Nyheter

Antalet utländska arbetslösa arbetssökande ökar. Ökningen förklaras av att ukrainare som fått tillfälligt skydd övergår till att bli arbets- och näringskunder och av att den utländska befolkningen ökar i Finland.

Åtgärdsprogrammet mot arbetsrelaterat utnyttjande innehåller lagstiftningsreformer, ökat samarbete och informationsutbyte mellan myndigheterna samt satsningar på rådgivning och ökad medvetenhet i olika skeden. Flera åtgärder syftar till att öka myndighetssamarbetet och informationsutbytet.

Helhetsöversikten över integration 2023 ger en allmän bild av integrationsläget i Finland. Publi-kationen består av två delar, av vilka den första med hjälp av olika indikatorer beskriver föränd-ringar i integrationsläget i förhållande till situationen för fyra år sedan. Den andra delen består av forskningsartiklar.

Antalet utländska arbetslösa arbetssökande var 44 054 i december, vilket är 15 procent av alla arbetslösa arbetssökande. Antalet första integrationsplaner steg till en rekordhög nivå ifjol. 

Arbets- och näringsministeriets handlingsprogram för anvisande av flyktingar till kommunerna och integrationsstöd (Handlingsprogrammet för anvisande till kommunerna) stöder anvisning till kommunerna och mottagandet genom att bevilja ytterligare ekonomiskt stöd. Tilläggsstöd betalas förutom till kommunerna också till välfärdsområdena i fortsättningen. Kommunerna och välfärdsområdena kan från och med den 1 februari 2024 ansöka om tilläggsdel till den kalkylerade ersättningen.

Antalet utländska arbetslösa arbetssökande var 38 380 i november, vilket är 15 procent av alla arbetslösa arbetssökande. Det relativa sysselsättningstalet för utlänningar låg under första hälften av 2023 på en högre nivå än före coronakrisen, men nu har trenden för det relativa sysselsättningstalet börjat sjunka på grund av den försvagade konjunkturen.

Enligt en enkät som genomförts av arbets- och näringsministeriets handlingsprogram för anvisande av flyktingar till kommunerna (AMIF) upplever kommunerna och välfärdsområdena att det fortfarande finns oklarheter i ansvarsfördelningen och samarbetspraxisen i anslutning till främjande av integration och mottagande av flyktingar. Enligt respondenterna är samarbetet mellan kommunen och välfärdsområdet samt andra regionala och lokala aktörer dock intensivt och det integrationsfrämjande arbetet och mottagandet av flyktingar utvecklas aktivt.

Antalet utländska arbetslösa arbetssökande var 36 894 i oktober, vilket är 14 procent av alla arbetslösa arbetssökande. Arbetslösheten ökar för närvarande i synnerhet på grund av att antalet permitteringar ökar.

Enligt Institutet för hälsa och välfärds färska undersökning MoniSuomi mår den invandrade befolkningen i Finland i genomsnitt bra. Upplevelsen av delaktighet och trygghet i det dagliga livet var relativt stark. En del invandrare upplever dock ensamhet och diskriminering.

Enligt en färsk utredning har ukrainare som får tillfälligt skydd fått ett gott mottagande i Finland. Det centrala i sysselsättningen är betydelsen av språkkunskaper.

Hur många invandrade fick en integrationsplan i fjol? På vilka språk kan nyanlända få basinformation om Finland? Vilka är de genomsnittliga kostnaderna per klient och år för integrationsutbildning i form av arbetskraftsutbildning? 

I augusti fanns det 37 608 utländska arbetslösa arbetssökande. De utgjorde 15 procent av alla arbetslösa arbetssökande. Jämfört med föregående år ökade antalet utländska arbetslösa arbetssökande med 14 procent (4 675 personer). 

Arbets- och näringsministeriet bereder lagändringar för att skapa klarhet i arbetslöshetens effekter under giltighetstiden för ett uppehållstillstånd på grund av arbete. Personer som har uppehållstillstånd på grund av arbete måste i fortsättningen lämna Finland i situationer där anställningsförhållandet upphör och personen inte inom tre månader har ingått ett nytt anställningsförhållande.

Regeringen överlämnade den 9 oktober 2023 en proposition om statsbudgeten för 2024 till riksdagen. I anslag för integration och internationell kompetens föreslås 389 miljoner euro. För migrationsförvaltningen föreslås ett anslag på cirka 512 miljoner euro.

Arbets- och näringsministeriet har inlett beredningen av lagändringar som gäller inkomstgränserna för uppehållstillstånd på grund av arbete. Samtidigt utreds lämpliga nivåer och konsekvenser av inkomstgränserna. Avsikten är att för uppehållstillstånd för arbetstagare fastställs en inkomstgräns på 1 600 euro i enlighet med regeringsprogrammet för Orpos regering.

Arbets- och näringsministeriet har uppdaterat anvisningen om ersättning till kommuner och välfärdsområden för kostnader som uppstår vid tillämpning av lagen om främjande av integration (1386/2010). Uppdateringarna gäller främst processen för betalning av kalkylerade ersättningar som betalas till kommuner och välfärdsområden på annat sätt än via det automatiska utbetalningssystemet. Den ändrade betalningsprocessen beskrivs i anvisningen, i vilken det samtidigt gjordes vissa andra mindre ändringar.

Arbets- och näringsministeriet inleder beredningen av ett åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa arbetsrelaterat utnyttjande. Målet är man allt effektivare ska ingripa i missbruk som förekommer på arbetsmarknaden. Åtgärdsprogrammet, som baserar sig på målen i regeringsprogrammet, bereds före utgången av 2023.

Regeringen har föreslagit ändringar i den integrationslag som träder i kraft den 1 januari 2025. Målet är att genom ändringarna stärka de offentliga finanserna, öka invandrarnas eget ansvar för sin integration och förbättra invandrarmödrarnas ställning. Regeringens proposition om ändringarna är på remiss fram till den 23 oktober 2023.

Lagen om främjande av integration ändras så att kommunen har rätt att av välfärdsområdet få nödvändiga uppgifter om en person för vilken det producerats tjänster som orsakat kommunen sådana kostnader som ersätts enligt integrationslagen också för 2021. Lagändringen träder i kraft den 3 oktober 2023. Kommunerna ska ansöka om ersättning för de kostnader som uppkommit 2021 före utgången av 2023.

Partnerskapsbarometern är en utredning som samlar information om nuläget och utvecklingsbehoven för arbete som främjar integration samt partnerskapsprogrammets verksamhet. Enligt en enkät som genomfördes för andra gången upplever majoriteten av respondenterna att partnerskapsprogrammet är till nytta för deras arbete och de anser att möjligheterna till integrationsfrämjande samarbete är relativt goda. Som ett centralt utvecklingsbehov lyfte partnerskapsbarometern fram behovet av strukturella förändringar som förbättrar invandrarnas delaktighet och deltagande i det integrationsfrämjande samarbetet.