättningstjänsterna.
Koto-digi är ett nytt kundinformationssystem för integrationsfrämjande. Syftet med de riksomfattande informationssystemtjänsterna är att stödja kommunernas kundarbete inom integration, förbättra informationsutbytet mellan aktörer inom integration och producera information för den kunskapsbaserade ledningen av integration på kommunal, regional och riksomfattande nivå. De riksomfattande informationssystemtjänsterna för integration utvecklas inom ramen för UF-centrets projekt Koto-digi.
Användningen av Koto-digi-systemtjänsterna regleras i den nya integrationslagen. Systemet kan tas i bruk i kommunerna fr.o.m. 1.1.2025. Skyldigheten för kommunerna att använda systemet träder i kraft efter övergångsperioden 1.1.2027. UF-centret ansvarar för uppbyggandet och förvaltningen av informationssystemet. Det är gratis för kommunerna att använda systemet.
Mer information:
Läs mer om projektet Koto-digi
Anvisning av flyktingar till kommunplats och personer som anlänt som minderåriga utan vårdnadshavare
I integrationslagen används i och med totalreformen termen anvisning till kommunplats (kuntaan ohjaaminen), i stället för anvisning till kommunen (kuntaan osoittaminen). Reformen skapar klarhet i anvisandet av flyktingar till kommunplats och i de olika myndigheternas ansvar i det inledande skedet av mottagandet. Ett nära samarbete mellan kommunen och välfärdsområdet och med andra aktörer är även i fortsättningen centralt i anvisandet av flyktingar till kommunplats och mottagandet av dem. Inga betydande ändringar har införts i processen jämfört med nuläget.
Till kommunplats anvisas
- kvotflyktingar
- asylsökande i utsatt ställning som övergår från förläggningar till kommuner och som fått uppehållstillstånd eller personer som fått tillfälligt skydd och som har en hemkommun
Vid behov kan även andra än utsatta personer anvisas till kommunplats.
Kommunen beslutar även i fortsättningen om mottagandet av flyktingar och ingår avtal om mottagande med NTM-centralen. Kommunen hör välfärdsområdet innan avtalet ingås eller ses över. Kommunen och NTM-centralen avtalar även om att anvisa enskilda personer till kommunplats. Kommunen ska höra välfärdsområdet innan en person anvisas till kommunplats, om personen har uppenbara behov av social- eller hälsovård.
Ändringen jämfört med nuläget är att kommunen, välfärdsområdet och NTM-centralen fr.o.m. 2025 avtalar om anvisandet av minderåriga ensamkommande till kommunplats.
Läs mer:
Anvisning till kommunen
Hörande
Det har preciserats att en kommun ansvarar för uppgifterna i anslutning till mottagandet av en person som anvisas till en kommunplats till den del det inte är fråga om sådana social- och hälsovårdsuppgifter som välfärdsområdet ansvarar för. Syftet har varit att på lagstiftningsnivå precisera arbetsfördelningen mellan kommunen och välfärdsområdet när det gäller mottagande av flyktingar. I praktiken förändras de lagstadgade uppgifterna inte jämfört med den lag som gäller till och med den 31 december 2024. Samarbete mellan kommunen och välfärdsområdet är nödvändigt, och överlappande arbete ska undvikas.
Kommunen ansvarar för beredskapen att ta emot personer och för de förberedelser som hänför sig till detta. Kommunen ansvarar också för tjänsterna i början av integrationsprocessen och samordningen av dessa till den del det inte är fråga om tjänster som välfärdsområdet ansvarar för och till den del tjänsterna inte baserar sig på ett individuellt servicebehov enligt socialvårdslagen. Kommunen ska höra välfärdsområdet innan beslut om mottagande fattas, om det utifrån de förhandsuppgifter som fåtts under urvalsprocessen är känt att den kvotflykting som föreslås för en kommunplats har uppenbara behov av social- och hälsovårdstjänster. Vid behov kan kommunen och välfärdsområdet i samband med hörandet utifrån de kända servicebehoven komma överens om att välfärdsområdet deltar i mottagandet och ordnandet av tjänster redan innan kvotflyktingen kommer till landet. Efter ankomsten hänvisar kommunen personen vid behov till välfärdsområdets individuella bedömning av servicebehovet.
Principen är att kommunen skaffar en bostad till de personer som hänvisats till en kommunplats, och att personerna själva ansvarar för att möblera sina bostäder och skaffa de bruksföremål som de behöver. Undantag från detta är dock att välfärdsområdet ansvarar för att ordna boende för barn som kommit till Finland som minderåriga utan vårdnadshavare och för personer som hänvisas till en kommunplats och som på grund av behov av social- eller hälsovårdstjänster behöver stödboendeservice.
Innan en kvotflykting kommer till Finland förses hens bostad med nödvändiga möbler, mat och andra förnödenheter för de första dagarna i landet. Kommunen ansvarar för nödvändig möblering av bostaden och för annan utrustning för de första dagarna till den del dessa inte baserar sig på individuella behov av socialservice. Staten ersätter kommunen för kostnaderna för förberedelserna inför mottagandet med stöd av integrationslagen.
Välfärdsområdet ska vid behov på förhand ansöka om ett beslut om utkomststöd för en kvotflykting. Om en kvotflykting eller någon annan person som hänvisas till en kommunplats har uppenbara behov av social- och hälsovårdstjänster som har att göra med boende, kan välfärdsområdet med utkomststöd som sökts på förhand förse bostaden med nödvändig utrustning och till exempel mat för de första dagarna.
Kommunen och välfärdsområdet kommer närmare överens om samarbetspraxis inom sitt område.
I och med totalreformen av integrationslagen omfattas verksamheten vid de familjegrupphem som ansvarar för boendet för barn och unga som anlänt som minderåriga utan vårdnadshavare av socialvårdslagen (1301/2014). Välfärdsområdena har sedan 1.1.2023 ansvarat för boende och omsorg när det gäller barn och unga som anlänt som minderåriga utan vårdnadshavare. I fortsättningen gäller villkoren i socialvårdslagen, inklusive tillsynsbestämmelserna, även familjegrupphemmen. Regionförvaltningsverket och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) styr och övervakar verksamheten vid familjegrupphemmen tillsammans med NTM-centralen.
Kommunen och välfärdsområdet ansvarar även i fortsättningen för stödet för integration av ensamkommande barn och unga.
I den integrationslag som träder i kraft den 1 januari 2025 föreskrivs det att barn och unga som kommit till Finland som minderåriga utan vårdnadshavare har rätt till stöd för vuxenblivande tills de fyller 23 år. Åldersgränsen motsvarar åldersgränsen för eftervård inom barnskyddet. Lagändringen trädde i kraft den 1 juli 2024.
I fortsättningen, från och med den 1 januari 2025, handlar det om en subjektiv rättighet. Subjektiv rätt innebär att kommunen och välfärdsområdet måste tillhandahålla tjänster för alla som är berättigade till dem. Subjektiv rätt grundar sig direkt på lag och villkoren för erhållande av specifika rättigheter anges i lag.
Från 1.1.2025 lagras uppgifter om företrädare för barn som saknar vårdnadshavare i UMA-systemets företrädarregister. Den nya lagen reglerar också NTM-centralernas uppgifter i styrningen och övervakningen av företrädarna. NTM-centralen styr och övervakar företrädarnas verksamhet.
Kommunen ansvarar för den lokala planeringen, utvecklingen och uppföljningen av integrationsfrämjandet för invandrare och integrationskunder och utvecklar integrationsfrämjandet i samarbete med andra aktörer. Kommunen anpassar sig egen planering och utveckling av integrationsfrämjandet till planeringen och utvecklingen av de tjänster som välfärdsområdet ansvarar för.
Kommunen skriver in målen, åtgärderna, de ansvariga parterna, samarbetet och uppföljningen av integrationsfrämjandet (inbegripet indikatorer) i ett separat åtgärdsprogram eller inkluderar dem i något annat av kommunens planeringsdokument. Det här innebär att kommunen i praktiken även i fortsättningen kan göra upp ett dokument som motsvarar kommunens program för integrationsfrämjande enligt den gällande integrationslagen (1386/2010). Alternativt kan kommunen ta in integrationsfrämjandet i sina andra planerings- och strategidokument i syfte att fullgöra sin lagstadgade planeringsuppgift. Oberoende av på vilket sätt kommunen väljer att skriva sin plan för integrationsfrämjande ska den beakta integrationskunderna och invandrarna i sina strategiska planer såsom kommunstrategin. Syftet är att integrationsfrämjandet införlivas i planeringen och utvecklingen inom kommunens olika sektorer.
I planeringen av integrationsfrämjandet anger kommunen målen, åtgärderna, de ansvariga parterna, samarbetet och uppföljningen för
- sysselsättningen och utbildningen av invandrare
- invandrarnas välfärd, hälsa och boende
- invandrarnas delaktighet, likabehandling och jämställdhet
- invandrarnas rätt att upprätthålla sitt eget språk och sin egen kultur
- främjandet av goda relationer mellan befolkningsgrupper
Kommunen kan ställa upp även andra mål för främjandet av integration. I sin planering beaktar kommunen de nationella målen för främjandet av integrationskundernas integration och sysselsättning samt främjandet av kommunens livskraft.
Främjandet av integration kräver sektorsövergripande samarbete, vilket kommunen ansvarar för. Kommunen planerar integrationsfrämjandet i samarbete med aktörer inom näringslivet och med organisationer, föreningar och sammanslutningar. Kommunen kan på det lokala planet inrätta en sektorsövergripande samarbetsgrupp för invandring, integration och främjande av goda relationer mellan befolkningsgrupper.
Välfärdsområdet fastställer i sin planering mål som främjar invandrarnas välfärd, hälsa och delaktighet samt åtgärder och ansvariga aktörer som stöder målen. I planeringen beaktar välfärdsområdet behoven hos invandrarna i sitt område samt de nationella målen för integrationsfrämjandet och ser till att välfärdsområdets tjänster också lämpar sig för invandrare.
Kommunen fastställer lokala mål och indikatorer för uppföljningen av integrationsfrämjandet. Kommunen ska vid valet av indikatorer beakta de nationella målen för främjandet av integration och sysselsättning. Kommunen rapporterar minst vartannat år till NTM-centralen om hur målen för integrationsfrämjandet uppnåtts och om genomförandet av åtgärder. Av rapporten ska också framgå om tjänsterna är jämlikt tillgängliga, om nivån på finansieringen är tillräcklig och vilket genomslag tjänsterna haft.
Arbetskraftsmyndigheten arkiverar uppgifter om sysselsättningstjänster och kundrelationer i den riksomfattande informationsresursen för arbetskraftsservice (TE-digi). UF-centret bygger upp ett rapporteringssystem för kommunerna som ger möjlighet att följa cirka 250 indikatorer. Uppgifter om integrationskunder utanför arbetskraften lagrar kommunen senast fr.o.m. 2027 i kundinformationssystemet Koto-digi, som förvaltas av UF-centret. UF-centret producerar uppföljningsrapporter från systemen.
Kommunernas finansiering kommer från flera olika källor såsom skatteinkomster, statsandelar, serviceavgifter och verksamhetsintäkter. Finansieringen av välfärdsområdena grundar sig i huvudsak på statlig finansiering och till mindre delar på kund- och användaravgifter.
Kommunerna och välfärdsområdena har också rätt till ersättning av staten för ordnandet av integrationsfrämjande tjänster enligt integrationslagen. Ersättningarna är avsedda för vägledning och rådgivning och annan verksamhet i kommunen som stöder integration. Ersättningarna till välfärdsområdet är avsedda för ordnande av integrationsfrämjande social- och hälsovårdstjänster. Ersättningarna enligt integrationslagen är inte avsedda att täcka alla kostnader för tjänster som anlitas av invandrare. Basservicen och basförmånerna för invandrare finansieras ur samma källor som för andra invånare i Finland.
I enligt med integrationslagen betalas kommunerna och välfärdsområdena kalkylerad ersättning för personer med flyktingbakgrund under en i lagen angiven tid. Kostnaderna för kommunernas nya uppgifter täcks dessutom via statsandelssystemet för kommunernas basservice. Den kalkylerade ersättningen och statsandelsfinansieringen har allmän täckning och är alltså inte bundna till ordnandet av vissa tjänster. Dessutom föreskriver lagen om vissa ersättningar som söks utifrån verkliga kostnader.
Tjänster för arbetssökande invandrare finansieras inom ramen för de offentliga arbetskraftstjänsterna. Finansieringen av den arbetskraftsservice som övergår på kommunernas ansvar tas in i statsandelen för kommunernas basservice.
Mer information:
Statsandelar och hemkommunersättningar
Fastställande av välfärdsområdets finansiering
Genom totalreformen av integrationslagen förenklas systemet för finansiering av integration. Från 1.1.2025 graderas kostnaderna för tolkning och ordnande av inledande kartläggning som en del av den kalkylerade ersättningen, så att det administrativa arbetet kan minskas. Bestämmelser om det kalkylerade ersättningsbeloppet och fördelningen av det mellan kommunen och välfärdsområdet utfärdas genom förordning av statsrådet.
Kostnaderna för kommunernas nya uppgifter täcks via den kalkylerade ersättningen och statsandelssystemet för kommunernas basservice. Den tid som kalkylerad ersättning betalas till kommunerna och välfärdsområdena förkortas från nuvarande tre år till två år. Kalkylerad ersättning betalas för personer som avses i 2 § 3 och 4 mom. i integrationslagen, till exempel för personer som får internationellt skydd och för familjemedlemmar till dessa. Den tid som kalkylerad ersättning betalas för kvotflyktingar förkortas från nuvarande fyra år till tre år.
Villkoret för betalning av ersättningar är fr.o.m. 1.1.2025, med undantag för kommuner i landskapet Åland, att kommunen gjort upp ett integrationsprogram. För en kommun i landskapet Åland är villkoret för ersättning att kommunen har utarbetat ett program för integrationsfrämjande enligt landskapslagen om främjande av integration (Ålands författningssamling 2012:74).
En separat anvisning om ersättningarna enligt integrationslagen utfärdas senare. Anvisningen uppdateras så att den motsvarar den lagstiftning som träder i kraft 1.1.2025.
Kostnaderna för ordnande av tolkning inkluderas i den kalkylerade ersättningen från och med den 1 januari 2025. Det innebär att kommunerna och välfärdsområdena i fortsättningen inte ersätts separat för kostnaderna för användning av tolktjänster enligt de faktiska kostnaderna.
Kalkylerad ersättning gör det möjligt för kommunerna och välfärdsområdena att använda finansiering för olika ändamål, till exempel för anskaffning av tolktjänster. Kalkylerad ersättning är icke-öronmärkt finansiering, vilket betyder att ersättningen inte direkt hänför sig till tolkningen för just den person för vilken ersättning betalas. Bestämmelser om beloppet av kalkylerad ersättning och fördelningen av det mellan kommunen och välfärdsområdet utfärdas genom förordning av statsrådet.
Om kostnaderna för ordnande av tolkning har uppkommit före den 31 december 2024, ersätter staten kostnaderna enligt de faktiska kostnaderna i enlighet med den integrationslag som gäller till och med den 31 december 2024. Kommunen eller välfärdsområdet ska ansöka om ersättning senast inom två år från utgången av det kalenderår under vilket den verksamhet för vilken ersättning söks har ägt rum.
För utbetalningen av ersättningar enligt integrationslagen till kommuner och välfärdsområden ansvarar UF-centret. Den kalkylerade ersättningen betalas i regel automatiskt ut till kommunerna och välfärdsområdena.
Ersättningarna för beredskap för mottagande, utkomststöd och särskilda kostnader ska sökas hos UF-centret med en särskild ansökan. Den personkrets som bildas via UMA-systemet i samband med den kalkylerade ersättningen gäller även andra ersättningar. Ersättning ska sökas senast inom två år från utgången av det kalenderår under vilket den verksamhet för vilken ersättning söks har ägt rum.
Kommunen och välfärdsområdet kan kontrollera den kalkylerade ersättning som månatligen betalas ut i UMA-systemet i vyn Ersättningar till kommunerna/välfärdsområdena. Användningen av vyn förutsätter användarrättigheter till UMA-systemet. Användarrättigheter eller ändringar i användarrättigheterna kan sökas hos Migrationsverkets användarstöd atk(at)migri.fi. Migrationsverkets användarstöd kan också kontaktas vid fel i och problem med användningen av UMA-systemet.
Genomförandet av totalreformen av integrationslagen stöds genom anvisningar till arbetskraftsmyndigheterna och kommunerna inom ramen för projekten TE24 och KOTO24. Kommunförbundets grupp för förändringsstöd hjälper kommunerna i beredningen och genomförandet av reformen.
NTM-centralerna stöder kommunerna i sina regioner. Arbets- och näringsministeriet och NTM-centralerna ordnade hösten 2023 en KOTO24-regionrunda som bestod av 15 regionala möten samt ett svenskspråkigt och ett engelskspråkigt möte.
I webbtjänsten integration.fi samlas material till stöd för genomförandet av reformen. Aktuella evenemang sammanställs i evenemangskalendern.
Mer information:
Kommunförbundets sidor om reformen av AN-tjänsterna 2024
Verkställighetsguide för reformen av AN-tjänsterna 2024 (på finska)
Evenemangskalender på integration.fi
KOTO24-sidorna på integration.fi innehåller uppdaterad information om reformen. Det övriga innehållet på integration.fi följer den gällande lagstiftningen. Webbtjänsten uppdateras till att motsvara den nya integrationslagen vid årsskiftet, när den nya lagen träder i kraft. Vi meddelar om eventuella avvikelser eller föråldrade innehåll separat.